Denna studie handlar om de barn som tycker att skolan Àr vÀldigt lÀtt och om deras rÀtt att fÄ stimuleras och utvecklas utifrÄn deras behov. Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur pedagoger uppfattar dessa begÄvade elever och hur de arbetar för att stötta dem pÄ ett pedagogiskt utvecklande sÀtt. Efter att ha gÄtt igenom relevant litteratur inom mitt omrÄde sÄ anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer för att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar och genomförde intervjuer med tre verksamma pedagoger.Mina slutsatser blev att begÄvade barn inte Àr nÄgot som det pratas mycket om och att det kanske Àr lÀtt att det fokuseras för lite pÄ denna elevgrupp. Mina respondenter hade svÄrt att skilja pÄ begÄvade och högpresterande barn men menade att ett begÄvat barn Àr ett barn som lÀr sig vÀldigt snabbt utan nÄgra hinder. Alla mina intervjupersoner visade dock en medvetenhet kring vikten av att möta varje individ dÀr hen befinner sig och de menade att man tillsammans med eleven mÄste finna vad just den eleven behöver arbeta med för att fortsÀtta utvecklas.

Bakgrund: Operationssjukv?rd beskrivs som en h?gteknologisk h?griskverksamhet. I operationssalen arbetar ett tv?rprofessionellt team. Kommunikationen mellan dessa professioner har en avg?rande betydelse f?r b?de samarbetet mellan professionerna och f?r patients?kerheten.

Föreliggande undersökning Àr att ge en bild av sex pedagogers upplevelser av barns andrasprÄksutveckling i förskolan samt att ge en bild av verktyg och metoder som pedagogerna anvÀnder för att utveckla barns andrasprÄk. ForskningsfrÄgorna för arbetet Àr hur pedagogerna beskriver de lÀrarledda aktiviteterna och leken i syfte att utveckla ett andrasprÄk, och Àven vilka verktyg och metoder pedagogerna beskriver som betydelsefulla ur ett andrasprÄksfrÀmjande syfte lyfts fram. Undersökningen utgÄr frÄn en kvalitativ undersökningsmetod och bestÄr av intervjuer med sex utbildade pedagoger pÄ tre olika förskolor i södra Sverige. Resultatet i undersökningen visar att utvecklingen av andrasprÄket frÀmjas nÀr barnen lekar och samspelar med andra barn och vuxna i förskolan. Svaren i resultaten beskriver Àven om vikten med barngruppen, dÀr det framkommer att det Àr bra att blanda svensktalade barn med barn med annat modersmÄl tillsammans. Det framkommer Àven att pedagogernas roll Àr viktig under förskolans samtliga aktiviteter för stöd och guidning, pedagogerna sÀger Àven att de föredrar att arbeta med smÄ barngrupper dÀr ett förvÀntat lÀrande kan ske. De intervjuades uppfattning Àr att kommunikationen med barnen Àr den frÀmsta metoden för andrasprÄksutveckling, Àven sÄngen och sagan upplevs av pedagogerna vara gynnsamma verktyg för andrasprÄksutvecklingen.

I detta examensarbete har vi valt att forska om krigets inverkan pÄ barn vilket blev vÄr utgÄngspunkt till syftet. Syftet blev att undersöka vad tvÄ pedagoger och en psykolog berÀttar om krigets inverkan pÄ traumatiserade barn frÄn krig. Vi har i litteraturöversikten presenterat olika faktorer som kan pÄverka barnens utveckling som exempelvis trauma, posttraumatisk stress och kris. Vi har Àven valt att presentera olika pedagogiska och psykologiska metoder som visar pÄ hur man kan bearbeta barnens traumatiska upplevelser. Vi valde att intervjua tvÄ lÀrare och en psykolog för att ta del av deras erfarenheter kring arbetet med traumatiserade barn frÄn krig.

Det hÀr Àr en kvalitativ studie med etnografisk ansats dÀr syftet har varit att studera hurpedagogers förhÄllningssÀtt pÄverkar barns aktiva försök till samtalande vid lÀsning samt utifrÄnett sprÄkutvecklande perspektiv. Vi har utfört studien pÄ en förskola i Norrland dÀr vi observeratfyra pedagoger i den verksamma personalgruppen. DÀrefter har intervjuer skett dÀr det inspeladematerialet har synats tillsammans med oss författare i syftet att pedagogen getts möjlighet till attkommentera det egna agerandet. IntervjufrÄgorna har baserats pÄ pedagogens förhÄllningssÀttoch dess uppfattningar om samtalande som sprÄkutvecklande. Slutna frÄgor stÀllda avpedagogerna förekom i högre utstrÀckning Àn öppna frÄgor.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur en barnslinga i Varbergaskogen skulle kunna utformas utifrÄn fyra pedagogers behov och idéer. I bakgrunden presenteras bland annat att naturen gör mÀnniskan lugn och harmonisk, att grönomrÄden hjÀlper kroppen att ÄterhÀmta sig. Det finns studier som visar pÄ att barn mÄr bra av att vara i naturen och det underlÀttar vid inlÀrning, den ger möjligheter till spring i benen och inspiration vilket har stor betydelse för barns utveckling. Idag nyttjas inte naturen lika mycket av allmÀnheten pÄ grund av avstÄnd till grönomrÄden och kÀnslan av otrygghet. Uppsatsens bygger pÄ en kvalitativ metod.

Syftet med studien har varit att utveckla förstÄelse för barns förutsÀttningar attskapa och upprÀtthÄlla kamratrelationer i institutionella miljöer genom attundersöka pedagogers uppfattningar om fenomenet barns relationsarbete.Studien har en fenomenografisk ansats och det har genomförts kvalitativaintervjuer med Ätta pedagoger som arbetar pÄ fem förskolor med fyra olikapedagogiska inriktningar. Resultatet i studien synliggör nÄgra tÀnkbaravariationer av uppfattningar som pedagoger kan ha om fenomenet barnsrelationsarbete. Med utgÄngspunkt i studiens frÄgestÀllningar formuleradeskategorier utifrÄn informanternas utsagor. Kategorierna som beskriverpedagogers uppfattningar om barns förutsÀttningar för relationsarbete Àrföljande; Förskolan som institution ger unika förutsÀttningar, Den fysiska miljön ochtillgÄng till material - centrala utgÄngspunkter, Individens unika förutsÀttningar,Gruppklimatet som grogrund samt SamhÀllets normer som begrÀnsning.Kategorierna som beskriver pedagogers uppfattningar om sin egen roll i barnsrelationsarbete Àr följande; Observatör och analytiker, Medlare och förebild,Organisatör och kontaktförmedlare samt Terapeut och frigörare. Uppfattningarnaindikerar att barn kan fÄ ett relativt gott stöd i sitt skapande ochupprÀtthÄllande av relationer i förskolan.

Bakgrund Förskolan ska anpassa den pedagogiska verksamheten Ät alla barn. Förskolans personal ska kunna samspela med barnet och skapa ett förtroende med förÀldrarna sÄ att det blir en god vistelse och stöd för barnet. SÀrskilt för de barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Barn i behov av sÀrskilt stöd behöver bemötas för vem de Àr och inte för vad de gör. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet Àr att undersöka hur pedagoger pÄ en mÄngkulturell förskola arbetar med den kulturella mÄngfalden i den dagliga verksamheten. Hur tÀnker pedagoger och vilket synsÀtt har de pÄ ett interkulturellt arbetssÀtt? Hur arbetar pedagoger med den kulturella mÄngfalden i barngruppen och utifrÄn barnets individuella förutsÀttningar? Har miljön utformats och anpassats för att tillgodose den kulturella mÄngfalden? Den hÀr studien Àr en fallstudie av kvalitativ karaktÀr. Som metod anvÀndes kvalitativa informella intervjuer och ostrukturerade icke deltagande observationer. För att fÄ en bredare bild av pedagogers interkulturella arbetssÀtt genomfördes observationer av pedagogers arbetssÀtt och observationer av miljön pÄ en förskola.

AbstractSyftet med detta arbete har varit att undersöka pedagogers uppfattning om konkret undervisning. Skolverkets Aktuella Analyser frÄn 2007 visar en tydlig minskning av konkret undervisning och hÀrigenom pÄverkas elevernas motivation och studieresultat. I forskningsbakgrunden tas aktuell forskning kring Àmnet upp med Dewey som grund för teorin. Undersökningen har skett genom öppna intervjuer och en fenomenografisk analys av materialet har genomförts. Analysen av utfallsrummet resulterade i tre kategorier av uppfattningar.

I denna studie undersöks den förÀldraaktiva inskolningen ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Syftet med studien Àr att undersöka hur smÄ barn reagerar pÄ separationen frÄn sina förÀldrar efter en förÀldraaktiv inskolning. De frÄgestÀllningar som tas upp berör barnens beteenden och reaktioner efter den förÀldraaktva inskolningen samt pedagogers och förÀldrars syn pÄ inskolningen. För att belysa syftet har kvalitativa metoder anvÀnts i form av observationer och semistrukturerade intervjuer med förÀldrar och förskollÀrare. Studien omfattar fem barn bestÄende av tvÄ pojkar och tre flickor.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för koncentrationssvÄrigheter, hur verksamma pedagoger i förskolan upplever barn i koncentrationssvÄrigheter samt vilka strategier de anvÀnder sig av i mötet med barn i koncentrationssvÄrigheter. Undersökningen utgörs av fyra semi- och ostrukturerade gruppintervjuer med tvÄ till tre deltagande pedagoger i varje grupp. Studiens teoretiska utgÄngspunkt grundas pÄ det sociokulturella perspektivet utifrÄn SÀljö, Dysthe samt Vygotskij som belyser det pÄ olika sÀtt. Det grundar sig i att allt lÀrande sker genom kommunikation och i interaktion tillsammans med andra. UtifrÄn forskningens syfte innehÄller bakgrunden forskning som vi anser relevant för studien.

Denna studie grundar sig frÀmst pÄ hur pedagoger förhÄller sig till barn med nÄgon form av avvikande beteende. Vi har med denna undersökning tagit reda pÄ hur pedagogerna sjÀlva anser sig hantera barn som har ett avvikande beteende samt vilka möjligheter de anser att det finns för att tillgodose dessa eventuella behov. Detta Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer och observationer har genomförts. Pedagogerna arbetar pÄ tvÄ olika förskolor, en mÄngkulturell förskola som ligger centralt i en storstad och en i en liten by pÄ landet. Resultaten av undersökningen visar sammanfattningsvis pÄ att det inte alltid Àr resurser i form av specialpedagoger och material som behövs i första hand. Pedagogerna kan till en början göra mycket pÄ egen hand. Grunden för en positiv utveckling kan lÀggas genom att förebygga och skapa stimulans och förtroende hos dessa barn redan i förskolan.

Studiens syfte Àr att undersöka könsmönster i förskolan och pedagogers tankar kring genus, bland barn i Äldern tre till fem Är. Leken Àr viktig för barns utveckling och lÀrande, och förskolan ska arbeta för att motverka de traditionella könsmönster som finns i samhÀllet. DÀrför Àr det av stor vikt att pedagoger vet hur de förhÄller sig till pojkar och flickors lek. I resultatet presenteras utfallet av observationer och intervjuer gjorda pÄ en förskola i nordöstra SkÄne. Resultatet visar att pedagogerna pÄ denna förskola tycks ha kommit lÄngt i arbetet för att motverka traditionella könsmönster.

Detta Àr en undersökning om pedagogers syn pÄ sexÄringar. I undersökningens fokus ligger sexÄringarnas mognad och lek. Har mognaden och leken pÄverkats av att det har blivit en egen verksamhet för sexÄringarna, en förskoleklass? Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur pedagoger anser att sexÄringarnas lek och mognad har pÄverkats av att flytta till skolan frÄn förskolan. För att fÄ en klar bild pÄ pedagogers syn, har vi valt att intervjua förskolepedagoger och specialpedagoger, alla med erfarenhet av sexÄrsverksamhet.