Dyslexia is a disability faced by an extensive amount of students in the current educational system. No medical alternatives have been found to improve the cognitive processing challenges presented with dyslexia. Therefore today?s educators are required to make instructional adjustments in their schooling, to ensure dyslexic students an academic future. The purpose of this qualitative study was, firstly, to discover how teachers work with dyslexic students, and secondly, to find out which practices are being used in this field.

Bakgrunden till uppsatsen Àr att skribenternas intresse vÀckts dÄ de i lÀrarutbildningen lÀst musik och fÄtt verktyg för att arbeta med musik i andra Àmne. Ett varierat arbetssÀtt fÄngar fler elever Àn om pedagogen hÄller sig till ett och samma arbetssÀtt. Syftet Àr att undersöka pedagogers anvÀndning av musik som ett pedagogiskt hjÀlpmedel i undervisningen i matematik, svenska och engelska i Ärskurserna fyra till sex. Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i Ärskurs fyra till sex. Resultatet visar att pedagogerna ansÄg sig sakna kompetens för att anvÀnda musik för att stödja undervisningen.

Uppsatsens syfte Àr att belysa hur de intervjuade pedagogerna arbetar med elevinflytande i deras olika verksamheter. Intresset ligger i att undersöka pedagogernas olika synsÀtt samt de eventuella pedagogiska redskap som de har att tillgÄ, det vill sÀga hur de gör nÀr de införlivar elevinflytande. För att kunna ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med detta genomfördes sex kvalitativa intervjuer med pedagoger frÄn förskolan, förskoleklassen, grundskolan, fritids och specialpedagogisk verksamhet. Det Àr viktigt att lyfta fram dessa etablerade pedagogers synpunkter och kunskaper, dÄ de besitter olika erfarenheter. Delar av resultaten visar att det deliberativa samtalet (det samtalsdemokratiska samtalet), Àr ett av de pedagogiska redskap som pedagogerna anvÀnder sig av för att kunna införliva elevinflytande i förskolan och skolan..

Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka verksamma pedagogers syn pÄ könssegregerad undervisning samt jÀmföra detta resultat med de synsÀtt som framkommer efter en litteraturstudie pÄ omrÄdet. Inom uppsatsen anvÀnds kvalitativ metod för intervjuerna och dessa tolkas sedan i syfte att stÀlla upp kategorier av synvinklar och argument. Resultatet av jÀmförelsen visar att det pedagogernas syn överensstÀmmer med forskningens pÄ nÄgra omrÄden men att det ocksÄ förekommer diskrepans mellan forskning och pedagoger. SÀrskilt viktigt enligt mig Àr att flera pedagoger upplever att deras egen bild av könsroller i klassrummet inte stÀmmer överens med forskningens vilket riskerar att minska den pedagogiska forskningens möjlighet till inflytande i skolan..

Denna studie unders?ker vilka regler som finns vid m?ltidssituationen p? olika f?rskolor, vad de grundar sig i samt pedagogers uppfattningar kring dessa och hur makt anv?nds f?r att uppr?tth?lla eller f?r?ndra reglerna kring m?ltidssituationen. I styrdokument som ?L?roplan f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) saknas riktlinjer f?r m?ltidssituationer vilket kan leda till os?kerhet kring hur de kan se ut. ?r reglerna outtalade och grundade i f?rskoll?rarens egna uppfattningar och normer eller gemensamt best?mda i f?rskolan? Genom en kvalitativ unders?kning med fr?gelista som metod visar resultatet att reglerna varierar fr?n f?rskola till f?rskola och att de innefattar b?de hur barnen f?r bete sig, vad som ska ligga p? tallriken, att det m?ste smakas och att barnen m?ste v?nta p? varandra innan de f?r g? fr?n matbordet.

?LivsfrĂ„gor Ă€r nĂ„got man mĂ„ste Ă€ga in i mĂ€rgen?- en kvalitativ studie av tvĂ„ olika skolor om pedagogers syn pĂ„ sitt bemötande och arbete med barns livsfrĂ„gorStudiens syfte var att undersöka pedagogers syn pĂ„ sitt bemötande och arbete med barns livsfrĂ„gor. Även att undersöka vilken roll pedagogerna anser sig ha i arbetet med barns livsfrĂ„gor och vilket förhĂ„llningssĂ€tt pedagogerna anser sig ha dĂ„ barns bakgrunder ser olika ut. Den kvalitativa intervjumetoden har anvĂ€nts, dĂ„ mĂ„let var att fĂ„ en nyanserad bild av pedagogers olika arbeten med barns livsfrĂ„gor. Intervjuerna har skett pĂ„ tvĂ„ olika skolor dĂ€r den ena skolan har en majoritet med elever med svensk bakgrund medan den andra skolan har en majoritet med elever frĂ„n skilda kulturer.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger uppfattar sitt arbete med den förberedande lÀs- och skrivinlÀrningen. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur detta kan stÀllas i relation till sÄdant som kan tÀnkas pÄverka dessa uppfattningar (till exempel hur pedagoger ser pÄ lÀrande och hur de förhÄller sig till lÀroplanerna). För att ta reda pÄ detta har vi genomfört sex intervjuer med pedagoger som arbetar med förberedande lÀs- och skrivinlÀrning. Intervjuerna var halvstrukturerade och inspirerade av en fenomenografisk ansats, vilken Àmnar söka mÀnniskors uppfattningar om ett fenomen, gÄ in pÄ djupet av dessa och ocksÄ söka efter mÀnniskors olika uppfattningar. Vi har alltsÄ i vÄra intervjuer fokuserat pÄ variationen i utfallet.

Syftet med denna uppsats Àr att se möjliga effekter av ett förvÀrv pÄ företagets ekonomiska stÀllning. Denna studie Àr en kvantitativ studie med deduktiv ansats, vi har anvÀnt oss av sekundÀr data och med en metod som heter nya RIV metoden. Med hjÀlp av RIV metoden har vi med flera olika formler och berÀkningar nÄtt vÄrt resultat som sÀger att företag fÄtt negativ ekonomisk stÀllning vid förvÀrv..

The tablet is a new IT-tool which have started to get introduced into school, but research is still missing and especially in the pre-school environment. The purpose with this study is to investigate teachers uptake, how they use the tablet in everyday pedagogy work as well as the organizational conditions that that facilitate and hinders. Through my observations and interviews in a Swedish K-5 school I have found that the teachers find tablets more appealing to use in comparison to computers. These findings are partly supported by Davis et al.?s (1989) TAM-theory who considers there to be three types of aspects that affect the way individuals adapt to technology.

Denna studie syftade till att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers olikheter dÀr symtomdiagnosen ADHD fÄr utgöra exempel, samt visa pÄ hur dessa uppfattningar avspelgar sig i förhÄllningssÀtt och utformning av lÀrmiljön. Genom att inta ett kritiskt perspektiv ville vi lyfta fram olika perspektiv för att fÄ och skapa förstÄelse. Som datainsamlingsmetod har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger som Àr verksamma inom grundskolans tidigare Är. Intervjuerna har gett oss insikter om att skolan fortfarande prÀglas av ett kategoriskt synsÀtt pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd. För att kunna förverkliga en skola för alla med ett relationellt perspektiv behövs ett förÀndrat synsÀtt som startar pÄ formuleringsarenan sÄ att realiseringsarenan ges förutsÀttningar att bedriva verksamheter som prÀglas av gemensamhetsskapande dÀr olikheter tas tillvara samt att alla ges möjlighet att utvecklas utifrÄn egna förutsÀttningar och behov..

Denna studie syftar till att undersöka de konsekvenser förskollÀraresförhÄllningssÀtt kring barns delaktighet och inflytande kan medföra för barnen iförskoleverksamheten. LÀroplanen för förskolan benÀmner barns delaktighet ochinflytande som nÄgot som ska genomsyra verksamheten tillsammans medsamhÀllets demokratiska vÀrderingar (Skolverket, 2010). DÄ lÀroplanen endastutgÄr frÄn strÀvansmÄl utan konkreta anvisningar för hur dessa aspekter skaintegreras i verksamheten Àr det pedagogernas tolkning och förhÄllningssÀtt kringÀmnet som styr. Detta gör att pedagogens förhÄllningssÀtt fÄr en viktig roll iverksamheten och Àr sÄledes bÄde intressant och viktig att undersöka ochreflektera kring. Undersökningen utgÄr frÄn en kvalitativ metod och bygger pÄobservationer samt ett eftersamtal med pedagogerna pÄ den aktuella avdelningen.Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnder vi oss av det sociokulturella- ochrelationella perspektivet, dÄ vi granskar samspelen och relationerna mellanpedagog och barn.

HöglÀsningen hÄller pÄ att gÄ ur tiden i vÄrt samhÀlle pÄ grund av medias inflytande. Förskolans och pedagogers förhÄllningssÀtt har förÀndrats frÄn barnomsorg till pedagogisk stimulans dÀr Àven höglÀsning ingÄr. Syftet med min undersökning var att undersöka om höglÀsning har betydelse i förskolan utifrÄn pedagogers synsÀtt. Jag ville se pÄ vilka strategier pedagogerna anvÀnder för att göra höglÀsningssituationen meningsfull.De teorier jag har koncentrerat mig pÄ Àr höglÀsning ur ett teoretiskt perspektiv och den proximala utvecklingszonen samt anvÀndning av strategier i höglÀsning. Tidigare forskning tyder pÄ att höglÀsning kan bidra med mÄnga positiva egenskaper för barns sprÄkutveckling.

Den hÀr studien utgÄr ifrÄn pedagogers arbetssÀtt och syn pÄ utevistelsen i förskolan. Studienriktar in sig pÄ fördelarna som finns med utevistelse. Studien belyser utevistelsens betydelse för barns fysiska hÀlsa och lÀrande. Metoden som Àr anvÀnd i studien Àr enligt kvalitativ forskningsprincip dÀr sex olika pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien Àr ovetande om varandra och varandras arbetssÀtt.

Studiens syfte Àr att undersöka könsmönster i förskolan och pedagogers tankar kring genus, bland barn i Äldern tre till fem Är. Leken Àr viktig för barns utveckling och lÀrande, och förskolan ska arbeta för att motverka de traditionella könsmönster som finns i samhÀllet. DÀrför Àr det av stor vikt att pedagoger vet hur de förhÄller sig till pojkar och flickors lek. I resultatet presenteras utfallet av observationer och intervjuer gjorda pÄ en förskola i nordöstra SkÄne. Resultatet visar att pedagogerna pÄ denna förskola tycks ha kommit lÄngt i arbetet för att motverka traditionella könsmönster.

The purpose of this study is to find out how four preschool teachers view children?s free playing and its impact on their learning. My main questions are:How do the teachers view the children?s free playing?In what ways does the children?s free playing affect their learning, according to the teachers?This essay is based on a qualitative study in which I have interviewed four female preschool teachers of different ages. I highlight various theories of children?s playing and learning in preschool, by theorists such as Vygotsky, Lillemyr, Knutsdotter Olofsson, Lindqvist, among others.