Delaktighet i samspel för barn med hörselnedsättning i förskolan
Abstract
Anna Jinneland Vesterlund (2014). Delaktighet i samspel för hörselnedsättning i förskola. En intervjustudie av några pedagogers uppfattning och arbetssätt. (Participation in interaction for children with hearing loss in preschool. An interview based studie by some teachers´ perception an practies.)Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och Ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola.
Problemområde: Framgångsfaktorer för barn med hörselnedsättning har kartlagts, däribland nämns god hörselkunskap hos pedagoger om konsekvenser av en hörselnedsättning, anpassad barngruppsstorlek och hörselanpassad fysisk miljö (Specialpedagogiska Skolmyndigheten, 2014). Hörselskadades Riksförbunds rapport (2006) visar dock på brister i anpassningar och hörselkompetens.
Syfte och preciserade frågeställningar: Syftet med min studie är att undersöka pedagogers uppfattningar kring delaktighet och samspel i förskolan för barn med hörselnedsättning utifrån följande frågeställningar:
Hur uppfattar de intervjuade pedagogerna delaktighet i samspel för barn med hörselnedsättning?
Vilka strategier och anpassningar använder pedagogerna för att göra barn med hörselnedsättning delaktiga i samspel?
Metod: Studien har genomförts med kvalitativ ansats och genom halvstrukturerade intervjuer med sju pedagoger som arbetar med barn med hörselnedsättning i förskola har jag sökt svar på mina frågeställningar. För att analysera intervjuerna har jag använt mig av omvänt träddiagram (se bilaga 1).
Resultat: Resultatet av min studie visar att pedagogerna som ingår i studien såg kommunikationsstrategier, kommunikationsform, hörselmiljö och hörselteknik som de viktigaste områdena för att främja delaktighet i sampel. Pedagogerna i min studie som fått mer fortbildning och handledning upplevde barnets behov av kommunikationsstrategier och hörselmiljöanpassning som större jämfört med pedagogerna som fått mindre fortbildning och handledning. Pedagogerna i min studie som fått mindre fortbildning och handledning upplevde barnets behov av kommunikationsstrategier och hörselmiljöanpassning mindre. I relation till tidigare forskning poängterar Vermeulen et. al.(2012) att det är svårt att upptäcka behoven som barn med hörselnedsättning har. Ahlström (2000), Weisel, Most och Efron
6
(2005) samt Sandgren (2013) studier visar att barn med hörselnedsättning kan ha behov av stöd i kommunikation.
Kunskapsbidrag: Min studie upplever jag som viktig dels för att visa några exempel på anpassningar och kommunikationsstrategier, men även att uppmärksamma de svårigheter som kan förekomma för barn med hörselnedsättning i förskola.