Syftet med studien Àr att belysa pedagogers syn pÄ matematik för de yngsta barnen i förskolan. Studien inriktar sig pÄ vad matematik för de yngsta barnen enligt pedagoger innebÀr samt vilka möjligheter och hinder pedagoger ser med matematik för de yngsta barnen. Undersökningen Àr kvalitativ och metoden Àr semistrukturerade intervjuer. Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn Dewey och Vygotskij och ligger till grund för analys och diskussion.Resultatet i studien visar pÄ att pedagoger ser matematik som nÄgot mer Àn rÀkning. Barn behöver möta matematik i sin vardag för att de ska ta till sig kunskapen pÄ ett meningsfullt sÀtt och matematik för de yngsta barnen innebÀr först och frÀmst vardagsrelaterade begrepp.

Studien tar upp integreringen av barn med rörelsehinder. Det Àr en kvalitativ studie dÀr författarna har observerat tre förskolors miljöer dÀr det idag finns barn med rörelsehinder och intervjuat sju pedagoger som har arbetat med rörelsehindrade barn i vardagen. Vidare i studien tas Àven det historiska perspektivet samt förÀndringen av begreppet rörelsehinder upp. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur pedagogerna arbetar med barn med rörelsehinder. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr hur pedagogerna planerar för att barn med rörelsehinderska integreras i verksamheten samt hur miljön anpassas.

Syftet med denna uppsats Ă€r att göra en kartlĂ€ggning av vad som sker efter det att pedagogen gjort en anmĂ€lan om misstĂ€nkta övergrepp. Syftet Ă€r vidare att ge en bild av verksamma pedagogers syn pĂ„ att göra en anmĂ€lan och vad som sker dĂ€r efter. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger har vi tagit reda pĂ„ deras uppfattningar och tankar kring en anmĂ€lan till socialtjĂ€nsten. Vi har Ă€ven valt att genom kvalitativa intervjuer med socialsekreterare ta reda pĂ„ hur samarbete mellan skolan och berörda myndigheter fungerar. Övergrepp mot barn Ă€r ett allvarligt samhĂ€llsproblem eftersom att mĂ„nga barn inte fĂ„r den hjĂ€lp de behöver.

Det har varit mÄnga debatter i den svenska media om sockerintag och forskning som visar att barn i dag Àter mer godis, lÀsk, snacks och mindre av frukt och grönt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka nÄgra pedagogers syn pÄ kosten och dess sockerhalt i synnerhet, och de pedagogiska mÄltiderna i allmÀnhet, vid en förskola. Vad har pedagoger för syn pÄ hur en bra förebild ska vara vid de pedagogiska mÄltiderna? Jag gjorde kvalitativa intervjuer med sex pedagoger. Kosten har förÀndrats mycket och sockerintaget har minskat pÄ förskolan under de Är de har arbetat, anser pedagogerna. Pedagogerna kan inte pÄverka kosten men kan vÀlja att ta bort vissa livsmedel pÄ avdelningen som de anser inte Àr nyttiga.

Syftet med denna studie Àr att belysa pedagogers syn pÄ samspel i förskolan, samt vilka arbetssÀtt pedagoger tillÀmpar för att frÀmja samspel för barn som Àr utanför. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare samt en specialpedagog, alla med lÄng erfarenhet av arbetet i förskolans verksamheter. Studien visar att alla de intervjuade pedagogerna ser samspelet som mest grundlÀggande för barns lÀrande och utveckling. Samtliga intervjuade pedagoger har erfarenheter av arbetssÀtt för att frÀmja samspel för barn som Àr utanför, och de arbetssÀtt som pedagogerna föresprÄkar Àr tydligt fÀrgat av tidigare positiva erfarenheter av dessa arbetssÀtt. Alla intervjuade pedagoger besitter en samsyn i vilka arbetssÀtt som frÀmjar samspel för barn som Àr utanför, dÀr pedagogerna i kombination med en miljö anpassad efter barnens behov och intressen ses som högst betydelsefullt för att gynna samspel i barngrupperna.

Studiens syfte Àr att fÄ fördjupad kunskap om hur pedagogers förhÄllningssÀtt till barn och deras samspel med surfplatta, pÄverkar barns lÀrande och utveckling i verksamheten. Studien baseras pÄ en kvalitativ ansats, dÀr observationer av pedagoger, barn och surfplatta samt intervjuer av tre verksamma pedagoger i en förskola, ligger till grund för undersökningen. Observationerna besvarar vilka förhÄllningssÀtt som framtrÀder nÀr pedagoger samspelar med barn och surfplatta. Intervjuerna besvarar vilka möjligheter till samspel och lÀrande som skapas utifrÄn pedagogers förhÄllningssÀtt. Resultatet i studien visar att surfplattan blir vid vissa tillfÀllen ett tidsfördriv medan i andra situationer ett mycket gott dokumentation- och reflektionsverktyg, dÀr faktorer pÄ individ- och gruppnivÄ pÄverkar pedagogens förhÄllningssÀtt mot surfplattan.

Under vÄr utbildning har vi mött barn som uppvisar aggressiva beteenden. Eftersom vi inte visste mycket om dessa barn och hur skolan kan bemöta och stödja dem, valde vi att skriva examensarbetet om det. Syftet var att ta reda pÄ vilka metoder och arbetssÀtt nÄgra pedagoger anvÀnder sig av i arbetet med barnen. I undersökningen har vi anvÀnt oss av intervjuer med pedagoger inom olika rektorsomrÄden men inom en kommun, i avsikt att lyfta fram olika pedagogers och skolors arbetssÀtt och metoder inom kommunen. Vi tar upp olika orsaker till hur aggressiva beteenden kan utvecklas, vilka faktorer som pÄverkar beteendet samt hur det kan bemötas.

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om kartlÀggning och bedömning i förskoleverksamheten. Detta med fokus pÄ barns sprÄkliga utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom förskoleverksamheten har ovanstÄende syfte undersökts. Studiens resultat visar att begreppen Àr svÄrdefinierade och svÄra att skilja Ät.  Tvetydigheten gentemot begreppen blir synliga i resultatet dÄ det vissa kallar för kartlÀggning beskrivs som bedömning av andra respondenter. Vidare framkommer det i studien att pedagogers synsÀtt pÄ begreppen bÄde pÄverkar hur de ser pÄ sin yrkesroll och den rÄdande verksamheten.

Abstract Detta examensarbete handlar om att försöka redogöra för vad barn gör i sin fria lek men Àven vilka hinder och möjligheter de möter nÀr de leker fri lek pÄ förskolan. Jag har utfört en kvalitativ undersökning med etnografisk ansats med observation som metod för att försöka svara pÄ de frÄgestÀllningar och syfte för denna undersökning. De resultat som framkom i min studie var att nÀr barn vÀljer att leka nÄgot i sin fria lek sÄ Àr det alltid nÄgot av vÀrde. Att genom fri lek lÀr de och utvecklas de, ensamma eller i samspel med andra barn eller vuxna. Annat resultat som framkom i min studie var Àven att det som barn lekte i sin fria lek gav mig intrycket att pedagogerna i vissa fall inte ansÄg barns lekar som nÄgot vettigt och meningsfullt.

BAKGRUND: I avsnittet redogörs för forskning om genus och barn i förskolan och det styrdokumenten tar upp om Àmnet. Tidigare forskning behandlar pedagogers syn pÄ jÀmstÀlldhet i förskolan och pedagogers syn pÄ pojkar och flickor och verksamheten. Jag tar upp vad ett antal författare skriver om genus och jÀmlikhet och ger exempel pÄ hur pedagoger kan jÀmna ut skillnader pÄ pojkars och flickors sÀtt att vara.SYFTE: Syftet med studien Àr att undersöka hur flickor och pojkar pÄ tvÄ förskolor uppmÀrksammas och bemöts av pedagoger i förskolan.METOD: Studien Àr kvalitativ dÀr jag har anvÀnt mig av observationer av barn och pedagoger i olika vardagssituationer.RESULTAT: Resultatet visar att pojkar tar och fÄr större plats och ocksÄ gör sig hörda mer Àn flickor men ocksÄ att pojkar fÄr mer negativ uppmÀrksamhet i form av tillsÀgelser Àn flickorna. Observationerna visar exempel pÄ hur pedagoger bemöter barnen i olika typer av situationer och att barn bemöts pÄ olika sÀtt utifrÄn kön, som flicka och pojke. Resultatet visar ocksÄ exempel pÄ att barnen i vissa situationer bemöts lika oavsett könstillhörighet..

Med denna studie vill vi fÄ pedagoger som arbetar i förskolans verksamhet att reflektera över vikten av krisplaner och deras innehÄll nÀr det gÀller att hjÀlpa barn att bearbeta sorg. Följande frÄgor ligger till grund för vÄr undersökning: Hur kan man som pedagog i förskolans verksamhet hjÀlpa och underlÀtta barnets bearbetning av sorg? Har pedagogerna pÄ förskolan tillgÄng till en krisplan om nÄgot barn skulle drabbas av sorg? Vilka erfarenheter av och tankar om arbete med barn i sorg har pedagoger inom förskolans verksamhet? VÄrt resultat visar att i den kommun dÀr vi gjorde vÄr undersökning har alla pedagogerna i förskolans verksamhet tillgÄng till en krisplan och en krislÄda, för att underlÀtta arbetet med barn i sorg. Det visade sig ocksÄ att de intervjuade pedagogerna har mÄnga olika tillvÀgagÄngssÀtt för att arbeta med och möta barn i sorg..

En studie som Àr baserad pÄ intervjuer med pedagoger inom förskola och skola. Syftet med studien Àr att undersöka pedagogers resonemang kring bemötandet betydelse av barn i koncentrationssvÄrigheter inom förskola/skola. Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. I studien lyfts tecken pÄ koncentration och koncentrationssvÄrigheter, pedagogers bemötande, miljö och definitionen pÄ diagnos fram. Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med nio pedagoger i olika yrkesgrupper.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka rollen som hjÀlpfröken i förskolan utifrÄn pedagogers perspektiv. Litteratur och forskning visar att detta Àr en roll som flickor i förskolan ofta fÄr pÄ medveten eller omedveten uppmaning frÄn pedagogerna omkring dem. För att synliggöra rollen ur ett helhetsperspektiv Àr det viktigt att se till det sociala livet pÄ förskolan för alla barn. Det vill sÀga, barnens interaktioner med andra barn och vuxna pÄ förskolan. Hur de talar till och med varandra samt hur de agerar gentemot varandra.

Syftet med vÄr undersökning Àr att bidra till större kunskap om pedagogers syn pÄ anvÀndandet av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) i förskolan. Metoden vi har valt för undersökningen Àr kvalitativ metod. Resultatet som studien gett visar att forskare anser att tecken Àr ett naturligt alternativ för yngre barn att uttrycka sig genom innan de börjar tala, vilket bland annat en amerikansk studie pekar pÄ. TAKK visar sig enligt vÄra informanter vara ett bra sprÄkstöd för alla barn, inte bara för de som har en sprÄkstörning. VÄra tankar stÀrks av förskolans lÀroplan (Lpfö 98 rev.2010) som menar att alla barn ska ha rÀtt att uttrycka sig, men alla har inte möjlighet att formulera sig genom det verbala sprÄket.

Syfte: Föreliggande studies syfte Àr att undersöka pedagogers, specialpedagogers och elevers beskrivningar om koncentration och koncentrationssvÄrigheter. Focus Àr likheter och skillnader i deras beskrivningar. Studiens forskningsfrÄgor Àr:? Vilka likheter och skillnader finns i beskrivningarna av koncentration och koncentrationssvÄrigheter?? Vilka synsÀtt utrycks, gÀllande vad som erbjuds i skolmiljön gÀllande arbetssÀtt/metodik och organisation?? Hur tÀnker pedagoger, specialpedagoger och elever kring de faktorer som gynnar respektive försvÄrar koncentration?? Beskriver pedagoger, specialpedagoger och elever att det finns utvecklingsmöjligheter av koncentrationsförmÄgan?Metod: Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ intervjustudie med tvÄ elevgrupper, fyra pedagoger och tvÄ specialpedagoger. Vid intervjuerna anvÀndes halvstrukturerade frÄgor.