Följande studie syftar till att undersöka hur industriföretag pÄ den vÀrmlÀndska glesbygden uppfattar pedagogikÀmnet vid Karlstads universitet. Studien har en tydlig inriktning mot arbetslivspedagogik, och det Àr framförallt arbetspedagogiska teorier som utgör studiens teoretiska grund.Studien bygger pÄ intervjuer med representanter frÄn fem vÀrmlÀndska industriföretag.Dessa intervjuer har sedan analyserats med avseende pÄ respondenternas berÀttelser och de uttalande som kan kopplas till Àmnet pedagogik, vilket Àr brukligt vid anvÀndandet av narrativ metod och analys.Resultatet visar att de vÀrmlÀndska industriföretagen har behov av pedagogisk kunskap, men att de föredrar att anlita konsulter framför att ha nÄgon anstÀlld som arbetar med dessa frÄgor..

Bakgrund:I den svenska förskolan betraktas barnens utevistelse som en sjÀlvklar del av verksamheten. Vi har under de Är vi arbetat i förskolan sett att utevistelsen pÄ förskolans gÄrd ofta blir en plats för att barnen ska fÄ springa av sig och fÄ frisk luft. Genom vÄr utbildning har intresset och nyfikenheten vÀckts för hur pedagoger anvÀnder utevistelsen pÄ förskolegÄrden. Vi vill undersöka hur pedagogerna anvÀnder utevistelsen för att utmana barnens lek och lÀrande och om lÀroplanen hÄlls levande Àven ute.Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt till barns lek och lÀrande vid utevistelsen i förskolan.Metod:Vi har anvÀnt oss av delvis deltagande observationer och Àven fört fÀltanteckningar pÄ tvÄ förskolor. DÀrigenom fick vi en bild av pedagogernas förhÄllningssÀtt till lek och lÀrande.Resultat:I vÄrt resultat kan vi konstatera att pedagogerna pÄ de tvÄ förskolorna som vi undersökt har liknande tankar om hur de kan anvÀnda sin utemiljö.

Under vÄr egen yrkesverksamma tid som förskollÀrare har vi inte upplevt observation som vanligt förekommande. Vi blev nyfikna pÄ om vÄr upplevelse stÀmmer överens med verkligheten och ville ta reda pÄ hur pedagoger i förskolan arbetar med observation. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ hur en specialpedagogs kompetens, enligt pedagogerna, skulle kunna anvÀndas nÀr det gÀller observation. Med hjÀlp av intervju fick vi tio pedagogers syn pÄ vad observation innebÀr för dem samt hur de anvÀnder de olika observationsmetoderna. Vi fick ocksÄ en bild av vilka förvÀntningar de hade pÄ hur specialpedagogen kan anvÀndas inom omrÄdet. Studien visar att tidigare forskning pÄ barnobservationer i praktiken i Sverige Àr obefintlig och att mer aktuell litteratur inom omrÄdet saknas. Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att kunskapen om observation skiljer sig frÄn person till person. Studien visar ocksÄ att observationer inte sker kontinuerligt och tidsbrist Àr en viktig faktor.

Syftet med vÄrt examensarbete var att analysera och beskriva pedagogers uppfattning om integreringens betydelse i undervisningen med focus pÄ integrering av svenska och matematik, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. För att didaktiskt kunna integrera svenska och matematik bör man ha kÀnnedom om vilka inlÀrningsteorier som finns och hur de didaktiskt speglar undervisningen. Under vÄra fem verksamhetsförlagda utbildningsveckor genomförde vi observationer av tvÄ pedagoger och en specialpedagog. Under observationen ingick vi i den dagliga undervisningen samt planerade och genomförde lektioner utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Vi observerade hur och om pedagogerna och specialpedagogen integrerade Àmnena svenska och matematik i undervisningen.

VÄr undersökning utgÄr frÄn rektorers förhÄllningssÀtt och pedagogers arbetsÀtt till utomhuspedagogik och varför anvÀndandet av utomhuspedagogik i förskolan. Vi har Àven valt att inrikta oss pÄ utomhuspedagogikens betydelse för barns utveckling och hÀlsa. Metoden vi anvÀnt oss utav Àr den kvalitativa forskningsprincipen som innebÀr att vi samlat in data via intervjuer med fyra rektorer och Ätta pedagoger. Vi har besökt fyra olika förskolor, dÀr en av förskolorna Àr en profilerad uteförskola.Resultatet vi fick fram genom vÄra intervjuer var att samtliga informanter tycker det Àr viktigt med utomhuspedagogik och att det har en betydelse för barns utveckling och hÀlsa. Arbetet med utomhuspedagogik skiljer sig frÄn förskola till förskola, dÄ vissa kommit lÀngre i utvecklingen Àn andra.Av vÄr undersökning drar vi slutsatserna att de olika förskolorna ser olika pÄ vad utomhuspedagogik Àr och hur man kan anvÀnda det i förskolans verksamhet och att alla rektorer.

Syftet med min diskursanalytiska uppsats har varit att förstÄ vad som hÀnder i ett jÀmstÀlldhetsprojekt inom förskolan dÀr kunskap ses som viktig. Detta har jag undersökt genom frÄgestÀllningen: hur kan pedagogers subjektspositioner visa pÄ kunskap, emancipation, förÀndring, makt och motstÄnd? Den teoretiska ramen bestÄr av poststrukturalistiska teorier hÀmtade frÄn Lenz Taguchi, Foucault, Davies och Rose och det empiriska materialet Àr pedagogers och handledares utvÀrderingar frÄn förskoleprojektet JÀmFör i VÀsterbotten. Textanalysen visar att de normativa inslagen bestÄr av ?att upptÀcka?, ?att fÄ ett seende? och ett ?tÀnk?, vilket förvÀntas leda till pedagogens frigörelse.

Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva barns och pedagogers uppfattningar om lÀrande mellan barn pÄ ett fritidshem. I studien intervjuades femton barn och tre pedagoger pÄ ett fritidshem. Metoden för empiriinsamlingen utgjordes av kvalitativa intervjuer, dÀr det insamlade materialet tolkades mot bakgrund av det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. UtifrÄn barns och pedagogers uppfattningar kring lÀrande mellan barn utkristalliserade sig fyra kategorier för lÀrande pÄ arenan fritidshem:LÀrande mellan barn utifrÄn vad man bör och inte bör göra, visade att lÀrandet mellan barnen kretsade kring regler. LÀrande mellan barn via datorn som verktyg, visade att datorn utgjorde ett viktigt verktyg och en central plats för lÀrande mellan barnen.

Syftet med följande arbete var att undersöka lekarbetspedagogers uppfattning om lekarbetets betydelse, nÀr det gÀller utveckling och lÀrande hos barn till utlandsfödda förÀldrar, utanför Skandinavien. Vi analyserade vÄrt arbete utifrÄn ett salutogent perspektiv. Arbetet ger en översikt över lek, lekarbete och lekarbetspedagogik. Med hjÀlp av intervjuer undersökte vi lekarbetspedagogers instÀllning till lekarbetets betydelse för barn till utlandsfödda förÀldrar. Vi tog ocksÄ reda pÄ intervjupersonernas uppfattning om det fanns nÄgot omrÄde hos barn som utvecklades sÀrskilt positivt under lekarbetet.

Svenska elevers lÄga matematikresultat i internationella jÀmförelser vittnar om att det krÀvs förÀndring i skolans matematikundervisning. Vissa skolor/kommuner har utvecklat matematikplaner i syfte att höja mÄluppfyllelsen. Syftet med studien Àr att fÄ insikt i tvÄ av dessa matematikplaner och pedagogers tankar om hur de anvÀnds och gynnar SUM-elever. I den teoretiska bakgrunden belyses Bedömning, God undervisning och Samverkan kopplat till Systematiskt kvalitetsarbete, och i relation till SUM-elever, vilka Àr i fokus. Studien har en kvalitativ ansats och Àr en fallstudie av tvÄ matematikplaner och hur de anvÀnds. Gruppintervjuer valdes som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att anvÀndandet av matematikplanerna och konsekvenserna av dem Àr relativt lika trots olikheterna i deras innehÄll.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka förskolepedagogers förhÄllningssÀtt till habilitering. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer och omfattar sju stycken intervjuer med bÄde barnskötare och förskollÀrare. Vi har analyserat vÄrt empiriska material med hjÀlp av olika analytiska begrepp samt ur ett relationellt och kategoriskt perspektiv. Ett relationellt perspektiv kan förenklat uttryckas genom att pedagoger beskriver barn som att befinna sig i svÄrigheter till skillnad frÄn ett kategoriskt perspektiv som beskriver barn med svÄrigheter. VÄrt resultat visar att pedagogernas förhÄllningssÀtt ger uttryck för att stödet frÄn habiliteringen var vÀrdefullt men blir otillrÀckligt nÀr kommunikationen och samverkan mellan olika aktörer ej fungerar.

Intervjuer och observationer av pedagogers sÀtt att arbeta med utomhusmiljö i det dagliga arbetet med barnen Àr grunden för den hÀr studien. Blir utomhusaktiviterer en del av undervisningen eller Àr de "bara ute"? Observationer gjordes genom att följa avdelningar under en dag, detta gjordes pÄ tvÄ förskolor. IntervjufrÄgorna rörde sig kring deras arbete med utomhuspedagogik. Intervjuerna Àgde rum pÄ fyra förskolor, tvÄ naturinriktade och tvÄ utan specifik inriktning.

Syftet med vÄr studie var att undersöka om det fanns nÄgra skillnader i pedagogers beskrivning av sitt förhÄllningssÀtt till och arbetssÀtt med utomhuspedagogik inom förskola och skola. Vi har gjort en intervjustudie med kvalitativa semistrukturerade intervjuer pÄ fem förskolor och fyra skolor, varav en förskola och en skola var Ur och Skur-verksamhet för att pÄ sÄ sÀtt fÄ ett vidare perspektiv kring utomhuspedagogik. Vi anvÀnde oss av de forskningsetiska principerna för att skydda respondenterna. Resultatet frÄn vÄra studier visade att pedagogerna hade ett positivt förhÄllningssÀtt till utomhuspedagogik och upplevde sig sjÀlva som medupptÀckare dÄ de vÀgledde barnen till att utforska sin nÀrmiljö. Det skiljde sig dock i vilken utstrÀckning som förskola och skola anvÀnde sig av utomhuspedagogik, men samtliga pedagoger nÀmnde nÀrmiljön och gÄrden som en plats dÀr utomhuspedagogik frÀmst sker.

Syftet Àr att undersöka hur pedagoger pÄ en mÄngkulturell förskola arbetar med den kulturella mÄngfalden i den dagliga verksamheten. Hur tÀnker pedagoger och vilket synsÀtt har de pÄ ett interkulturellt arbetssÀtt? Hur arbetar pedagoger med den kulturella mÄngfalden i barngruppen och utifrÄn barnets individuella förutsÀttningar? Har miljön utformats och anpassats för att tillgodose den kulturella mÄngfalden? Den hÀr studien Àr en fallstudie av kvalitativ karaktÀr. Som metod anvÀndes kvalitativa informella intervjuer och ostrukturerade icke deltagande observationer. För att fÄ en bredare bild av pedagogers interkulturella arbetssÀtt genomfördes observationer av pedagogers arbetssÀtt och observationer av miljön pÄ en förskola.

I vÄrt examensarbete har vi valt att skriva om behovet av sÀrskilt stöd i skolan dÀr vÄrt syfte Àr att undersöka hur en grupp pedagoger ser pÄ tiden nÀr det gÀller att hjÀlpa alla elever, hur pedagogers synsÀtt pÄ en skola kan skilja sig Ät, diagnosens roll samt hur pedagoger kan samarbeta för att tillgodose elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi vill se vilka de vanligaste orsakerna kan vara till att en elev Àr i behov av sÀrskilt stöd. I litteraturdelen tar vi upp en historisk forskningsbakgrund, skolans roll, olika typer av resurser samt tre smÄ avsnitt om de vanligaste svÄrigheter elever i behov av sÀrskilt stöd kan ha. I forskningsavsnittet intervjuar vi Ätta pedagoger pÄ en skola i Blekinge för att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och problemprecisering. Resultatet visar att neddragningarna pÄ skolans resurser skapar bekymmer bÄde för lÀrare och elever.

BakgrundI bakgrundsavsnittet definierar vi centrala begrepp i studien. Vi redogör Àven förstyrdokument och tidigare forskning. OmrÄden som tas upp i tidigare forskning Àr barnsolikheter i en inkluderande miljö, det individuella och det kollektiva, kommunikationens betydelse samt pedagogens roll i arbetet med barns perspektiv och intresse.SyfteSyftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogers uppfattningar kring hur barnsolikheter tas tillvara i förskolans dagliga verksamhet. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för vÄr undersökning Àr följande:? PÄ vilket sÀtt resonerar pedagoger kring barns olikheter?? PÄ vilket sÀtt upplever pedagoger att de tar tillvara pÄ barns olikheter?MetodI undersökningen har vi anvÀnt oss av intervju som redskap.