Studiens syfte var att beskriva och analysera pedagogers samtal med barn vid mÄltidssituationer i förskolan. För att besvara studiens syfte gjordes videoobservationer av pedagoger och barn vid tre luncher och tre mellanmÄl. Materialet transkriberades i sin helhet och analyserades kvalitativt och kvantitativt. I uppsatsen behandlades det sociokulturella synsÀttet pÄ lÀrande och behaviorismen samt internationell och nationell forskning som beskrev mÄltidssamtal utifrÄn olika synvinklar. Tillsammans anvÀndes detta som verktyg i analysen av de resultat som framkommit ur observationerna.

SammanfattningVi har i vÄrt examensarbete valt att studera och analysera pedagogers tankar kring barns olika sÀtt att lÀra inom lÀs och skrivfÀltet. Vi belyser didaktiska val av lÀrandeformer och undervisningsinnehÄll hos pedagoger som arbetar pÄ en skola med uttalad förankring i Howard Gardners teori om multipla intelligenser och hos pedagoger vid skolor utan denna profilering.Teorin om de multipla intelligenserna baseras pÄ mÀnniskors olika sÀtt att lÀra genom att anvÀnda sig av sprÄklig/lingvistisk-, logisk/matematisk-, spatial/visuell-, kroppslig/kinestetisk-, musikalisk-, interpersonell-, intrapersonell- och naturintelligens. Mot bakgrund av detta och de olika perspektiv pÄ lÀs- och skrivlÀrande som beskrivs i litteraturen har vi haft för avsikt att ta reda pÄ om de didaktiska valen skiljer sig Ät mellan pedagoger pÄ skolor med och utan profilering.Den metod vi valt att anvÀnda oss av Àr kvalitativ intervju och vi har intervjuat sex lÀrare frÄn fyra olika skolor. Detta för att belysa pedagogers tal om sina didaktiska val och om elevers olika sÀtt att lÀra.Resultatet visar att pedagogerna pÄ den profilerade skolan i högre grad varierar sin undervisning utifrÄn elevernas intelligenser och deras olika sÀtt att lÀra och att det styr deras didaktiska val. Pedagogerna frÄn övriga skolor varierar istÀllet sin undervisning utifrÄn sina val av metoder.Vi menar att teorin om de multipla intelligenserna bör kunna inordnas i ett sociokognitivt synsÀtt pÄ lÀs- och skrivlÀrande eftersom den syftar till god förstÄelse, meningsfullhet och att kunna tillÀmpa förvÀrvad kunskap.

Syftet med undersökningen Àr att belysa vilken medvetenhet pedagoger i förskolan/förskoleklassen har om barns olika inlÀrningsstilar och om pedagogerna anpassar sin verksamhet utifrÄn varje barns inlÀrningsstil. LitteraturgenomgÄngen lyfter upp tre olika teorier om inlÀrningsstilar. Litteraturen behandlar Àven betydelsen av att kunna identifiera och att anvÀnda sig av ett barns inlÀrningsstil, pedagogens roll, förskolans syn pÄ barn samt kritik mot inlÀrningsstilar. En kvalitativ undersökning, i form av intervjuer, har genomförts med sju olika pedagoger verksamma i förskola och förskoleklass. Resultatet visar att pedagogerna inte har nÄgon större medvetenhet om inlÀrningsstilar hos barn, och att de inte anpassar sin verksamhet utifrÄn varje barns inlÀrningsstil.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka kunskaper pedagoger i förskolan har nÀr det gÀller barn som far illa och agerandet hos pedagogerna nÀr de i sin verksamhet fÄr kontakt med dessa barn. För att fÄ reda pÄ detta har vi förutom litteraturstudier gjort intervjuer med sex yrkesverksamma pedagoger pÄ fyra olika förskolor. Intervjuerna visar erfarenheten hos de olika pedagogerna vad gÀller barn som far illa. Resultatet vi kom fram till var att pedagogerna kÀnner till sin skyldighet att anmÀla missförhÄllanden till socialtjÀnsten samt att de flesta hade fÄtt information kring Àmnet och vet hur de ska gÄ tillvÀga dÄ de fÄr kontakt med dessa barn.

Detta examensarbete handlar om en förskola och dess arbete med flersprÄkighet. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur en förskola med endast svensktalande barn Àndrar sin verksamhet nÀr det tillkommer barn med ett annat modersmÄl Àn svenska. Vi vill Àven titta pÄ i vilken mÄn de flersprÄkiga barnen har möjlighet till inflytande. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa forskningsmetoder och gjort semistrukturerade intervjuer. Vi har Àven genomfört observationer dÀr vi har agerat som kÀnda, icke deltagande observatörer.

VÄrden av ett döende barn Àr en svÄr upplevelse för alla inblandade. Syftet med studien var att undersöka riktlinjer och rutiner för palliativ vÄrd av barn. Intervjuer med Ätta barnsjuksköterskor frÄn sex olika universitetssjukhus genomfördes. Intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys och fyra huvudkategorier med tillhörande subkategorier identifierades;riktlinjer, barnet, familjen och vÄrdpersonalen. Resultatet visade att det saknas riktlinjer för palliativ vÄrd av barn.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers syn pÄ bedömning i den dagliga verksamheten i förskolan. Studien Àmnade Àven belysa hur pedagoger arbetar för att följa barns utveckling. Det aktuella ÀmnesomrÄdet skildrades ocksÄ ur ett historiskt perspektiv. Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades sex stycken pedagoger och undersökningsmaterialet analyserades med hjÀlp av en fenomenografisk ansats.

Syftet med denna studie var att belysa de situationer i förskolan dÀr barn tar eller ges tillfÀlle till reflektion kring kÀnslor samt hur detta kan möjliggöra eller hindra utvecklingen av emotionell kompetens. Vi har tagit utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet samt inspirerats av en etnografisk metodansats. För att uppnÄ syftet anvÀnde vi oss av videoobservation för att fÄnga olika situationer i vardagen. Vi filmade tre dagar i förskolan, tvÄ dagar lades fokus pÄ samtal mellan barn och en dag mellan barn och pedagoger. Den insamlade empirin analyserades med stöd av en kvalitativ innehÄllsanalys och resultatet presenterades varvat med vÄra tolkningar av empirin.

Genom vÄra egna erfarenheter frÄn vÄr uppvÀxttid har vi fÄtt ett naturintresse som lever kvar Àven i vuxen Älder. Som blivande förskolelÀrare med miljö- och naturintresse ville vi ta reda pÄ vilka förutsÀttningar utomhuspedagogik hade i förskolan. Naturen har alltid varit en viktig del i mÀnniskans liv och det Àr betydelsefullt att ge barn goda möjligheter till att visats utomhus. Regelbunden utevistelse skapar kunskap om naturen och om vÄrt samspel med den. Syftet med undersökningen var att jÀmföra traditionella förskolor med naturförskolor för att se ifall det Àr nÄgon skillnad i barns lek och uttryck av fantasi utomhus samt om mÀngden utevistelse pÄverkade barns hÀlsa.

BakgrundBarn vistas i dag stor del av sin vakna tid pÄ förskolan. Forskning visar pÄ vikten av utevistelsens betydelse för dessa barn. Utemiljön pÄ förskolan skall ses som ett komplement till innemiljön. Forskningen visar Àven att förskolegÄrdar som Àr naturrika (stora ytor, trÀd, buskar, stockar och stenar m.m.) stimulerar barnens motorik, lek, fantasi, kreativitet, samspel, sociala förmÄga osv. pÄ ett sÀtt som inte en gÄrd utan dessa egenskaper kan göra.

Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning pÄ GrundlÀrarprogrammet har vi kunnat urskilja skillnader i vilket stöd eleverna fÄr med lÀxarbete i hemmet. UtifrÄn dessa iakttagelser har vi valt att undersöka hur ofta eleverna uppskattar att deras förÀldrar ser till att de avsÀtter tid för att göra sina lÀxor och hur det pÄverkar elevernas prestationer. Mycket av den tidigare forskningen tyder pÄ att lÀxstöttning Àr vÀsentligt för hur eleverna presterar i skolan och att det finns stora könsskillnader i hur ofta eleverna fÄr stöttning och ocksÄ i hur eleverna presterar i skolan. Syftet med studien Àr att undersöka vilken betydelse förÀldrars engagemang och tid till lÀxstöttning har för elevernas prestationer och huruvida det existerar könsskillnader gÀllande stöttning i hemmet. Vi har frÄgat oss hur ofta eleverna och förÀldrarna skattar att förÀldrarna ser till att eleverna avsÀtter tid för att göra sina hemlÀxor.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn pedagogers uppfattning om vad en lyckad inskolning innebÀr granska tvÄ olika modeller att skola in barn och dess förÀldrar i förskolan. Genom studien vill jag ha svar pÄ vad pedagogerna anser att en bra inskolning innebÀr, vilka faktorer som Àr mest betydelsefulla för familjen nÀr de börjar förskolan samt hur pedagogerna gör för att se till att alla barn med familjer fÄr en bra start i förskolan.Metoden som anvÀnts i denna studie Àr kvalitativa intervjuer av sex pedagoger som arbetar pÄ tvÄ olika förskolor dÀr den ena förskolan anvÀnder kortdagsinskolning och den andra förskolan anvÀnder heldagsinskolning.I studien framkom att alla pedagoger i undersökningen Àr överens om vad en lyckad inskolning innebÀr. De sÀger allihop att det viktigaste Àr att barnen Àr nöjda, glada, tillfreds och trygga med förskolan och dess pedagoger. Resultatet visade pÄ att den viktigaste faktorn för en lyckad inskolning i förskolan Àr att samarbetet och kontakten med förÀldrarna Àr avgörande för inskolningens resultat.En slutsats av studien Àr att de tvÄ inskolningsmodellerna Àr tvÄ varianter av samma modell. Modellerna Àr bara förfinade för att passa de barn och förÀldrar och pedagoger som finns just nu pÄ den aktuella förskolan.

Abstract Detta examensarbete Àr skrivet av Gun Hansson och Annelie Lundberg. Titeln pÄ vÄrt arbete Àr Fysisk aktivitet och motorik i förskolan. Pedagogers syn pÄ rörelsens betydelse. Vi lÀser till förskollÀrare med inriktning Barn- och ungdomsvetenskap pÄ Malmö högskola. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor arbetar med fysisk aktivitet och motorik i den dagliga verksamheten med barnen. I arbetet har vi utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilka sÀtt arbetar pedagogerna med fysisk aktivitet och motorik i förskolan? Hur anvÀnder pedagogerna sig av inne- och utemiljön pÄ förskolan vid den fysiska aktiviteten? Hur medvetna Àr pedagogerna om den fysiska aktivitetens och motorikens pÄverkan pÄ barns utveckling och lÀrande? Hur arbetar pedagogerna för att uppnÄ strÀvansmÄlen i lÀroplanen nÀr det gÀller motorisk utveckling och dokumentation? För att kunna genomföra denna undersökning har vi tagit del av tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter inom Àmnet.

Vi har undersökt hur barn med hörselnedsÀttning har det i skolan nÀr det gÀller miljö och undervisning. I undersökning tas ocksÄ upp vilka som har ansvar för att skolgÄngen ska bli anpassad för dessa barn. Vi har gjort en undersökning som utgÄr frÄn intervjuer med personer som har stor kunskap kring anpassning av miljön kring barn med hörselnedsÀttningar.Resultatet visade att belysning, ljudakustik, teknik samt inredningen spelar stor roll i den totala miljön kring hörselnedsatta barn. För att dessa barn ska fÄ en likvÀrdig skolgÄng som andra barn behöver miljön anpassas efter just det barnets förutsÀttningar. Kunskap har visat sig vara det bÀsta verktyget för att ge hörselnedsatta barn ett bra bemötande.

BAKGRUND: Skapande verksamhet Àr vanligt förekommande i förskolan, vilket LÀroplanen för förskolan, LpFö-98, föresprÄkar för att frÀmja lÀrandet. Bild och andra former av skapande Àr viktigt i barns liv och utveckling. Det Àr dock i processen och det fria skapandet, dÀr barnen samspelar med andra, det frÀmsta lÀrandet sker. Skapandeformerna ligger vÀldigt nÀra barnens lek, vilket Àr den centrala utgÄngspunkten för utveckling för barn i förskoleÄldern.SYFTE: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan anvÀnder sig av bildskapande. Vi har Àven som avsikt att undersöka hur fritt skapande tillÄts i verksamheten och om barn fÄr utforska material utifrÄn egna förmÄgor och erfarenheter.METOD: Vi har valt att anvÀnda oss av intervju som metodiskt redskap för att öka vÄr förstÄelse för pedagogers tankar kring bildskapande.