En skola för alla ? Pedagogers erfarande om lÀrande, utveckling och delaktighet för integrerade sÀrskoleelever i grundskoleklasser.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur verksamma pedagoger uppfattar, erfar integrerade sÀrskoleelevers lÀrande, utveckling och delaktighet i grundskoleklasser.I litteraturgenomgÄngen belyses vÄrt syfte utifrÄn olika aspekter som ska bidra till en ökad kunskap och förstÄelse för lÀsaren.I den empiriska undersökningen har sex pedagoger intervjuats utifrÄn en fenomenografisk forskningsansats, vilken Àr en kvalitativ metod och ett vetenskapligt förhÄllningssÀtt att studera uppfattningar.Resultatet av pedagogernas erfarande/uppfattningar visar pÄ olika betydelsefulla omrÄden som Àr viktiga för elevgruppens lÀrande, utveckling och delaktighet. Dessa omrÄden Àr tid, resurser/stöd, gruppen, sprÄk och kommunikation, individualisering och kunskaper om elevgruppen.

Det har varit mÄnga debatter i den svenska media om sockerintag och forskning som visar att barn i dag Àter mer godis, lÀsk, snacks och mindre av frukt och grönt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka nÄgra pedagogers syn pÄ kosten och dess sockerhalt i synnerhet, och de pedagogiska mÄltiderna i allmÀnhet, vid en förskola. Vad har pedagoger för syn pÄ hur en bra förebild ska vara vid de pedagogiska mÄltiderna? Jag gjorde kvalitativa intervjuer med sex pedagoger. Kosten har förÀndrats mycket och sockerintaget har minskat pÄ förskolan under de Är de har arbetat, anser pedagogerna. Pedagogerna kan inte pÄverka kosten men kan vÀlja att ta bort vissa livsmedel pÄ avdelningen som de anser inte Àr nyttiga.

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagogers förhÄllningssÀtt i samspelet mellan pedagog och elev pÄverkar elevernas engagemang och motivation. Vi vill genom studien skapa en möjlighet för alla som Àr verksamma inom skolan att se hur avgörande den vuxnes bemötande gentemot eleverna Àr samtidigt som förhÄllningssÀttet och dessa faktorers betydelse för elevernas motivation och engagemang betonas. Elevernas motivation pÄverkas av den vuxnes förhÄllningssÀtt. Studien gjordes pÄ tvÄ skolor dÀr fem pedagogers förhÄllningssÀtt observerades. UtifrÄn observationer, intervjuer, elevsamtal samt reflekterande frÄgor som gavs till pedagogerna samlades data in som analyserades och som sedan kopplades till respektive pedagog och deras förhÄllningssÀtt samt den respons som eleverna gav.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ pedagogers uppfattningar av barnlitteraturens betydelse för barns sprÄkutveckling. I studien undersöks ocksÄ hur arbetet kring barnlitteratur kan se ut pÄ olika förskolor.För att ta reda pÄ pedagogernas uppfattningar och arbetet kring barnlitteratur har en kvalitativ undersökning utförts i form av intervjuer. Undersökningen har utförts pÄ fyra förskolor med totalt sju pedagoger.UtifrÄn pedagogernas svar har det framkommit att barnlitteratur Àr ett bra tillvÀgagÄngssÀtt för att stimulera barns sprÄkutveckling. NÄgot som skiljer pedagogerna Ät Àr att de har olika syften med varför de arbetar med höglÀsning.Slutligen kan det faststÀllas att barnlitteratur har positiv effekt pÄ barns sprÄkutveckling. Hurpedagogerna arbetar med böcker Àr olika men de har alla gemensamt att de utför samtal kring boken tillsammans med barnen..

BakgrundStudien behandlar Àmnet inskolning pÄ förskolan och anvÀndandet av traditionell inskolningsform respektive förÀldraaktiv inskolningsform. I arbetet ligger stort fokus pÄ barnets behov av trygga relationer under inskolningsprocessen. Vi har Àven beskrivit barns trygghetsskapande utifrÄn Bowlbys anknytningsteori. Som teori har vi anvÀnt oss av Sterns utvecklingsteori dÀr han utgÄr frÄn barnets upplevelser av sig sjÀlv inom domÀnerna samvaro, samspel, samförstÄnd, samtal och sammanhang.SyfteSyftet med undersökningen Àr att synliggöra pedagogers syn pÄ vad inskolningen bidrar med. Syftet Àr Àven att synliggöra deras beskrivningar av erfarenheter om olika metoder för inskolning i förskolan.MetodSom metod har vi anvÀnt oss av kvalitativ intervju med kvalitativ analys.

Abstract Syftet med min studie Àr att undersöka pedagogers syn pÄ lÀs- och skrivsvÄrigheter, och hur de förhÄller sig till detta. Undersökningen har utgÄtt ifrÄn kvalitativa intervjuer, dÀr jag har intervjuat tvÄ pedagoger och tvÄ specialpedagoger som har erfarenheter av lÀs- och skrivsvÄrigheter. Resultatet av min undersökning visar att pedagogerna anser att det Àr viktig att tidigt upptÀcka elevernas lÀs-och skrivsvÄrigheter för att sÀtta in ÄtgÀrder. Undersökningen visar ocksÄ att pedagogerna anpassar sig efter individen och elevens behov. För elever med lÀs-och skrivsvÄrigheter Àr det viktigt att arbeta pÄ olika sÀtt och anvÀnda olika metoder och hjÀlpmedel..

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur samspelet yttrar sig mellan sprÄkbarn, ett barn med en diagnostiserad sprÄkstörning och dragarbarn, ett barn med en normal sprÄkutveckling, ur pedagogers perspektiv. I kapitlet centrala begrepp kommer vi att behandla de begrepp som Àr centrala i vÄrt arbete, men framför allt i vÄr analys. Vi kommer att redovisa för hur sprÄkstörning kom pÄ tal samt hur det har utvecklats de senaste decennierna. Avslutningsvis i detta kapitel kommer vi att ta upp Jean Piaget och Lev Vygotskij dÄ deras tankar om sprÄkutveckling har spelat stor roll i vÄr analys. Under metod kan man lÀsa om metodval, urval samt genomförande av vÄr studie.

Syftet med den hÀr studien Àr att utifrÄn pedagogers tankar om en god introduktion bygga en broschyr som visar förÀldrar vad en introduktion pÄ förskolan innebÀr. I bakgrunden har jag beskrivit introduktionens olika modeller, och vad styrdokumentet sÀger om introduktionen. Jag har fördjupat mig i litteratur som handlar om anknytning, identitetsskapande, förskolan som institution i samband med introduktionen, och förskolans material i förskolemiljön. Resultatet av undersökningen har blivit en broschyr som visar förÀldrar vad innehÄllet i en introduktion kan vara..

Stigenhag, Eva. Strandberg, Pia. & Svensson, Ewa. (2005). Aggressivt beteende.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogers förhÄllningssÀtt till matvanor pÄverkar barns aptit och hur det tar sig uttryck i förskolan samt studera miljön runt matsituationerna. Samtidigt vill vi med vÄr undersökning bidra till en större förstÄelse för betydelsen av pedagogers syn pÄ matvanor. Metoden som anvÀnts har en kvalitativ inriktning och bygger pÄ enkÀter med ett antal frÄgor till pedagoger i fem utvalda förskolor. Resultatet visar att mat ska erbjudas och inte tvingas i barnen. Miljön runt maten var en viktig aspekt, dÄ resultatet visade att matens upplÀggning, hur det Àr dukat samt ljudnivÄn pÄverkar till en positiv upplevelse för barnen runt mÄltiden.

Vi har i vÄrt arbete undersökt och beskrivit pedagogers uppfattning om vilka faktorer som kan komma att pÄverka exkludering av barn i förskolan och elever i skolan samt sökt ett eventuellt samband mellan exkludering och barns Älder, den fysiska miljön samt pedagogers förhÄllningssÀtt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning, dÀr vi har anvÀnt oss av metoden triangulering, dvs. gjort intervjuer med pedagoger, egna observationer samt sociogram. Med denna metod har vi kunnat belysa vÄra frÄgestÀllningar frÄn flera hÄll och dÀrmed fÄtt en högre validitet. I vÄr undersökning har vi kommit fram till, att bÄde pÄ förskola och inom skolan ansÄg respondenterna att det sociala klimatet mellan barnen kan ge upphov till exkludering.

I förskolan har matematiken varit olika framtrÀdande genom historien. Idag kan matematiken sÀgas vara i fokus, med stöd i bÄde lÀroplan och forskning. Studiens syfte Àr att undersöka hur matematiken konstrueras i pedagogers (sam)tal om matematik och barn vid planerings- och reflektionstillfÀllen i förskolans kontext. FrÄgestÀllningarna handlar om vilka diskurser kring matematik och vilka konstruktioner av barn som framtrÀder i pedagogers samtal samt hur de olika diskurserna förhÄller sig till varandra. Studiens teoretiska ramverk utgörs av socialkonstruktionistiska, postmoderna och Foucault-inspirerade diskursanalytiska utgÄngspunkter.

Det finns tidigare forskning om hur pedagoger bemöter elever som har allmÀnna matematiksvÄrigheter. Bemötandet pÄverkas av mÄnga olika faktorer som till exempel andra mÀnniskors uppfattningar, vÀrderingar och attityder. I denna uppsats har vi valt att belysa hur pedagogers bemötande och sprÄk mot de elever som har svenska som andrasprÄk samt med allmÀnna matematiksvÄrigheter har för betydelse i lÀrande situationer. UtifrÄn det uppkom tvÄ frÄgestÀllningar som uppsatsen grundar sig pÄ. Dessa tvÄ frÄgestÀllningar Àr hur uppfattar pedagoger att deras sprÄkhandlingar bidrar till elevers lÀrande av matematik och hur uppfattar elever att pedagogers sprÄkhandlingar bidrar till deras lÀrande av matematik?Denna uppsats Àr genomförd med kvalitativ metod och den grundar sig pÄ tolv intervjuer varav fyra stycken intervjuer Àr frÄn pedagoger och Ätta stycken intervjuer frÄn elever.

Syftet med uppsatsen Àr att hjÀlpa blivande och verksamma pedagoger i deras arbete med elever med svenska som andrasprÄk som ska lÀra sig lÀsa. En undersökning i form av kvalitativa intervjuer har gjorts med utgÄngspunkt i problempreciseringen: Hur hjÀlps elever med svenska som andrasprÄk till en positiv lÀsinlÀrning, enligt pedagogers erfarenheter? De kvalitativa intervjuerna Äterspeglar de intervjuade pedagogernas egna uppfattningar om Àmnet. Genom att stÀlla resultatet av undersökningen i relation till gÀllande forskning inom Àmnet har ett resultat av den andra problempreciseringen framkommit: Vad Àr forskningen och pedagogers erfarenheter överens om kan hjÀlpa elever med svenska som andrasprÄk till en positiv lÀsinlÀrning?.