Studien visar att autistiska barn behöver hjÀlp med att förstÄ sin vÀrld och bli förstÄdda dÀrför Àr pedagogers arbete och förhÄllningsÀtt grundlÀggande. Pedagogerna hade skapat ett trygg och tydlig miljö som var betydande för eleverna, hÀr har varje elev ett eget schema med fasta strukturer och rutiner. En pedagog ska kunna agera, analysera, strukturera, visualisera och framförallt respektera och ha tÄlamod nÀr man arbetar. Pedagogerna och skolledaren Àr ense om att skolan Àr en möte plats för alla samt att varje barn har rÀtt till att pÄverka sin undervisning och kÀnna gemenskap i skolan..

VÄrt syfte med denna studie var att fÄ mer inblick samt bidra till ökad kunskap kring de barn i förskolan som lever i hem med alkoholmissbruk. För att nÄ vÄrt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med tio pedagoger i förskolan. De resultat som framkommit i studien Àr att övervÀgande av de intervjuade pedagogerna har mött barn som lever i hem med alkoholmissbruk. UpptÀckterna gjordes frÀmst genom förÀldrar som luktat vid hÀmtning eller lÀmning. Bland de barn som nÀmns i intervjuerna Àr det bara ett som sjÀlv berÀttat för en pedagog.

Titel: Pedagogers förhÄllningssÀtt till inomhusmiljön Författare: Bozica Möller och Katja Ferragamo Nyckelord: Inomhusmiljö, Montessori, Reggio Emilia Handledare: Nils Andersson Examinator: Mia Karlsson.

Selektiv mutism Àr en störning som försÀmrar prestationsförmÄgan i studier eller arbete samt försvÄrar kommunikationen. Störningen gör att barnet oftast avstÄr att tala pÄ förskolan, sexÄrsverksamheten samt pÄ skolan medan det dÀremot talar helt obehindrat hemma. Syftet var att fÄ en ökad förstÄelse för hur nÄgra pedagogers arbete pÄverkas av vilken kunskap de har om och hur de arbetar med elever som har selektiv mutism. Undersökningen har genomförts utifrÄn fyra kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar i tre olika kommuner i Sverige. Urvalet har gjorts utifrÄn deras erfarenheter av att arbeta med barn som har selektiv mutism och deras tillgÄng alternativt avsaknad av handledning i Àmnet.

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en djupare förstÄelse för den fria lekens roll i förskolans verksamhet och betydelse för barns utveckling genom att lyfta fram och jÀmföra bÄde barns och pedagogers reflektioner om fri lek och lek. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: hur resonerar pedagoger i förskolan om barns fria lek samt hur reflekterar barn i förskolan om lek? För att besvara dessa frÄgestÀllningar har kvalitativa intervjuer med pedagoger och samtal med barn i förskolan anvÀnts som metod. Materialet frÄn studien har sedan analyserats med tidigare forskning om lek för att fÄ en djupare förstÄelse om lekens betydelse.  Resultatet frÄn studien visar att man kan se bÄde likheter och skillnader i pedagogernas och barnens reflektioner. Samtliga pedagoger och de flesta barnen anser att leken Àr viktig för barnen av olika anledningar.

SammanfattningSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur förskollÀrare och barn uppfattar inflytande i dagens förskola. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt uppfattar förskollÀrare i dagens förskola sitt uppdrag med barns inflytande? Hur resonerar förskollÀrare och barn om möjligheter för barns inflytande i förskolan? Hur resonerar förskollÀrare och barn om hinder för barns inflytande i förskolan? För att kunna undersöka detta har intervjuer gjorts. Metoden för datainsamlingen Àr samtalsintervju, dÀr sex förskollÀrare och Ätta barn Àr informanter. Intervjuerna har analyserats utifrÄn George H.

Examensarbetet handlar om inskolningsprocessen i förskolan. DÀr en jÀmförelse gjorts mellan tvÄ skilda inskolningsmetoder. FörÀldraaktiv inskolning och individuell inskolning. FörÀldraaktiv inskolning innebÀr att förÀldern Àr aktivt delaktig tillsammans med sitt barn under tre till fem dagar som inskolningen pÄgÄr. Individuell inskolning pÄgÄr under tvÄ veckor och innebÀr att förÀldern Àr passiv under inskolningens  av sitt barn. Vad har förÀldrar och personal för upplevelser av dessa tvÄ skilda metoder?.

Syftet med denna studie Àr att fÄ fördjupad förstÄelse av nÄgra pedagogers erfarenheter av och instÀllningar till alternativa verktyg, nÀr elever Àr i lÀs- och skrivsvÄrigheter med frÄgestÀllningarna: Vilken instÀllning har pedagoger till alternativa verktyg? Hur beskriver pedagoger att alternativa verktyg anvÀnds nÀr elever Àr i lÀs- och skrivsvÄrigheter? PÄ vilket sÀtt kan alternativa verktyg frÀmja lÀrandemöjligheter nÀr det gÀller elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter sett ur pedagogers perspektiv? Vilka utmaningar finns, enligt pedagoger, i anvÀndningen av alternativa verktyg? .

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs tidigare forskning och pedagogers syn kring olika lekmaterial ochbarns lek. Avsnittet behandlar Àven lÀroplanen och historik om hur förskolan har förÀndrats genom Ären och hur synen pÄ lek har varierat.SYFTE:Syftet med studien Àr att se vilka lekmaterial barn anvÀnder sig av i sin lek och hur leken dÄ ser ut, i förskolans befintliga inomhusmiljö.METOD:Vi har pÄ tvÄ olika förskolor, sammanlagt fyra stycken avdelningar, observerat med vilket lekmaterial barn leker samt hur leken dÄ ser ut. Vi har ocksÄ haft samtal med treförskolelÀrare för att fÄ deras syn pÄ lekmaterialets betydelse.RESULTAT:Resultatet av studien visar att det Àr viktigt med ett varierat material för att stimulera barns olika lekar, dÄ innehÄllet i leken ofta skapas utifrÄn lekmaterialet. Studie visar att det skapande materialet mÄste vara tillgÀngligt, eftersom leken inte uppstÄr om det skapande materialet inte finns att tillgÄ..

I dagens arbetsliv har manliga chefer en o?verordnad sta?llning. Denna o?verordning bottnar dels i att ma?nnens ko?nstillho?righet utgo?r norm i en samha?llelig ko?nsmaktsordning och dels i att chefsbefattningen inneba?r en inflytelserik position. Intresseomra?det fo?r denna studie har varit att utforska manliga chefers tva?faldiga o?verordning na?r de utgo?r minoritet pa? en kvinnodominerad arbetsplats.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att undersöka nÄgra pedagogers uppfattning om vilka olikafaktorer som kan pÄverka barns benÀgenhet att samarbeta och pÄ vilket sÀtt dessa faktorer pÄverkar. Sommetod för att samla in data till studien har fyra pedagoger intervjuats. De berÀttar om i vilka situationerde sett barn samarbeta. Undersökningen redogör för olika faktorer som pÄverkar barns förmÄga attsamarbeta. Dessa Àr miljön, gruppidentitet, kommunikation, tillit, gemensamt mÄl samt de vuxnasförhÄllningssÀtt.

Syftet med studien Àr att synliggöra förskollÀrares syn pÄ arbetet med ordförstÄelse för yngre barn i större barngrupper dÀr barnen har blandad sprÄkbakgrund. FrÄgestÀllningarna Àr hur förskollÀrarna arbetar med att introducera nya ord, vad de tror pÄverkar inlÀrningen och hur utvecklingen av sprÄket pÄverkas av faktorerna kring barngruppen. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tvÄ förskollÀrare som arbetar med barn i Äldrarna tre till fem Är pÄ förskolor i större stÀder i Mellansverige. Studien visar att organisation och planering Àr en viktig del i arbetet i en stor barngrupp. Pedagogens förhÄllningssÀtt och goda förebilder hos bÄde pedagoger och andra barn Àr en viktig del i hur barnen lÀr sig nya ord.

Abstract Syftet med denna studie Àr att undersöka och beskriva tre förskolepedagogers arbetssÀtt och metoder för att utveckla sprÄket hos tvÄsprÄkiga barn. Jag vill presentera olika sÀtt att arbeta med tvÄsprÄkiga barn i en mÄngkulturell förskola med hjÀlp av kvalitativa intervjuer som jag har haft med tre förskolepedagoger. Jag vill fÄ kÀnnedom om sÀttet pedagogerna arbetar med tvÄsprÄkiga barn och hur verksamheten prÀglas av pedagogernas arbetssÀtt i förskolan. Mina frÄgestÀllningar Àr hur det vardagliga arbetssÀttet och pedagogernas syn pÄ sprÄkutveckling inverkar pÄ barnen och deras lÀrande? Vilka Àr pedagogers arbetssÀtt med tvÄsprÄkiga barn för att utveckla sprÄket? Hur integreras leken i deras arbetssÀtt? Vilka tankar har pedagogerna om sprÄk och identitet? Undersökningen genomförde jag genom att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer dÀr intervjun av pedagogerna hölls i form av samtal.

Mitt syfte Àr att, inom förskolan, undersöka vad pedagoger och barn tar med sig efter att ha lÀst en bok. Jag har valt att anvÀnda mig av sagor i olika genrer för att de ska kunna relatera till sagor av olika karaktÀr.Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer i en fallstudie med en komparativ ansats dÀr jag har valt att jÀmföra barn och pedagogers upplevelser av böcker. För pedagogerna anvÀnde jag mig av en gruppdiskussion medan barnens intervjuer var enskilda.Resultatet visar att pedagogerna anser att sagorna kan vara vÄldsamma men samtidigt en kunskapskÀlla. BerÀttelserna kan hjÀlpa barnen att bearbeta hÀndelser och kan innebÀra att barnen identifierar sig med huvudpersonen. Det fanns bÄde likheter och skillnader mellan pedagogernas och barnens svar..

Syftet med studien Àr att skapa en fördjupad insyn i pedagogers upplevelser av huruvida och pÄ vilka sÀtt pedagoger i förskolan arbetar med sprÄket som verktyg för inkludering i en förskola för alla barn. Vi har fokuserat pÄ att synliggöra faktorer som pÄverkar barns sprÄkutveckling, hur pedagoger arbetar för att frÀmja och stÀrka barns sprÄkutveckling samt hur pedagogers visioner ser ut gÀllande alla barns rÀtt att utveckla sitt sprÄk. Den metod som anvÀnts i studien Àr kvalitativa intervjustudier med verksamma pedagoger pÄ olika förskolor. Resultatet visar pÄ betydelsen av att ha mindre antal barn i barngrupp för att kunna arbeta pÄ ett positivt sÀtt samt vikten av att skapa trygghet i syfte att se och gynna alla barns sprÄkutveckling. Studien belyser möjligheter samt dilemman gÀllande hur en inkludering kan genomföras med hjÀlp av sprÄket som verktyg.