Bakgrund: Uterustransplantationer utg?r en ny behandlingsmetod som ?nnu inte ?r etablerad inom h?lso- och sjukv?rden. Syftet med ingreppet ?r att ?ka livskvaliteten f?r kvinnor med livmoderfaktorsinfertilitet. Kvinnor som lider av ofrivillig barnl?shet upplever ofta sorg, psykisk stress och nedsatt sj?lvk?nsla relaterat till sin infertilitet.

Studiens syfte var att öka förstÄelsen för verksamma pedagogers förhÄllningssÀtt till de minsta barnen med fokus pÄ dess sprÄkliga och kommunikativa förmÄga. Syftet var Àven att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar för att stimulera och utmana de smÄ barnens sprÄkutveckling. Studien tar sin utgÄngspunkt frÄn fem pedagogers egna uppfattningar, vilket har undersökts genom kvalitativa intervjuer som metod. Undersökningens resultat visar att arbetet med barnens sprÄkutveckling utifrÄn förskolans uppdrag Àr en tolkningsfrÄga, dÀr de centrala begreppen sprÄk och kommunikation har en komplex innebörd. Vidare framkommer att kroppssprÄket Àr de minsta barnens frÀmsta kommunikationsredskap, nÄgot som bör tas i beaktning i dess utvecklande mot ett talat sprÄk.

Syftet med studien var att fÄ insikt om pedagogers kunskaper och tankar kring, och erfarenheter av mÄngkulturellt arbete och interkulturell pedagogik i förskolan. De frÄgestÀllningar studien utgick frÄn var hur pedagogerna ser pÄ omrÄdet interkulturell pedagogik: vilka tankar, erfarenheter och kunskaper som finns, om och hur interkulturell pedagogik praktiseras i förskolan, samt hur det interkulturella förhÄllningssÀttet yttrar sig. Studien genomfördes och frÄgestÀllningarna besvarades genom att vi tog del av styrdokument, aktuell litteratur och forskning kring omrÄdet, samt att tvÄ kvalitativa gruppintervjuer utfördes i tvÄ arbetslag i förskolor med sammanlagt sex pedagoger. I studiens resultat framkom det att interkulturell pedagogik praktiserades till viss del. Erfarenheter av och kunskaper kring ett mÄngkulturellt arbetssÀtt, som interkulturell pedagogik innefattar, skiljde sig mycket Ät.

Varje Är förlorar cirka 3 200 barn en förÀlder i dödsfall och nÀstan 500 barn dör Ärligen i Sverige, mÄnga av dessa barn har syskon. Förskolan kan för barn som mist en familjemedlem bli en betydelsefull plats för barns sorgebearbetning. Syftet med denna studie Àr att fördjupa vÄr kunskap kring bemötande av barn i sorg. VÄr problemformulering lyder:Hur bemöter pedagoger i förskolan det berörda barnet, vid dödsfall i barnets familj?Hur hanterar pedagoger i förskolan den situation som uppstÄr i barngruppen, dÄ ett barn mist en familjemedlem genom dödsfall?För att fÄ svar pÄ vÄr problemformulering intervjuade vi fem pedagoger som samtliga hade erfarenheter av barn i sorg.

Abstract Anna Jinneland Vesterlund (2014). Delaktighet i samspel för hörselnedsÀttning i förskola. En intervjustudie av nÄgra pedagogers uppfattning och arbetssÀtt. (Participation in interaction for children with hearing loss in preschool. An interview based studie by some teachersŽ perception an practies.)Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och Ledarskap, LÀrande och SamhÀlle, Malmö Högskola. ProblemomrÄde: FramgÄngsfaktorer för barn med hörselnedsÀttning har kartlagts, dÀribland nÀmns god hörselkunskap hos pedagoger om konsekvenser av en hörselnedsÀttning, anpassad barngruppsstorlek och hörselanpassad fysisk miljö (Specialpedagogiska Skolmyndigheten, 2014).

Samspelets betydelse mellan pedagog och barn Àr nÄgot som framhÀvs som viktigt inom förskolan. Det finns ett antal metoder och förhÄllningssÀtt i förskolan som anses gynna detta samspel. VÄr studie startade med en nyfikenhet om programmet VÀgledande samspel. Programmet VÀgledande samspel har initierats av stiftelsen ICDP. Vi har uppmÀrksammat att mÄnga pedagoger i förskolan blir vidareutbildade i programmet och vi ville undersöka pedagogers uppfattningar om VÀgledande samspel.

AnmÀlningsplikten Àr den lag som ska skydda barn och ungdomar frÄn att fara illa dÄ förÀldrarna har vÄrdnaden om dem. Enligt lagen Àr alla som arbetar med barn och ungdomar i olika verksamheter skyldiga att anmÀla till socialtjÀnsten vid misstanke om att ett barn far illa. Trots att det Àr alla pedagogers skyldighet att anmÀla Àr det endast 30-40 % av de fall som borde anmÀlas som anmÀls. Vad beror detta pÄ? Syftet med min uppsats Àr, genom en intervjuundersökning, kartlÀgga och granska vilka faktorer som avgör huruvida fritidspedagoger anmÀler enligt anmÀlningsplikten, dÄ ett barn far illa.

Studiens syfte Àr att analysera pedagogers syn pÄ inkluderingsarbete med elever i sÀrskolan och grundskolan. Vi vill undersöka hur pedagogerna anser att den inkluderade elevens sociala behov och sjÀlvkÀnsla pÄverkas vid inkludering. Syftet Àr att ta reda pÄ hur pedagogerna ser pÄ stigmatisering och utanförskap. För att besvara syftet anvÀnder vi oss av följande frÄgestÀllningar; Hur ser pedagogerna pÄ inkludering av barn tillhörande sÀrskolan i grundskolan? Vilka för och nackdelar anser pedagogerna kan finnas vid denna inkluderingsform? Hur resonerar pedagogerna kring samarbetet mellan de olika skolformerna och vilka kvalifikationer anser de pedagogerna behöver för ett lyckat inkluderingsarbete? Sammanfattningsvis visar undersökningens resultat pÄ att pedagogernas syn pÄ inkludering Àr tÀmligen samstÀmmig, och att denna inte anmÀrkningsvÀrt skiljer sig Ät.

Som förÀlder till tvÄsprÄkiga barn har jag ibland tÀnkt pÄ vikten av sprÄkutveckling hos tvÄsprÄkiga barn. Under min utbildning pÄ lÀrarhögskolan blev jag mer intresserad av detta Àmne. Som blivande förskollÀrare kommer jag sÀkert att möta barn som talar tvÄ eller fler sprÄk. Det kÀnns dÀrför viktigt att ha kÀnnedom om hur jag kan arbeta pedagogiskt med tvÄsprÄkiga barn. Syftet med denna undersökning Àr att fÄ kunskap om pedagogernas syn pÄ begreppet tvÄ- eller flersprÄkighet samt deras arbetssÀtt i en mÄngkulturell förskola.

BAKGRUND:I bakgrunden beskriver vi vad litteratur och forskning tar upp kring anmÀlningsplikten. Vibeskriver olika varianter av misshandel och dess innebörd. Vi förklarar de lagar ochförordningar som pedagoger inom verksamhet som berör barn mÄste förhÄlla sig till. Vi tarÀven upp problematiken som förkommer vid en anmÀlan. Vi redogör Àven för tidigareforskning inom vÄrt Àmne.SYFTE:VÄrt syfte Àr att studera hur pedagoger i förskolan uttrycker sina tankar och kÀnslor kring sinanmÀlningsplikt.METOD:Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod med en öppen intervju, dÄ vi valt attintervjua sex pedagoger pÄ tre olika förskolor.

Mitt syfte med detta examensarbete Àr att fÄ en djupare förstÄelse om pedagogers tankar, erfarenheter och kunskap till att stödja tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling. Genom intervjuer har jag kunnat ta del av hur pedagogerna enligt dem sjÀlva, anser hur de gÄr tillvÀga för att stimulera sprÄkutvecklingen i förskolan. Vilka möjligheter ges till barnen i förskolan för att frÀmja det svenska sprÄket hos tvÄsprÄkiga barn. Resultatet visar att pedagogerna anser att barnens vistelse pÄ förskolan Àr en sprÄkstimulerande miljö dÀr barnen dagligen trÀnar det svenska sprÄket. Trygga barn har lÀttare att ta till sig ett nytt sprÄk, dÀrför ska pedagogerna arbeta vÀldigt nÀra barnen. Pedagogerna arbetar aktivt med sprÄkutveckling pÄ mÄnga olika sÀtt.

AbstractTill förskolan kommer barn med olika förutsÀttningar och en del av dessa barn kan vara i behov av sÀrskilt stöd. Definitionen av begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd kan variera, dÄ det kan finnas olika orsaker till sÀrskilda stödinsatser. Barn med ADHD eller ADHD liknande symptom kan vara i behov av dessa insatser. I denna studie har vi för avsikt att ta reda pÄ nÄgra pedagogers syn angÄende diagnostisering vid ADHD hos barn i förskoleÄldern, vad diagnosen kan innebÀra för de inblandade och hur de pedagogiska insatserna kan se ut.De svÄrigheter, vilka ADHD kan bÀra med sig, kan variera i omfattning och grad och framtrÀder framförallt i det sociala samspelet och det finns mÄnga faktorer som kan pÄverka ett barns beteende, bl. a.

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats var att studera pedagogers bemötande av flickor och pojkar under samlingssituationen pĂ„ förskola. Jag ville ta reda pĂ„ hur pedagogerna fördelar uppmĂ€rksamhet och tilldelar talutrymme mellan flickor och pojkar, samt ta reda pĂ„ hur pedagogerna beskriver sitt bemötande. Jag anvĂ€nde mig av en kvalitativ undersökningsmetod dĂ€r jag genom videoobservationer studerade tre pedagogers bemötande och genom intervjuer erhöll pedagogernas egna beskrivningar av sitt bemötande. Undersökningarna ledde fram till ett motstridigt resultat, dĂ€r jag Ă„ ena sidan hittade skillnader i de tre pedagogernas bemötande av flickor och pojkar. Å andra sidan pekade det sammantagna resultatet pĂ„ att flickorna fick mer positiv uppmĂ€rksamhet och mer tilldelat talutrymme Ă€n pojkarna.

Syftet med undersökningen var att ta reda pĂ„ och belysa hur pedagoger kan hjĂ€lpa barn att lĂ€ra sig lĂ€sa och skriva med koppling till sociokulturellt perspektiv. Konkret innebar detta att analysera aktuella styrdokument utifrĂ„n ett sociokulturellt perspektiv med fokus pĂ„ lĂ€s- och skrivinlĂ€rning. Jag ville ocksĂ„ ta reda pĂ„ olika pedagogers syn pĂ„ lĂ€s- och skrivinlĂ€rning och hur de arbetar med detta. Även lĂ€randemiljöns utformning inom pedagogernas verksamheter var av intresse att beskriva. För att besvara syftet anvĂ€nde jag en kvalitativ metod som innefattade observationer och intervjuer med pedagoger frĂ„n förskola, förskoleklass och skola med fokus pĂ„ 5-8Ă„ringar.

Syftet med studien Àr att skapa en fördjupad insyn i pedagogers upplevelser av huruvida och pÄ vilka sÀtt pedagoger i förskolan arbetar med sprÄket som verktyg för inkludering i en förskola för alla barn. Vi har fokuserat pÄ att synliggöra faktorer som pÄverkar barns sprÄkutveckling, hur pedagoger arbetar för att frÀmja och stÀrka barns sprÄkutveckling samt hur pedagogers visioner ser ut gÀllande alla barns rÀtt att utveckla sitt sprÄk. Den metod som anvÀnts i studien Àr kvalitativa intervjustudier med verksamma pedagoger pÄ olika förskolor. Resultatet visar pÄ betydelsen av att ha mindre antal barn i barngrupp för att kunna arbeta pÄ ett positivt sÀtt samt vikten av att skapa trygghet i syfte att se och gynna alla barns sprÄkutveckling. Studien belyser möjligheter samt dilemman gÀllande hur en inkludering kan genomföras med hjÀlp av sprÄket som verktyg.