I det här examensarbetet var målet att få veta mer om vad Pedagoger gör tillsammans med barn under den fria leken ute på förskolegården. Tanken var också att låta Pedagogerna berätta om sina tankar kring sin uteverksamhet på förskolegården och om sin roll där.Detta har undersökts med ostrukturerade observationer och i strukturerade intervjuer av Pedagoger på en förskola. I resultatet framkommer att Pedagogerna är tillsammans med barnen 77 % av tiden de är ute på förskolegården. De är då framförallt i sandlådan och bygger sandkakor och pratar med dem. Övrig tid intar de oftast en övervakande roll, då de framförallt övervakar fungerande pågående lek.Av tiden de är med barnen fördelar de den på ett rättvist sätt mellan pojkar och flickor, men det framkommer inte om det är samma flickor resp. pojkar som får uppmärksamheten eller om det är alla som får lika mycket uppmärksamhet..

Syftet med denna studie är att ta reda på Pedagogernas tankar och upplevelser av pedagogisk dokumentation, vilka hinder och svårigheter de stöter på och vad har förändrats i arbetet med dokumentation sedan läroplanen för förskolan reviderades år 2010. I undersökningen deltog fem Pedagoger, varav fyra förskollärare och en barnskötare. Kvalitativa intervjuer användes som forskningsmetod. Empirin analyserades genom den sociokulturella teorin och Vygotskijs tankar om barns lärande och utveckling och även Lenz Taguchis tolkning av det konstruktionistiska perspektivet och pedagogiken inspirerad av Reggio Emilia. Resultatet visar att de flesta Pedagoger har en positiv syn på dokumentation och ser dess fördelar. Majoriteten av Pedagoger anser att tiden är största hindret i arbetet med dokumentation vilket ibland leder till frustration.

Klasserna i dagens skolor blir allt större eftersom ekonomin stramas åt. Antalet elever per pedagog blir fler och fler, vilket också innebär att fler elever med särskilda behov finns i varje klass. Det forskas en hel del om dyslexi men forskningen är ännu inte fullständig. Det kommer hela tiden nya sätt att se på dyslexi och var dess svårigheter finns och beror på. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur skolans Pedagoger och specialPedagoger arbetar med elever som har dyslexi för att dessa elever ska uppnå målen i matematik.

Bakgrund: Vi har i vår bakgrund skrivit om utomhuspedagogiken och dess olika faktorer som både kan vara hinner och möjligheter för utomhusvistelsen, utifrån olika sorters litteratur..Syfte: Vårt syfte är att ta reda på vad utomhuspedagogik innebär för våra utvalda Pedagoger samt vilka möjligheter och hinder det finns med detta arbetssätt.Metod: Vi har valt att intervjua fem Pedagoger som arbetar påen förskola där utomhuspedagogik bedrivs.Resultat: Vårt resultat föreslår att utomhusvistelsen tränar barns motoriska utveckling automatiskt. Utomhus ökar barnens koncentrationsförmåga. Barnen får möjlighet att uppleva med alla sinnen vilket främjar deras inlärning..

Studien syftar till att kontrollera åldern på kartmaterial som grundskolan har att tillgå i geografiundervisningen samt få kännedom om hur Pedagoger ser på materialet. Undersökningen omfattar femton skolenheter och femton Pedagoger, detta för att nå ett för Luleå kommun generellt och allmängiltigt resultat. Rådata har insamlats med enkät- och observationsmetoder. Undersökningen kan således ses både ur ett kvalitativt och ett kvantitativt perspektiv. Resultatet påvisade att en stor del av materialet var mycket eller delvis förlegat.

Vår studie syftar till att göra en empirisk undersökning för att få en bild av hur forskningsresultat och rapporter om kompensatoriska vägar runt funktionshindret läs- och skrivsvårigheter/dyslexi når ut till skolorna. Vi har studerat tidigare forskning som visar hur Pedagoger i skolan kan arbeta för att möta, stödja och hjälpa elever som har problem i sin läs- och skrivinlärning samt hur Pedagoger kan använda kompensatoriska hjälpmedel i sin undervisning. Genom att intervjua nio olika typer av Pedagoger som arbetar på olika skolor från skolår ett till skolår fem har vi fått svar på vår problemprecisering. Vårt resultat med stöd av tidigare forskning pekar på att Pedagogerna anser sig ha för lite kompetens för att möta dessa elever, men trots det försöker de att individualisera sin undervisning och göra den lustfylld..

Det här examensarbetet handlar om pedagogiskt drama i förskolan, med betoning på empati och trygghet. Syftet med den här studien är att ta reda på vad Pedagoger samt dramaPedagoger anser om pedagogiskt drama kopplat till barns utveckling av empati och trygghet, samt på vilket sätt pedagogiskt drama kan användas i förskolans vardag. Jag har utgått från följande två frågeställningar: På vilka sätt, anser Pedagoger och dramaPedagoger, att pedagogiskt drama kan bidra till barns utveckling? På vilka sätt kan Pedagoger använda sig av pedagogiskt drama i den dagliga verksamheten? För att besvara mina frågor har jag valt att använda mig av intervjuer samt observationer. De personer som jag valde att intervjua var alla Pedagoger, men en av dem var både pedagog och dramapedagog. En av Pedagogerna var även verksamhetsansvarig på en teaterförskola.

Vår studie har som syfte att problematisera hur Pedagoger säger sig agera gentemot flickor och pojkar samt hur de i praktiken faktiskt agerar, sett ur en genus- och jämställdhetsperspektiv. De frågeställningar som vi har ställt är: Hur anser sig Pedagogerna agera gentemot flickor och pojkar? Hur agerar Pedagoger i förhållande till flickor och pojkar? Vi har använt oss av en hermeneutisk forskningsansats samt enkäter och observationer för att genomföra studien samt haft avslutande samtal med Pedagogerna. Resultatet visar att det både uppkommer skillnader och likheter med tidigare forskning samt att det Pedagogerna förhåller sig i teorin inte alltid stämmer överens med hur de agerar i praktiken..

Den traditionella undervisningsmetoden i matematik ersätts idag med praktisk matematik. Eleverna får en mer aktiv och kunskapssökande roll.Elevers alltmer stillasittande livsstil leder till en ökad ohälsa. Skolverket rekommenderade 2003 att alla elever ska delta i någon form av fysisk aktivitet minst 30 minuter/dag.Mot denna bakgrund ställs frågorna: Vilka attityder har Pedagoger till att undervisa i matematik utomhus? Varför, med vad och hur arbetar Pedagoger utomhus? Genom en enkätundersökning ochuppföljande intervjuer ges svaren, i den undersökta gruppen, att Pedagoger gärna arbetar med matematik utomhus för att konkretisera men att stora elevgrupper och väder hindrar. Pedagogerna exemplifierar många moment lämpade för matematik utomhus samtidigt som de beskriver hur de gör..

Vår studie handlar om hur Pedagoger upptäcker och arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Syftet med studien är att undersöka hur några utvalda Pedagoger ser på och arbetar med läs- och skrivinlärning samt hur de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter i årskurs 1-3. Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod, och valt att göra intervjuer med några utvalda Pedagoger. Intervjupersonerna anser att om elevernas läs- och skrivsvårigheter upptäcks i tidig ålder kan svårigheterna motverkas. De betonar vikten av att göra undervisningen lustfylld och att de utgår ifrån elevernas livserfarenheter. Intervjupersonerna nämner att en självsäker elev med starkt självförtroende kan påverka sin läs- och skrivutveckling i positiv riktning.

Abstrakt Syftet med arbetet var att undersöka hur Pedagoger i förskola, förskoleklass och skola förhåller sig till lek och lärande. Vi ville även undersöka om Pedagogernas förhållningssätt till lek och lärande skiljer sig åt i de olika stadierna, förskola, förskoleklass respektive skola. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie med Pedagoger i förskolan, förskoleklass samt skolan, intervjuerna spelades in med diktafon. Vi har fördjupat oss i litteratur gällande ämnet lek och lärande. Undersökningen visar att samtliga Pedagoger är medvetna om lekens betydelse för lärandet, men att det finns variationer i hur Pedagogerna använder sig av lek i lärandet mellan de olika stadierna.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur fem Pedagoger tolkar och praktiskt arbetar med styrdokumenten Lpo94 och kursplanen i religionsämnet i grundskolans senare år. Min metod bestod av en kvalitativ undersökning, i form utav djupintervjuer. Resultaten visar att dessa Pedagoger anser att Lpo94 och kursplanen i religionsämnet kompletterar varandra väl. Resultaten visar också att styrdokumenten i hög grad påverkar Pedagogerna i deras dagliga arbete, när det gäller lektionsplaneringar och deras val av stoff. Vidare stämmer resultet överens med tidigare utredningar och slutsatser som både statens Skolverk och ett flertal forskare har genomfört, när det gäller krav på måluppfyllelse..

Syftet med vårt arbete är att ge exempel på hur ett fritidshem arbetar för att utveckla barnens kunskaper. Arbetet tar sin utgångspunkt i Lärarförbundets (2005) kunskapsområden som gäller för fritidshemmet. Undersökningen är en kvalitativ studie och bygger på intervjuer med tio barn och två Pedagoger på ett fritidshem. Bakgrunden till undersökningen är att vi vill visa vilket lärande som sker på fritidshemmet samt på vilket sätt Pedagoger arbetar med detta. Resultatet visade att både Pedagoger och barn är överrens om att det sker ett lärande på fritidshemmet.

Syftet med studien var att ta reda på hur Pedagoger främjar barns andraspråksutveckling i den mångfaldiga förskolan. Mina frågor var: Vad innebär ett språkutvecklande förhållningssätt till flerspråkiga barn? Vilka resurser finns att tillgå samt används av Pedagogerna i arbetet för barns språkutveckling ?Undersökningen gjordes med kvalitativa intervjuer med sex utbildade förskolelärare. Resultatet visade att Pedagoger har ett positivt förhållningsätt till barns modersmålsamverkan med deras andraspråksutveckling. En del Pedagoger är även uppmärksamma på barns egna kulturs betydelse för andraspråksutvecklingen.

Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur Pedagoger ser på lärande samt hur de ser på att kombinera olika undervisningsstilar samt om de kan främja elevers lärande. I litteraturgenomgången har vi använt oss av litteratur, forskning och filosofers tankar kring hur det går att nå ut till elever på olika sätt. För att få en djupare insikt i hur forskare tänker kring hur Pedagoger kan nå ut till elever, har vi valt att utgå från följande rubriker: lärande, lärarens roll, det traditionella klassrummet, undervisning, lust att lära, lekfullt lärande samt utveckling av lärande och tänkande.I vår uppsatsstudie valde vi att utgå från kvalitativ metod genom intervjuer, anteckningar och deltagande observationer med fyra olika Pedagoger. Utifrån vår studie kom vi fram till att det går att kombinera olika tankar som Pedagoger har när det gäller att nå ut till elever och det är en fördel då lärande nås på ett varierat sätt. I analysen utgick vi från respondenternas svar och det vi iakttog under observationerna samt bearbetade dessa.