Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur samspelet yttrar sig mellan sprÄkbarn, ett barn med en diagnostiserad sprÄkstörning och dragarbarn, ett barn med en normal sprÄkutveckling, ur pedagogers perspektiv. I kapitlet centrala begrepp kommer vi att behandla de begrepp som Àr centrala i vÄrt arbete, men framför allt i vÄr analys. Vi kommer att redovisa för hur sprÄkstörning kom pÄ tal samt hur det har utvecklats de senaste decennierna. Avslutningsvis i detta kapitel kommer vi att ta upp Jean Piaget och Lev Vygotskij dÄ deras tankar om sprÄkutveckling har spelat stor roll i vÄr analys. Under metod kan man lÀsa om metodval, urval samt genomförande av vÄr studie.

Studiens problemomrÄde behandlar problematiken med att arbeta med barn i förskoleÄldern som befinner sig i utsatthet. Ett arbete som Àr ett viktigt, men kÀnslomÀssigt tungt, som ingÄri det vardagliga arbetet för pedagoger. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger pÄ förskolor tar vi reda pÄ hur pedagoger gÄr tillvÀga nÀr de misstÀnker att ett barn far illa eller nÀr ett barn blir utsatt. Hur pedagoger upplever problematiken med att anmÀla till socialtjÀnsten, samt hur arbetet med de utsatta barnen upplevs. Resultatet visar pedagogers oro och svÄrigheter att anmÀla nÀr ett barn far illa.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka fyra pedagogers uppfattningar om höglÀsning och höglÀsningens betydelse för barns sprÄkutveckling. Studien syftade ocksÄ till att undersöka hur pedagoger anvÀnder höglÀsningsstunderna till att uppmuntra barn till samtal och diskussion. I undersökningen anvÀndes kvalitativa intervjuer. Genom intervjuerna ville vi fÄ ta del av hur pedagogerna arbetar med höglÀsning genom uppföljande samtal samt om de anser att barns sprÄkutveckling stimuleras. Resultatet visar att pedagogerna upplever att sprÄkutveckling sker vid höglÀsning.

Studiens syfte var att undersöka pedagogers upplevelser kring de förutsÀttningar som finns för att tillhandahÄlla en inkluderande förskolemiljö. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer. Syftet bröts ner i ett antal frÄgestÀllningar som handlar om hur pedagogerna definierar begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd liksom inkludering samt vilka förutsÀttningar de upplever sig ha beroende pÄ stöd frÄn ledning, kollegor samt förÀldrar för att arbeta inkluderande. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande dÀr samspel, kommunikation och gemenskap Àr en förutsÀttning för lÀrande. Jag har tagit i beaktning att det Àr jag som forskare som filtrerar intervjupersonernas erfarenheter och upplevelser genom min egen tolkning.

En undersökning om pedagogers bemötande av flickor och pojkar med koncentrationssvÄrigheter..

Aggressions in childrenPedagogues wiew of treatment and support.

MÄrtensson (2011) har pÄ begÀran av NaturvÄrdsverket forskat om naturkontaktens betydelse för barns hÀlsa. I rapporten hÀvdar MÄrtensson att barns möjligheter till friluftsliv i vardagen hÄller pÄ att förÀndras i takt med den vÀxande urbana miljön. Barn idag tillbringar mera tid framför datorn och tv`n. Vidare lyfter författaren fram hur viktigt det Àr att barn Àr ute och leker dÄ de samtidigt lÀr kÀnna omgivningarna för att pÄ sÄ sÀtt utveckla positiva band med naturen (ibid). I Ur och Skur förskolor Àr det ingen risk att barn blir stillasittande dÄ de Àr ute sÄ mycket och rör pÄ sig..

Demokrati, dÀr barns inflytande och delaktighet Àr en viktig del, genomsyrar lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98). Det finns flera orsaker till att barn ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan. Den viktigaste anledningen Àr att det Àr en mÀnsklig rÀttighet, en annan att det krÀvs att barn redan i förskolan fÄr möta inflytande och delaktighet för att fostras till demokratiska personer. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger som medvetet sÀger sig arbeta med barns inflytande och delaktighet i förskolan ser pÄ barns möjligheter att ocksÄ göra det. Hur vÀl stÀmmer pedagogers uppfattningar om barns möjlighet till delaktighet och inflytande överens med barns uppfattningar? För att söka svar pÄ ovanstÄende har jag intervjuat 2 pedagoger och 4 barn pÄ samma förskoleavdelning.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med barn med autism. Genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med nio informanter undersöks vilken syn pedagoger har pÄ sin egen roll vid mötet med barn med autism samt vilka metoder de anvÀnder i deras arbete.Uppsatsen innefattar ett resonemang om en skola för alla, exempel pÄ vilka pedagogiska metoder och arbetssÀtt som kan anvÀndas i arbetet med barn med autism samt vilka saker som pedagoger bör ta i beaktning vid mötet med dessa barn. De utgÄngspunkterna Àr sociokulturella perspektivet, Bronfenbrenners utvecklings-ekologiska teori samt variationsteorin.Resultatet av undersökningen visar att TEACCH och anvÀndning av tecken Àr de vanligast förekommande arbetsmetoderna. I pedagogers syn pÄ deras möte med barn med autism Àr tydlighet, lyhördhet, stÀndig bekrÀftelse och stöd till barnen vid problem viktiga inslag i arbetet. Det som saknades i arbetet Àr fler alternativ till verbal kommunikation samt arbete med att utveckla kÀnslor hos barn med autism..

Vi Àr intresserade av vilken roll barnboken har i förskolan och om bÄde pedagoger och barn hade nÄgon uppfattning om varför lÀsning kan vara av betydelse. DÀrför ville vi ta reda pÄ pedagogers och barns syn pÄ lÀsandet av barnböcker i förskolan, samt att ta reda pÄ vilka likheter och skillnader det finns mellan deras uppfattningar. Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat sex pedagoger och 18 barn. VÄr studie bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Pedagogerna anvÀnde barnboken frÀmst som ett verktyg i förskolan för att frÀmja barnets kunskapsutveckling som exempelvis sprÄket, fantasin och faktakunskaper.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka pedagogers syn pÄ kommunikationen mellanpedagog och elev och vad som kÀnnetecknar ett bra respektive dÄligt bemötande.Intervjuer med sju pedagoger i tvÄ olika arbetslag utgör den empiriska delen. Iundersökningen framkommer det hur viktiga de dagliga mötena Àr samt att sompedagog uppmÀrksamma varje elev. Att utgÄ frÄn varje elev och denneserfarenheter frÀmjar ett gott bemötande. Ett konsekvent kroppssprÄk med tydligabudskap leder till ökad förstÄelse och fÀrre missförstÄnd. Den huvudsakligaanledningen till dÄligt bemötande Àr tidsbrist som kan orsaka en bristfÀllig relationmellan pedagog och elev..

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka lÀrandet uttryckt i vardagliga samspelshandlingar mellan pedagog och barn i en förskola. Mer specifikt har vi intresserat oss för vilka förutsÀttningar pedagogerna skapar för barnens lÀrande och vilka mönster som framtrÀder i dessa samspelshandlingar. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Vilka förutsÀttningar för lÀrandet skapas i samspel mellan pedagog och barn? Vilka samspelsmönster framkommer mellan pedagog och barn? Vilka intentioner synliggörs i pedagogers handlingar i samspel med barn? Studiens teoretiska referensram utgÄr frÄn sociokulturell teori med sÀrskild förankring kring barns lÀrande. Studien genomfördes pÄ en förskola med barn i Äldrarna 3-5 Är samt med tre medverkande pedagoger.

VÄrt arbete lyfter fram de kritiska aspekter som belyses av pedagoger, via intervjuer, samt litteratur, gÀllande arbete med barn med funktionsnedsÀttningar. Det handlar om hur dessa barn, med exempelvis asperger eller ADHD, pÄverkar pedagogers arbete. KrÀver barn med funktionsnedsÀttningar mer tid? Mer eller annan kompetens? Forskningen har sin grund i de kritiska aspekter som tas upp i, anser vi, relevant litteratur och i aktuell forskning. Vi ville fÄ en bra helhetsbild, dÀrför valde vi att granska arbetet i bÄde grundskola och förskola.

Studien belyser pedagogers syn pÄ samverkan mellan pedagoger, barn och förÀldrar samt hur deras syn förhÄller sig till de yttre och inre ramar som finns i verksamheten. I studien har vi valt att dela upp ramarna i inre respektive yttre ramar. Yttre ramar Àr konstanta och inget som pedagogerna kan pÄverka sÄ som styrdokument, barngruppens storlek, förskolans byggnad och tidstillgÄngen som pedagoger och förÀldrar har. Inre ramar innebÀr faktorer som Àr förÀnderliga och som aktörerna pÄ förskolan kan pÄverka. I begreppet aktörer lÀgger vi de som medverkar i samverkan, det vill sÀga pedagoger, barn och förÀldrar.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka pedagogers attityd till barns inflytande i dokumentationsprocessen, samt se huruvida hÀnsyn tas till barns integritet i dokumentationen. VÄra frÄgestÀllningar lyder: Vilket inflytande har barn i dokumentationsprocessen? samt Vad har pedagoger för syn pÄ barns integritet i samband med dokumentationen?Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativ metod i vÄr undersökning för att undersöka pedagogers attityder till ovan beskrivna frÄgestÀllningar. Som datainsamlingsmetod anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat nio lÀrare, bÄde med inriktning mot förskola och förskoleklass samt lÀrare med inriktning mot de tidiga skolÄren.