Det finns en problematik kring anmälningsplikten för Pedagoger i förskolan i mötet med barn som utsätts för våld i hemmet. Studier pekar på att Pedagoger i förskolan i låg utsträckning anmäler till socialtjänsten där det borde ha skett.Syftet med denna studie var att undersöka och belysa Pedagogers syn på mötet med barn som utsätts för fysiskt våld i hemmet samt att förstå vilket eventuellt stöd Pedagogerna anser de behöver i mötet med barn som befinner sig i riskmiljön att fara illa på grund av fysiskt våld i hemmet.Studien är en kvalitativ undersökning med Pedagoger. Metoden vi valde att använda oss av för insamlingen av data bestod av kvalitativa intervjuer. Vi genomförde intervjuer med sex Pedagoger som har arbetat olika många år inom förskoleverksamheten.Resultatet av studien visar att Pedagogerna har olika erfarenheter kring barn som misstänks fara illa av fysiskt våld i hemmet. Relationer framstår som en avgörande faktor i mötet med nämnda barn.

Syftet med vår studie har varit att ta reda på hur Pedagogerna arbetar med pedagogisk dokumentation i verksamheten med inriktning på Reggio Emilia pedagogiken. Kortfattat handlar pedagogisk dokumentation om att Pedagoger tar tillvara på barns tankar och nyfikenhet för att kunna använda sig av dem i verksamheten. Pedagogen bör vara medforskande och genuint intresserad av att lyssna och se barnen. För att ta reda på syftet har vi använt oss av metoden kvalitativa intervjuer och vi har utgått från det sociokulturella perspektivet. I de kvalitativa intervjuerna valde vi att intervjua Pedagoger som alla har Reggio Emilia utbildning samt arbetar på förskolor med inriktning på Reggio Emilia pedagogiken.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur Pedagoger arbetar med ett naturvetenskapligt innehåll i en förskola. Grunden till valet av ämne är ett ökat intresse för naturvetenskap och dess plats i verksamheten samt hur Pedagoger tar till sig detta arbetssätt.Vi har valt kvalitativ metod där både intervjuer och observationer genomförders. Teorin vi har valt att utgå ifrån är den sociokulturella.Vårt resultat visar att Pedagogerna har ett positivt förhållningssätt till naturvetenskapligt innehåll. Det finns en medvetenhet i Pedagogernas arbetssätt om barns lärande och i vilka situationer det kan skapas ett spontant lärande, där barnen får upptäcka och utforska tillsammans över tid och rum..

Syftet med vår studie är att studera och problematisera Pedagogers syn på det stora utrymme fri lek ges i förskolan, i relation till det jämställdhetsuppdrag Pedagoger har att förhålla sig till enligt läroplanen för förskolan. Vi upplever att det finns en osäkerhet hos Pedagoger kring begreppet genus och hur arbete med genus och jämställdhet bör utformas för att vara en grund i verksamhetens olika delar. Samtidigt som fri lek av många hyllas så finns det parallella föreställningar om hur fri lek även begränsar, skapar uteslutningar och har en karaktär av att reproducera traditionella normer och könsmönster. Vi har utgått ifrån Bronwyn Davies genusteori som beskriver individens skapande av jaget som en ständigt pågående process som formas utifrån de olika sociala konstruktioner som personen är en del av. I studien har vi valt att använda oss av kvalitativ metod där vi genom intervjuer med Pedagoger har fått fyllig och detaljrik empiri, vilken vi därefter har transkriberat och tillsammans analyserat.

Syftet med studien är att ge ökad förståelse för hur Pedagoger arbetar med elevernas koncentration i klassrummet. Vilka metoder använder de sig av, planerar de sin dagliga verksamhet med hänsyn till koncentrationsnivån hos eleverna, vilka svårigheter och utmaningar upplever de med koncentrationsarbetet. I bakgrunden presenteras det sociokulturella perspektivet på lärande, med anknytning till elevers koncentration i undervisningen. Där presenteras också hjärnans funktion vid koncentrationsarbete och vad forskningen upptäckt om sambandet mellan koncentration och fysisk rörelse. Ett avsnitt tar upp hur skolan har sett på koncentration genom tiderna och hur lärarens arbete med elevkoncentration har vuxit fram i skolan.

Syftet med utvecklingsarbetet var att tillverka en hemsida med undervisningstips,inom teknikämnet i ett utomhuspedagogiskt perspektiv, för Pedagoger i förskolan ochskolans tidigare år. Utvecklingsarbetet genomfördes genom att Pedagoger från enskola och en förskola svarade på en enkät om teknik och utomhuspedagogik, vilkenlåg till grund för hemsidan. Pedagogerna fick under några veckor använda hemsidanför att därefter utvärdera hemsidan via en ny enkät. Resultatet visade att hemsidanmed sina undervisningstips inom teknik utomhus var användbar och väl fungerande.Ett digitalt läromedel med teknik i ett utomhuspedagogiskt perspektiv saknades ochvi ansåg att hemsidan fyllde detta gap..

Vi har skrivit ett arbete om genus och jämställdhet i två förskolor. På dessa två förskolor har vi gjort undersökningar med hjälp av observationer och intervjuer. Undersökningarna har visat oss hur förskollärare och barnskötare tillämpar genus och jämställdhet i sina barngrupper. Med hjälp av litteratur och forskning har vi sedan sammanställt hur förskolorna jobbar med ämnet..

Olika tider och samhällen har olika krav på god läsfärdighet. I vårt informationssamhälle är kraven på god läsfärdighet stora. Skolan har ett mycket stort ansvar för att barnen lär sig att läsa och skriva. Det övergripande syftet med studien var att undersöka vilka förebyggande åtgärder mot lässvårigheter som förekommer, vilka kunskaper Pedagoger har om läsinlärning och lässvårigheter, hur Pedagoger arbetar med läsinlärning samt hur Pedagoger stödjer elever som är i lässvårigheter. Vår litteraturgenomgång visar att Pedagogerna bör behärska många metoder och arbetssätt och ha kunskaper om barns språkutveckling och om språklig medvetenhet.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på Pedagogers erfarenheter om  samband  mellan läs- och skrivsvårigheter och bildandet av begrepp inom matematiken. De frågeställningar jag har arbetat utifrån är: Hur beskriver Pedagoger sambanden mellan läs- och skrivsvårigheter och svårigheter med matematisk begreppsbildning? Hur beskriver Pedagoger sitt arbete med matematisk begreppsbildning inom matematiken med elever som har läs- och skrivsvårigheter?Jag har använt kvalitativa intervjuer och har intervjuat Pedagoger verksamma inom årskurs 1-6 inom grundskolan. Det jag har kommit fram till är att läs- och skrivsvårigheter påverkar begreppsbildning. Studien pekar på att flera elever med läs- och skrivsvårigheter har problem med att använda språket på ett adekvat vis och detta kan visa sig genom att eleverna har svårt att beskriva saker med ord, har svårt att ta emot muntliga instruktioner och att de har svårt att minnas namn på saker.

Syftet med detta arbete är att utifrån intervju- och enkätsvar från Pedagoger i förskola och skola få kunskap om hur de definierar estetiska uttrycksformer och hur de använder sig av dessa i skolan respektive förskolan. Vi vill ta reda på vilka önskningar och visioner våra informanter har om att arbeta med estetiska uttrycksformer i sin verksamhet. Vad betyder bild, drama och musik för dessa Pedagoger? Vår metod är att genomföra kvantitativa enkätundersökningar för att sedan gå vidare med dessa svar till kvalitativa intervjuer. I vårt arbete har vi utifrån litteratur och teorier kommit fram till att det kan finnas en rädsla hos Pedagoger i att arbeta på nya sätt som man inte behärskar eller är van vid.

Examensarbetet utgår från fyra Pedagoger i skolår 5 och deras sammanlagt 74 elever för att ge en bild av hur Pedagoger ser på undervisningen i svenska som andraspråk samt undervisningen av andraspråkselever.Enkätundersökningarna jämförs med skolverkets kursplan för svenska som andraspråk, Läroplanen (Lp0 94) och övrig forskning kring ämnet.De medverkande Pedagogerna visar på en medvetenhet kring andraspråksinlärning och olika faktorer, däribland modersmålsundervisningen, som påverkar denna. Undersökningen ger även indikationer på att Pedagoger har en syn på undervisningen i svenska som andraspråk som ett ämne som kräver mer arbete i sin helhet och på individuell nivå med varje elev..

I samband med att förskolan blev en del av skollagen gjordes en revidering av Lpfö98. Förändringar och förtydliganden i Lpfö98/10 är grunden till vår studie. Vårt syfte var att synliggöra Pedagogers resonemang kring Lpfö98/10 samt huruvida yrkesrollen har en del i förståelsen av läroplanen. Studien grundar sig på forskning kring styrdokument och intervjuer gjorda på Pedagoger i förskolan. I resultatet framkom det bland annat att läroplanen har blivit tydligare men att ansvarsbegreppet kan tolkas på olika sätt.

Syftet är att beskriva effekter på förskolebarns kommunikativa förmåga vid införande av TAKK i barngruppen. Som metod användes kvalitativa intervjuer med tre Pedagoger i förskolan och sju föräldrar till förskolebarn. Resultatet visar att TAKK verkar främjande på förskolebarns kommunikativa förmåga. Vid införandet kom även förskolebarnens utveckling av lärande inom andra områden att gynnas. Föräldrar och Pedagoger beskriver i intervjuer positiva effekter som social utveckling, skärpt fokusering och ökad koncentrationsförmåga.

Vårt syfte är att undersöka hur Pedagoger bemöter barn i kris. Vi kommer att behandla hur viktiga Pedagoger är i ett krisdrabbat barns liv. De teorier vi utgår ifrån är Cullbergs teori om krisens faser och Bowlbys bindningsteori. I bakgrunden tar vi upp bl.a. betydelsen av tidig hjälp, trygghet och vikten av att barnen kommer in i förskolans vardag och rutiner igen.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur Pedagoger ser på motorik i förhållande till lärande samt ta reda på hur de arbetar kring detta. Vi kommer att utgå ifrån ett pedagogperspektiv då det är deras syn på motorik och lärande vi önskar undersöka. Våra frågeställningar under arbetet kommer att vara: ? Hur ser Pedagoger på motorik i förhållande till lärande? ? På vilket sätt ger Pedagogerna eleverna möjlighet till att utveckla sin motorik eller få tid till rörelse i klassrummet? ? Hur uppfattar Pedagogerna att motorisk träning påverkar lärandet? Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sju Pedagoger på en skola i en medelstor stad i Skåne. Fem av Pedagogerna valdes ut med hjälp av snöbollsmetoden utifrån kontakt med de två första via mejl.