Syftet med denna studie har varit att undersöka om pedagogerna pÄ nÄgra förskolor anser att Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) Àr en pedagogisk metod som stimulerar sprÄkutvecklingen hos barn som inte Àr i behov av sÀrskilt stöd. Förskolorna besöktes för att göra observationer i verksamheten och intervjuer med berörda pedagoger. Dessutom intervjuades en specialpedagog och en logoped eftersom dessa hade en handledande roll för pedagogerna. Undersökningsmetoden var icke-deltagande observation med kÀnd observatör och strukturerade kvalitativa intervjuer. Undersökningen visar att de intervjuade pedagogerna uppfattar TAKK som en metod för att stimulera sprÄkutvecklingen Àven hos barn som inte bedömts vara i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med min undersökning Àr att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingÄr ocksÄ att undersöka pedagogers syn pÄ vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har anvÀnt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att fÄ öppna och detaljerade beskrivningar frÄn pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av sÀrskilt stöd Àr barn som avviker frÄn kamraterna i kunskaps- och mognadsnivÄ samt barn med funktionsnedsÀttningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade tvÄ perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers perspektiv pÄ barns bildskapande i förskolan och om bildskapande anvÀnds som ett medvetet redskap för barns utveckling. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger som arbetar i fyra olika förskolor, varav en Àr inspirerad av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att bildskapande anvÀnds som ett medvetet redskap bÄde som ett lÀrande i ett annat Àmne och som ett estetiskt mÄl. Vidare visar resultatet att bildskapande Àr viktigt för barns utveckling, dÀremot finns det olika tolkningar hos pedagogerna vad gÀller fritt skapande och mallanvÀndning.

Syftet med studien Àr att jÀmföra pedagogers och lÀrares syn pÄ, och agerande med, barnen ur ett genusperspektiv i en förskola och en skola. Samtidigt Àr syftet att utifrÄn detta se vilka förutsÀttningar som skapades för barn och elever. Studien Àr kvalitativ och intervjuer samt observationer har genomförts med en lÀrare frÄn en skola och tre pedagoger frÄn en förskola. Studien visar att ett aktivt genusarbete genomfördes i förskolan men i skolan endast vid behov. Individperspektivet lyftes ocksÄ som essentiellt för att kunna skapa en jÀmstÀlld verksamhet.

Denna uppsats Àr en studie i huruvida spelfilmer kan sÀgas vara en pedagogisk metod eller underhÄllning i religionsundervisning. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att ur bÄde pedagogers och elevers perspektiv beskriva och besvara frÄgan om film gynnar lÀrande och undervisning i religionsÀmnet. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört bÄde en kvalitativ och en kvantitativ studie. Som metod har vi anvÀnt oss av intervjuer bland pedagoger och enkÀt bland elever. Vi har utgÄtt ifrÄn följande teman: attityd, förvÀntan, motivation, filmens tillÀmpning samt filmens fördelar och nackdelar.

Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad förstÄelse om pedagogers syn pÄ lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling i förskolan, samt pedagogers roll i detta. I studien anvÀnds metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollÀrare. Resultatet visar att studiens förskollÀrare Àr medvetna om lekens betydelse och att den Àr oerhört viktig för barns lÀrande och utveckling. Leken Àr grunden till barns möjligheter att utveckla sitt lÀrande, anser förskollÀrarna.

Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad förstÄelse om pedagogers syn pÄ lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling i förskolan, samt pedagogers roll i detta. I studien anvÀnds metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollÀrare. Resultatet visar att studiens förskollÀrare Àr medvetna om lekens betydelse och att den Àr oerhört viktig för barns lÀrande och utveckling. Leken Àr grunden till barns möjligheter att utveckla sitt lÀrande, anser förskollÀrarna.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan tillvaratar barnlitteratur för att frÀmja barns lÀsutveckling. Forskning om barns lÀsutveckling, samt pedagogers medvetna val i anvÀndning av barnlitteratur och lÀsning presenteras i uppsatsen. Metoden som anvÀnds Àr semistrukturerade intervjuer med 12 pedagoger, varav hÀlften arbetar inom Reggio Emilia. Resultatet visar att pedagogerna anvÀnder biblioteket som bokkÀlla samt att flertalet önskar mer lÀsning i hemmet. Samtliga pedagoger anger liknande platser och tidpunkter för lÀsning av barnlitteratur.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) ?r en neurodegenerativ sjukdom som g?r att muskler f?rtvinar och ger personen en successiv f?rsvagning i kroppen. Det leder bland annat till sv?righeter att r?ra sig, ?ta och tala. Sjukdomen ?r obotlig men bromsande medicinering och symtomlindrande behandling erbjuds.

BakgrundStorbritannien var ett av de första lĂ€nderna i vĂ€rlden som började anvĂ€nda smartboards (interaktiva skrivtavlor) i större skala. År 2003 gjorde staten i Storbritannien en stor satsning att köpa in interaktiva skrivtavlor till alla klassrum frĂ„n förskoleklass till Ă„rskurs fem. Sverige har inte kommit lĂ„ngt nĂ€r det gĂ€ller att fĂ„ in interaktiva skrivtavlor i klassrummen. Det har gjorts fĂ„ undersökningar i Sverige eftersom det fortfarande Ă€r sĂ„ nytt.SyfteSyftet Ă€r att undersöka pedagogers syn pĂ„ smartboards möjlighet som bidrag för lĂ€rande i skolan.MetodI vĂ„r undersökning har vi anvĂ€nt oss av en kvalitativ metod. Undersökningen bygger pĂ„ nio intervjuade pedagoger frĂ„n förskoleklass till Ă„rskurs sex.

Abstract Arbetets art: 15 högskolepoÀng C-uppsats Sidantal: 46 Titel: ?Att bli utkastad Àr ju inte sÄ roligt? - Pedagogers tal om barn med socioemotionella svÄrigheter Författare: Lacmanovic, Ana och Sjörin, Jenny Handledare: Johan Söderman Vi Àr tvÄ lÀrarstudenter som skriver vÄr C-uppsats pÄ Malmö LÀrarhögskola. VÄrt huvudÀmne heter Barndom och Ungdomsvetenskap och vÄr Äldersinriktning omfattar grundskolans tidigare Är. Syftet med vÄr undersökning Àr att beskriva hur pedagoger talar om barn som har socioemotionella svÄrigheter samt deras förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt med dessa barn. Vi kommer att redovisa olika uttalanden frÄn pedagogerna som beskriver deras förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt med barn som har socioemotionella svÄrigheter. Undersökningen har gjorts i form av kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer utfördes med fem pedagoger som har olika befattningar och arbetar dagligen med barn som har socioemotionella svÄrigheter. Intervjuerna har tagit plats pÄ tvÄ olika skolor. Resultatet genomsyras av pedagogernas förhÄllningssÀtt och stÀllningstagande gentemot barn med socioemotionella svÄrigheter.

V?lf?rdsteknik ?r enligt medlemsorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) l?sningen f?r att uppr?tth?lla befintlig v?lf?rd d? vi i framtiden kommer ha f?rre arbetsf?ra personer och fler personer i behov av v?rd och omsorg. Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorgspersonal i daglig verksamhet f?rh?ller sig till befintlig v?lf?rdsteknik i sitt dagliga arbete. Enligt SKR kr?vs det samverkan, styrning, kompetens och f?r?ndrat arbetss?tt f?r en lyckad implementering och omsorgspersonalens nuvarande f?rh?llningss?tt blir d?rf?r relevant inf?r framtiden. F?r att besvara forskningsfr?gan har jag genomf?rt ett etnografiskt f?ltarbete p? ett par dagliga verksamheter inom G?teborgs stad.

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats var att studera pedagogers bemötande av flickor och pojkar under samlingssituationen pĂ„ förskola. Jag ville ta reda pĂ„ hur pedagogerna fördelar uppmĂ€rksamhet och tilldelar talutrymme mellan flickor och pojkar, samt ta reda pĂ„ hur pedagogerna beskriver sitt bemötande. Jag anvĂ€nde mig av en kvalitativ undersökningsmetod dĂ€r jag genom videoobservationer studerade tre pedagogers bemötande och genom intervjuer erhöll pedagogernas egna beskrivningar av sitt bemötande. Undersökningarna ledde fram till ett motstridigt resultat, dĂ€r jag Ă„ ena sidan hittade skillnader i de tre pedagogernas bemötande av flickor och pojkar. Å andra sidan pekade det sammantagna resultatet pĂ„ att flickorna fick mer positiv uppmĂ€rksamhet och mer tilldelat talutrymme Ă€n pojkarna.

BakgrundMotorisk utveckling delas in i grov- och finmotorik. De grundlÀggande grovmotoriska rörel-serna som barn utvecklar frÀmst i förskolan Àr springa, klÀttra, balansera och hoppa. Finmo-toriken handlar frÀmst om handen och fingrarnas rörelse. Barn tycker om att röra sig till musik. Vilket gör musiken till ett bra hjÀlpmedel i arbetet med motoriken.SyfteSyfte med studien Àr att undersöka hur pedagoger beskriver att de arbetar för att stimulera barns motoriska utveckling i förskolan.

VÄrt arbete om elevers inflytande i förskola och skola syftar pÄ att ge en inblick i de bÄda verksamheterna gÀllande pedagogers uppfattningar om elevinflytande. De frÄgor vi koncentrerat oss pÄ Àr hur pedagogerna i förskolan och skolan uppfattar elevinflytande och vad elevinflytandet resulterar i. VÄrt mÄl var ocksÄ att undersöka om det Àr det nÄgon skillnad eller likhet mellan elevers inflytande i förskolan och skolan och om pedagogerna i förskolan och skolan lever upp till lÀroplanernas mÄl vad gÀller elevinflytande. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi valt att intervjua pedagoger i de bÄda verksamheterna. Genom bÄde litteratur och intervjuer har vi kommit fram till att elevinflytandet ses som nÄgot positivt och att eleverna genom elevinflytandet finner motivation.