Persson Diana & Pireci Jessica. (2011). ?Autismdiagnostiserade barn i specialförskolan - om pedagogernas roll i det pedagogiska arbetet med barnen.? Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur lÀrare i en specialförskola ser pÄ arbetet med autismdiagnostiserade barn och hur dessa bemöts utifrÄn sina egna förutsÀttningar. Genom intervjuer med en förskollÀrare och en specialpedagog, verksamma pÄ en specialförskola, fick vi svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar som lyder: ? Hur ser pedagoger pÄ en specialförskola pÄ arbetet med autismdiagnostiserade barn för frÀmjandet av utveckling och lÀrande? ? Vilka möjligheter och problem ser pedagogerna pÄ specialförskolan i arbetet med autismdiagnostiserade barn? Den tidigare forskningen sÀger att 4-11 av 10000 barn har autism, vilket innebÀr svÄrigheter med kommunikation, sprÄkförstÄelse, gestaltförstÄelse, symbolförstÄelse och verbalt sprÄk. Symtom ska ha funnits redan vid 2,5 Ärs Älder.

Syftet med undersökningen var att synliggöra och fÄ kunskaper om nÄgra pedagogers arbete med matematik i förskola och förskoleklass.Vi valde att anvÀnda oss av observationer och semistrukturerade intervjuer. I vÄr under­sökning har sammanlagt sex pedagoger deltagit, fyra av dem arbetar i förskolan och tvÄ i förskoleklass.Resultatet visade att pedagogers arbete med matematik Àr betydelsefullt i förskolan och förskole­klass dÄ barnen förbereds inför skolan. I undersökningen framkom det att ped­a­­­­­­goger arbetar med matematik bÄde planerat och spontant i vardagen. Under­sökningen visade att samtliga pedagoger arbetar praktiskt med matematik med teoriska anknytningar. Mate­­matiskt material har visat sig vara av betydelse i pedagogers arbete med matematik..

Forskning visar att det Àr viktigt för barn i förskoleklass att fÄ sprÄklig stimulering i sin vardag. I vÄr studie jÀmförde vi tvÄ pedagogers sprÄkstimulerande arbete i tvÄ förskoleklasser. Vi ville se om pedagogerna arbetade efter samma metoder som de föresprÄkade. DÀrför observerade vi naturliga situationer i tvÄ förskoleklasser samt intervjuade en pedagog ur varje klass. JÀmförelsen visade att pedagogerna hade kunskap om den sprÄkliga medvetenheten och arbetade medvetet för att stimulera detta hos barnen.

Undersökningens syfte har varit att ta reda pÄ pedagogers erfarenheter och vilka metoder de har anvÀnt sig av kring barns andrasprÄksinlÀrning i förskolan. Metoden som anvÀnts för att undersöka problemformuleringarna Àr intervjumetoden. Sex verksamma pedagoger som arbetar pÄ fyra olika förskolor intervjuades. I analysen skrivs det om hur det empiriska materialet förhÄller sig till det teoretiska ramverket och tidigare forskning i förhÄllande till andrasprÄksinlÀrningen i förskolan. Studien resulterade i att alla vÄra intervjuade pedagoger tyckte att arbetet med svenska som andrasprÄk Àr viktigt.

VÄrt syfte Àr att undersöka hur pedagoger bemöter barn i kris. Vi kommer att behandla hur viktiga pedagoger Àr i ett krisdrabbat barns liv. De teorier vi utgÄr ifrÄn Àr Cullbergs teori om krisens faser och Bowlbys bindningsteori. I bakgrunden tar vi upp bl.a. betydelsen av tidig hjÀlp, trygghet och vikten av att barnen kommer in i förskolans vardag och rutiner igen.

Syfte Det övergripande syftet med denna studie Àr att synliggöra pedagogers livsvÀrld i relation till fenomenen hur pedagoger hanterar utmaningen med utagerande barn i sin grupp samt hur pedagogers erfarenhetsbaserade lÀrande tar sig uttryck i arbetet med utagerande barn. Studien söker svar pÄ följande frÄgor:? Vilka faktorer kan leda fram till en vÀndning i arbetet med utagerande barn?? Vad Àr det som medverkar till att pedagoger utvidgar sin handlingsrepertoar i arbetet med utagerande barn?? Vilka strategier och pedagogiska redskap upplever pedagogerna bidrar till att utveckla förmÄgan till samspel hos barn med utagerande beteende?MetodStudien tar sin ansats ur livsvÀrldsfenomenologin. LivsvÀrlden kan beskrivas som den vÀrld i vilken vi lever och Àr involverade i. MÀnniskans livsvÀrld synliggörs genom dess handlingar och vardagsliv.

Syftet med denna c-uppsats var att beskriva pedagogers uppfattningar om röstens inverkan i kommunikation med barnen. Vi ville Àven synliggöra hur pedagogerna anvÀnder sin röst i aktiviteter med barnen vid samling, pÄklÀdning, ute- och innelek. Metoden vi anvÀnde var kvalitativa intervjuer som utgÄr frÄn en fenomenologisk ansats. Vi intervjuade tio pedagoger varav Ätta Àr verksamma pÄ förskola och tvÄ icke verksamma. Resultatet av studien visade att pedagoger uppfattar att rösten har en betydande roll i kommunikation med barnen.

Mitt syfte Àr att bidra med kunskap om pedagogers arbete med barns delaktighet i förskolan, med inriktning pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd. För att undersöka detta har jag gjort intervjuer med pedagoger i förskolan. Jag valde semistrukturerade intervjuer, dÄ jag ville ha öppna svar, med det menas att jag vill ha pedagogens egna ord, inte ett svarsalternativ de kan vÀlja pÄ. Resultatet visade att alla pedagoger i intervjuerna anser att delaktighet Àr nÄgot alla ska fÄ och att vara en del i gruppen Àr en sjÀlvklarhet. De kÀmpar varje dag för att delaktighet ska finnas genom att stötta och finnas dÀr för de barn som har en resurs knuten till sig.

BakgrundDenna studie behandlar pedagogers sÀtt att bemöta och skapa kontakt med barn, Àldre Àn tre Är, vid inskolning/överinskolning. Litteratur och forskning kring Àldre barns start i förskolan Àr vÀldigt sparsamt förekommande vilket ökade vÄrt intresse allt eftersom mer information hittades. Vi utgÄr frÄn Sterns teori om barns utveckling och de fem domÀner som relaterar till barnets upplevelse av sig sjÀlv; samvaro, samspel, samförstÄnd, samtal och sammanhang.SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka pedagogers tankar kring sitt sÀtt att samspela och knyta kontakt till barn mellan tre och sex Är vid inskolning/överinskolning.MetodStudien utgÄr frÄn en kvalitativ fenomenografisk ansats dÀr verktyget self report anvÀnts för att undersöka respondenternas upplevelser kring ett fenomen. Tretton pedagoger deltog i studien.ResultatResultatet i studien visar vikten av engagerade pedagoger i samband med inskolning/ överinskolning av barn Àldre Àn tre Är och att hela arbetslaget behöver vara involverade. Vidare visar resultatet skillnader pÄ hur man skolar in ett yngre och ett Àldre barn.

AbstraktSyftet med studien var att undersöka hur förÀldrars och pedagogers upplevelser och erfarenheter av TAKK-metoden pÄverkade sprÄkutvecklingen hos barn med sprÄkstörning.  FrÄgestÀllningarna var:- Vilka upplevelser/erfarenheter fanns bland förÀldrar och pedagoger?- Vilken betydelse hade kommunikationsmetoden för sprÄkutvecklingen?- Vad bidrog till goda resultat?- Hur stÀmde vÄra resultat med tidigare forskning? Vi valde att arbeta med en enkÀtundersökning som vi kompletterade med intervjuer. (EnkÀtsvaren presenterades i stapeldiagram.) Resultaten visade att bÄde förÀldrar och pedagoger var positiva till metoden. De ansÄg att den var bra för barnens sprÄkutveckling och underlÀttade kommunikationen. Undersökningsgrupperna ansÄg att man inte anvÀnde sig av TAKK i alla situationer.

Studiens syfte Àr att lyfta fram pedagogers uppfattningar och upplevelser av arbetet i förskola med funktionshindrade barn och arbetet i skolan med individuellt integrerade elever.Vi valde en kvalitativ metod dÀr det handlar om mÀnniskors uppfattning och deras förstÄelse av sin sociala verklighet. En fenomenografisk ansats för att vi Àr intresserade av mÀnniskors tankar och vi har anvÀnt oss av en semistrukturerad intervju.Resultatet av vÄr empiriska undersökning redovisas genom beskrivningskategorier dvs. begrepp som respondenterna sjÀlva har benÀmnt i intervjuerna.VÄr diskussion delade vi in i metoddiskussion och resultat- och analysdiskussion. I resultat- och analysdiskussion reflekterar vi över begreppen ansvar, kompetenser, förhÄllningssÀtt, utveckling, rektors ansvar, inkludering eller integrering och möjligheter.I vÄr undersökning ser vi att viljan och engagemanget finns hos pedagogerna för en inkluderad verksamhet. Men vi ser ocksÄ att de rÀtta förutsÀttningarna för att lyckas saknas i deras arbetsvardag.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka uppfattningar sjuksko?terskor harkring stigmatisering av patienter med psykisk oha?lsa, hur de bemo?ter patienter ur denna patientgrupp, samt hur sjuksko?terskor kan arbeta fo?r att motverka stigmatisering. Metod: Underso?kande design med kvalitativ inneha?llsanalys av fokusgruppsintervjuer. Nio deltagare intervjuades fo?rdelade pa? tva? fokusgrupper.

Alla har rÀtt till en skola utifrÄn sina egna förutsÀttningar. Barn med medicinska funktionshinder har andra förutsÀttningar för att utvecklas i skolan och förskolan. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för att en god förskole/skolsituation ska uppnÄs för barn med astma och allergi och ocksÄ att undersöka förÀldrars och pedagogers synsÀtt pÄ möjligheter och hinder för utveckling och lÀrande. För att fÄ fram mina resultat har kvalitativa halvstrukturerade intervjuer anvÀnts som metod. Resultatet visar att faktorer som Àr betydelsefulla Àr bemötande, kunskap och vilja.

Bakgrunden visade att det finns ett stort mo?rkertal inom anma?lningar av va?ldta?kter i Sverige, att det sker ungefa?r lika ma?nga va?ldta?kter per a?r som antalet hja?rtinfarkter. Sjuksko?terskor mo?ter va?ldtagna kvinnor o?verallt i va?rden och sjuksko?terskor ska vara professionella i sitt bemo?tande av va?ldtagna kvinnor. Den omva?rdnadsteoretiska grunden var ha?mtad fra?n Joyce Travelbee.

BakgrundI förskolans uppdrag ingÄr att behandla alla barn lika samt forma dem till samhÀllsfungerande, sjÀlvstÀndiga individer som Àr kritiska mot rÄdande normer. I denna studie fokuseras pÄ jÀmstÀlldhet mellan könen. Historik, regler, etik och forskning kring detta presenteras i bakgrunden. Som teoretisk ram anvÀnds Hirdmans genusteori och ett normkritiskt perspektiv.SyfteStudiens syfte Àr att tydliggöra och synliggöra pedagogers resonemang kring jÀmstÀlldhet och likabehandling i det pedagogiska arbetet.MetodSom metod anvÀnds fokuserad gruppintervju.ResultatResultatet visar att barns konstruktion av genus formas utifrÄn rÄdande genusnormer, trots att pedagogernas intentioner Àr de motsatta. SvÄrigheten med att arbeta med jÀmstÀlldhet pÄ förskolor anses ligga i att normer kring genus Àr sÄ starkt förankrade hos samtliga i samhÀllet att de dÀrmed stÀndigt reproduceras.