En viktig del i sjuksköterskans arbete är patient bemötandet. Patienten befinner sig i ett utsatt läge som i vissa fall är helt främmande för Patienten. Ett förtroende till att omvårdnaden är säker och trygg måste kunna byggas upp. Patientens medverkan ger oftast en positiv utveckling av tillfrisknad och känns här viktig för Patientens värdighet, integritet och självbestämmande.En av sjuksköterskans många uppgifter är att registrera en patients hjärtfrekvens via ett elektrokardiogram (EKG) på ordination i diagnostiskt syfte. En oro hos Patienten, illabefinnande eller en nedsatt förmåga att medverka i EKG registrering kan påverka kvaliteten på ett EKG och kräver ett professionellt bemötande av sjuksköterskan.

En av vårdgivarens viktigaste uppgift i undervisningen är att motivera patienter med kronisk sjukdom till förändring av levnadsvanor. Syftet med c-uppsatsen var att belysa faktorer i undervisningen av patienter med diabetes mellitus typ 2 som påverkar motivationen att ändra levnadsvanor. Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie. Vid granskning av de vetenskapliga artiklarna användes SAUK-modellen som teoretisk referensram. Resultat: Undervisning kort tid efter diagnos och individualiserad undervisning med tillåtande dialog hjälper Patienten att bli motiverad.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva allmänsjuksköterskans palliativa omvårdnadsarbete med cancersjuka patienter. Metod: Deskriptiv litteraturstudie baserad på 15 artiklar som sökts i databaserna PubMed och Cinahl. Analysen identifierade fyra huvudkategorier som ligger till grund för resultatet. Huvudresultat: Att arbeta med palliativ vård är ett arbete som sjuksköterskor anser påverkar patienter inom flera olika aspekter, både fysiskt, psykiskt, socialt och andligt. Ett sätt som sjuksköterskan kan hjälpa Patienten är att informera och utbilda patienter vilket har visat ge en viss lindring hos Patientens symtom.

Bakgrund: Sjuksköterskan har en central roll i vården av patienter   med smärta och ansvarar för skattning, dokumentation och behandling.   Förekomsten av smärta är ett vanligt problem inom vården. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan bedömer smärta   hos patienter. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Sammanställningen av artiklarna resulterade i fyra teman, sjuksköterskans användning av bedömningsinstrument vid bedömning av smärta,   sjuksköterskan och Patientens verbala kommunikation vid bedömning   av smärta, sjuksköterskans observation av Patientens och dennes   vitalparametrar vid bedömning av smärta och sjuksköterskan bedömer smärta   genom att ta hjälp från tidigare erfarenhet av liknande situationer. Diskussion: En icke fullgod smärtbedömning kan orsaka ett lidande för Patienten och   det är därmed viktigt att sjuksköterskan låter Patienten stå i fokus vid smärtbedömningen. .

SAMMANFATTNINGBakgrundMed ökad migration följer en befolkning med språkliga variationer. I det vardagliga livet kan en individs kunskaper i svenska vara tillräckliga men när en individ blir patient och hamnar i en sjukvårdssituation kan språkliga eller kommunikativa hinder uppstå. Det beror på att förmågan att behärska ett språk är situationsberoende. Kommunikation sker i många olika former, i centrum står överföring av information mellan avsändare och mottagare. När informationsöverföringen sker i båda riktningarna och informationen som förmedlas bekräftas av de som är inblandade sker kommunikationen på ett säkert sätt.

Bakgrund: Vårdrelationen mellan sjuksköterskan och den patient hen vårdar är dynamisk och tillit är en integrerad del i utvecklingen av förbindelsen. I skapandet av denna förbindelse, förklarad av Halldórsdóttir (1996) som ?bron?, kan hinder uppstå vilka hämmar utvecklingen och istället skapar det som Halldórsdóttir beskriver som en ?vägg?. Den komplexa bilden av personer som lider av missbruksproblematik och narkotikaberoende involverar samhällets stigmatisering, utanförskap samt fysisk och psykisk ohälsa relaterat till beroendet. Behandling av beroende involverar främst återfallsprevention och liknande annan långvarig ohälsa återkommer ofta symptomen vid uppehåll av behandlingen. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med narkotikarelaterad missbruksproblematik.

Syftet med studien var att beskriva kommunikationen mellan rådgivningssköterska och patient genom att undersöka om rådgivningssköterskan följer de fem faserna samt undersöka hur länge de befinner sig i respektive fas i samtalsprocessen. Totalt deltog 20 stycken rådgivningssköterskor från två sjukvårdsrådgivningar. Data har samlats in via samtalsdatabaser vid de aktuella sjukvårdsrådgivningarna. Sammanlagt 40 samtal har använts och alla samtal har avidentifierats av verksamhetscheferna. Samtalen har varit från patienter över 18 år.

BakgrundSedering, delirium, agitation och sma?rta a?r viktiga omra?den inom intensivva?rd. Studier har visat pa? goda resultat vid bedo?mning av sederade patienter med validerade ma?tinstrument. Intensivva?rdssjuksko?terskan mo?ter den sederade Patienten dagligen i sitt arbete och ska enligt kompetensbeskrivningen ta hand om kritiskt sjuka patienter med svikt i ett eller i flera organ och utifra?n Patientens individuella behov fo?rebygga, behandla, lindra och utva?rdera omva?rdnadsa?tga?rder.

Många personer drabbas årligen av hjärtinfarkt, ofta rekommenderas livsstilsförändringar i rehabiliteringsfasen. Det är en utmaning för hälso- och sjukvårdspersonal att motivera och stödja Patienten i deras strävan mot en förbättrad livsstil. Syftet med studien var att belysa de faktorer som underlättar respektive försvårar Patientens livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 12 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom sex kategorier.

Kommunikation är ett avgörande verktyg för sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet med patienterna. Studiens syfte var att undersöka och belysa sjuksköterskors uppfattning och erfarenhet av ankomstsamtal med patienter på en handkirurgisk avdelning. Frågeställningarna utformades efter att en inriktning gjordes på ankomstsamtalens utformning, journalanvändning, bemötande, patientklientelet och förbättring av ankomstsamtalet. En kvalitativ metod användes och datainsamlingen gjordes i form av semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor. Därefter analyserades materialet med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Syfte: Syftet med denna studie var att få en inblick i sjuksköterskans egna känslor och upplevelser i yrket av att vårda barn och ungdomar med ätstörningar.Metod: Studien genomfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer, med sju stycken sjuksköterskor som arbetade på öppenvårdsmottagningar för barn och ungdomar med ätstörningar.Huvudresultat: Resultatet tydde på att sjuksköterskor som arbetar med ätstörningar, oftast beskriver att hela känsloregistret är involverad i yrket som person och som behandlande sjuksköterska. Allt från att känna glädje, sorg och ilska till att känna en stor frustration och maktlöshet. Flera av sjuksköterskorna var enad om att det första mötet och första tiden i behandlingen är av stor vikt för den fortsatta kontakten. Svårigheterna kan vara att vara riktigt tydlig med behandlingen och att känna att det går åt rätt håll. Men en av de svåraste uppgifterna som sjuksköterskorna upplevde var att få till en bra vårdplanering för Patienten, samtidigt som att få Patienten till att medverka.Slutsats: Trots att yrket upplevs som betydelsefullt finns det en del svårigheter och utmaningar i yrket som kan vara betungande.

Bakgrund: Cancer är en av de vanligaste dödsorsakerna i västvärlden och insjuknandet ökar i Sverige. Detta medför att många kommer att behöva genomgå behandling, exempelvis med cytostatika. Detta är en behandling som utvecklats enormt de senaste trettio åren och som ställer höga krav på personalens kunskap om och förståelse för behandlingen och dess påvekan på Patientens liv. Syfte: Att undersöka cancerpatienters behov och upplevelse av information under sin cytostatikabehandling. Med frågeställningarna; Vilken information upplever patienterna att de har behov av? Upplever patienterna att de får tillräckligt med information? Hur föredrar patienterna att få information? Metod: En litteraturstudie baserad på Goodmans sju steg.

Att vara patient på en akutmottagning kan innebära långa väntetider samt många möten med olika professioner. På svenska akutmottagningar är det en sjuksköterska som bedömer Patienten vid ankomsten. Patienten har vid det första mötet förväntningar på sin kommande vård. Sjuksköterskans bemötande blir därför viktigt då Patienten bildar sig en uppfattning som kommer att ligga till grund för hela vårdvistelsen. Det är därför av betydelse att det första mötet med vården blir så bra som möjligt.

Bröstcancer drabbar 15-20 kvinnor i Sverige varje dag, vilket innebär att det är en av de vanligaste sjukdomarna. Vi har valt att studera om bröstcancer då detta är en sjukdom som påverkar hela kvinnors liv och livsvärld. Syftet med studien är att belysa kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Vi har valt att analysera fyra biografier utifrån kvalitativ innehållsanalys, detta har gett oss en helhetsbild av kvinnor som genomgått bröstcancer. I resultat framkom att när en kvinna drabbas av bröstcancer leder det till förändringar i både livsvärlden och den subjektiva kroppen.

Fördomar förekommer i hela samhället och det är viktigt att vårdaren reflekterar över sina fördomar gentemot den blodsmittade Patienten för att inte orsaka ett vårdlidande. Bemötandet bör ske utan påverkan av fördomar för att möjliggöra en god vårdrelation och att vården sker på lika villkor. Syftet med arbetet är att belysa hur den blodsmittande Patienten upplever vårdarens fördomar, för att möjliggöra en ökad förståelse hos vårdaren. Studien har utförts som en litteraturstudie där kvalitativa artiklar granskats och sammanställts till ett resultat. Det som framkom i resultatet är att den blodsmittade Patienten upplever att de bemöts av fördomar från vårdaren. De upplever att vårdaren ser dem som smittfarliga, vilket kan bero på vårdarens rädslor och okunskap om blodsmittan.