Syftet med detta arbete Àr att lyfta fram pedagogers Äsikter om tematisk undervisning, om möjligheter och svÄrigheter och om de anvÀnder sig av det i sin egen pedagogiska verksamhet och i sÄ fall hur. Genom litteraturstudier redogörs för vad tematisk undervisning innebÀr samt vad de olika författarna anser om Àmnet. För att fÄ svar pÄ vÄr problemprecisering har vi gjort intervjuer med pedagoger som sammanstÀllts och redovisats. Resultaten visar att de positiva faktorerna övervÀger de negativa och tematisk undervisning ses som ett omvÀxlande och stimulerande arbetssÀtt som ger bÄde pedagoger och elever inspiration till att lÀra..

Syfte: Föreliggande studies syfte Àr att undersöka pedagogers, specialpedagogers och elevers beskrivningar om koncentration och koncentrationssvÄrigheter. Focus Àr likheter och skillnader i deras beskrivningar. Studiens forskningsfrÄgor Àr:? Vilka likheter och skillnader finns i beskrivningarna av koncentration och koncentrationssvÄrigheter?? Vilka synsÀtt utrycks, gÀllande vad som erbjuds i skolmiljön gÀllande arbetssÀtt/metodik och organisation?? Hur tÀnker pedagoger, specialpedagoger och elever kring de faktorer som gynnar respektive försvÄrar koncentration?? Beskriver pedagoger, specialpedagoger och elever att det finns utvecklingsmöjligheter av koncentrationsförmÄgan?Metod: Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ intervjustudie med tvÄ elevgrupper, fyra pedagoger och tvÄ specialpedagoger. Vid intervjuerna anvÀndes halvstrukturerade frÄgor.

Det hÀr arbetet Àr en studie av pedagogers tal om sin roll i leken. I litteraturdelen följer teorier och definitioner kring leken. Undersökningen bygger pÄ intervjuer och frÄgeformulÀr med pedagoger i förskolan. Vi kom fram till att pedagogerna talade om leken pÄ ett positivt sÀtt och var medvetna om lekens betydelse för barnen. Pedagogerna deltog i leken nÀr de blev inbjudna av barnen.

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

BAKGRUND: Vi har i vÄr undersökning tagit upp aktuell forskning kring laborativ matematik. Vi har valt att utgÄ ifrÄn konstruktivismen, kognitivism och sociokulturellt perspektiv.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ nÄgra pedagogers syn pÄ laborativ matematikundervisning i förskoleklass till Ärskurs 6.METOD: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ studie, dÀr vi genomförde vÄr datainsamling genom öppen intervju. Det var sex pedagoger som deltog i vÄr undersökning.RESULTAT: I undersökningen har det framkommit att pedagogerna ser stora fördelar med laborativ matematik för elevers inlÀrning av matematik. Pedagogerna anser att eleverna lÀr bÀttre dÄ de fÄr möjlighet att anvÀnda alla sina sinnen, de fÄr ökad förstÄelse nÀr matematiken Àr kopplad till deras vardag och intresset för matematik ökar nÀr de har rolig. Resultatet av undersökningen visar ocksÄ pÄ att det fanns mer laborativ matematik ute pÄ skolorna Àn vi trodde innan men att den typ av undervisning fortfarande kan utvecklas..

Studiens syfte var att öka förstÄelsen för verksamma pedagogers förhÄllningssÀtt till de minsta barnen med fokus pÄ dess sprÄkliga och kommunikativa förmÄga. Syftet var Àven att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar för att stimulera och utmana de smÄ barnens sprÄkutveckling. Studien tar sin utgÄngspunkt frÄn fem pedagogers egna uppfattningar, vilket har undersökts genom kvalitativa intervjuer som metod. Undersökningens resultat visar att arbetet med barnens sprÄkutveckling utifrÄn förskolans uppdrag Àr en tolkningsfrÄga, dÀr de centrala begreppen sprÄk och kommunikation har en komplex innebörd. Vidare framkommer att kroppssprÄket Àr de minsta barnens frÀmsta kommunikationsredskap, nÄgot som bör tas i beaktning i dess utvecklande mot ett talat sprÄk.

Syftet Àr att undersöka hur pedagoger pÄ en mÄngkulturell förskola arbetar med den kulturella mÄngfalden i den dagliga verksamheten. Hur tÀnker pedagoger och vilket synsÀtt har de pÄ ett interkulturellt arbetssÀtt? Hur arbetar pedagoger med den kulturella mÄngfalden i barngruppen och utifrÄn barnets individuella förutsÀttningar? Har miljön utformats och anpassats för att tillgodose den kulturella mÄngfalden? Den hÀr studien Àr en fallstudie av kvalitativ karaktÀr. Som metod anvÀndes kvalitativa informella intervjuer och ostrukturerade icke deltagande observationer. För att fÄ en bredare bild av pedagogers interkulturella arbetssÀtt genomfördes observationer av pedagogers arbetssÀtt och observationer av miljön pÄ en förskola.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ pedagogers perspektiv och förstÄelse för hur barn blir bemötta enligt riktlinjer om normer och vÀrden i den reviderade lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket 2010). ForskningsfrÄgor i studie Àr: Hur tolkar pedagoger lÀroplanens riktlinjer om normer och vÀrden? Vilket förhÄllningssÀtt utifrÄn normer och vÀrden anvÀnder pedagoger sig av i förhÄllande till barn i verksamheten? Hur kan pedagogers perspektiv av normer och vÀrden uttrycka sig i praktiken?Undersökningen i studie grundar sig pÄ en kvalitativ forskningsstrategi. Skriftlig intervju och observationer med nio respondenter och sju ostrukturerade observationer pÄ flera förskolor. Av resultatet frÄn de skriftliga intervjuerna ser vi att diskussion om normer och vÀrden pÄ förskolorna Àr viktiga för att fÄ en förstÄelse för riktlinjer i lÀroplanen, Lpfö 98 (2010).

?Tidig lÀs- och skrivlek? Pedagogers och förÀldrars tankar om lÀsning och skrivning i förskolan.

Examensarbetets syfte var att undersöka pedagogers syn pÄ ÄtgÀrdsprogram i förskolan. För att nÄ fram till vÄrt resultat har vi intervjuat fem förskollÀrare, tvÄ specialpedagoger och en förskolechef, dÀr vi har stÀllt frÄgor hur pedagogerna ser pÄ bedömning av det enskilda barnet. Detta har sedan jÀmförts med tidigare forskning och teorier. Ett annat syfte var att undersöka hur tidigare nÀmd personal ser pÄ bedömning i förskolan. Examensarbetet vilar pÄ en kvalitativ undersökningsmetod som innebÀr en djupare förstÄelse för hur personen tÀnker kring frÄgor om ÄtgÀrsprogram. Syftet med vÄr metod handlar om att beskriva vÄra intervjuer med de anstÀllda.

Studien syftar till att undersöka verksamma pedagogers syn och förhÄllningssÀtt till barns lekar, bÄde de onda och de goda lekarna. Skillnader mellan pedagogernas roller beroende pÄ barnens Älder undersöks Àven. Undersökningen genomförs genom intervjuer och observationer pÄ tvÄ förskolor med sex pedagoger. Analysen utgÄr frÄn de sociokulturella perspektiven dÀr pedagogernas tal om och handlingar i leken kategoriseras och jÀmförs. Resultatet visar att pedagogernas förhÄllningssÀtt till leken och vilka roller de intar varierar beroende pÄ vad barnen leker.

Detta arbete handlar om pedagogers förestÀllningar om barns kompetens och hur det pÄverkar arbetet med demokrati i förskolan. I den nya lÀroplanen lÀggs stor vikt vid barns inflytande. Trots det finns det mycket lite forskning om just barns inflytande i förskolan vilket vÀckte vÄrt intresse. Syftet Àr att fÄ en inblick i hur pedagoger ser pÄ begreppen demokrati, delaktighet och inflytande och hur det prÀglar det pedagogiska arbetet. Vi vill Àven fÄ en inblick i hur pedagogers syn pÄ barn pÄverkar detta arbete.

Syftet med studien Àr att belysa pedagogers syn pÄ matematik för de yngsta barnen i förskolan. Studien inriktar sig pÄ vad matematik för de yngsta barnen enligt pedagoger innebÀr samt vilka möjligheter och hinder pedagoger ser med matematik för de yngsta barnen. Undersökningen Àr kvalitativ och metoden Àr semistrukturerade intervjuer. Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn Dewey och Vygotskij och ligger till grund för analys och diskussion.Resultatet i studien visar pÄ att pedagoger ser matematik som nÄgot mer Àn rÀkning. Barn behöver möta matematik i sin vardag för att de ska ta till sig kunskapen pÄ ett meningsfullt sÀtt och matematik för de yngsta barnen innebÀr först och frÀmst vardagsrelaterade begrepp.

En skola för alla ? Pedagogers erfarande om lÀrande, utveckling och delaktighet för integrerade sÀrskoleelever i grundskoleklasser.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur verksamma pedagoger uppfattar, erfar integrerade sÀrskoleelevers lÀrande, utveckling och delaktighet i grundskoleklasser.I litteraturgenomgÄngen belyses vÄrt syfte utifrÄn olika aspekter som ska bidra till en ökad kunskap och förstÄelse för lÀsaren.I den empiriska undersökningen har sex pedagoger intervjuats utifrÄn en fenomenografisk forskningsansats, vilken Àr en kvalitativ metod och ett vetenskapligt förhÄllningssÀtt att studera uppfattningar.Resultatet av pedagogernas erfarande/uppfattningar visar pÄ olika betydelsefulla omrÄden som Àr viktiga för elevgruppens lÀrande, utveckling och delaktighet. Dessa omrÄden Àr tid, resurser/stöd, gruppen, sprÄk och kommunikation, individualisering och kunskaper om elevgruppen.

Det har varit mÄnga debatter i den svenska media om sockerintag och forskning som visar att barn i dag Àter mer godis, lÀsk, snacks och mindre av frukt och grönt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka nÄgra pedagogers syn pÄ kosten och dess sockerhalt i synnerhet, och de pedagogiska mÄltiderna i allmÀnhet, vid en förskola. Vad har pedagoger för syn pÄ hur en bra förebild ska vara vid de pedagogiska mÄltiderna? Jag gjorde kvalitativa intervjuer med sex pedagoger. Kosten har förÀndrats mycket och sockerintaget har minskat pÄ förskolan under de Är de har arbetat, anser pedagogerna. Pedagogerna kan inte pÄverka kosten men kan vÀlja att ta bort vissa livsmedel pÄ avdelningen som de anser inte Àr nyttiga.