Bakgrund: Fysisk beröring är en central del i omvårdnad och ingår i arbetsuppgifterna dagligen. Under hela livet är fysisk beröring ett grundläggande behov. Patienters reaktioner av fysisk beröring bör omvårdnadspersonalen möta på ett respektfullt och ödmjukt sätt och det är skillnad mellan att bry sig om och ta hand om Patienten. Det är för männen näst intill tabubelagt med det kroppsliga vårdarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters och omvårdnadspersonals upplevelser av fysisk beröring inom omvårdnad. Metod: Metoden var litteraturstudie med strukturerad litteratursökning med beskrivande design.

Bakgrund: Delaktighet är förutsättning för god vård, och en rättighet för Patienten. Delaktighet bygger på god kommunikation mellan vården och Patienten. Personer med afasi efter stroke kan ha nedsatt förmåga att förstå information, och uttrycka behov och önskemål. För att de ska kunna delta i beslut om vård och behandling har de behov av extra stöd från omgivningen. Arbetsterapeuter som ofta möter patienter med afasi som följd av stroke kan ha nytta av att veta hur omgivningen kan anpassas för att stödja dessa patienter.Syfte: Belysa omgivningsfaktorer som kan inverka på delaktighet i vården för patienter med afasi, och hur dessa kan skapa förutsättningar för delaktighet.Metod: Litteraturöversikt. Resultat: Omgivningsfaktorer som inverkar på delaktighet för patienter med afasi är fysisk och social omgivning, och vårdens system.

Tidigare studier visar på en dålig följsamhet till kompressionsbehandling efter sårläkning med en ökad risk för recidivsår. Recidivsår får stora konsekvenser för Patientens välbefinnande och ger även en ökad belastning och ekonomiska konsekvenser för sjukvården. Det är viktigt att få Patienten medverkande i sin kompressionsbehandling eftersom detta ökar Patientens följsamhet till behandlingen. Studiens syfte var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av att medverka till ökad följsamhet till kompressionsbehandling med kompressionsstrumpor hos patienter med läkta venösa bensår. En kvalitativ strategi med induktiv ansats valdes.

Bakgrund: Sjuksköterskan kommer flera gånger under sitt yrkesliv att möta palliativa patienter. I dessa möten kan Patienten ställa svåra frågor som sätter sjuksköterskan på prov. Syfte: Syftet med studien var att ta reda på vilka strategier sjuksköterskor använder i samband med svåra frågor i palliativ vård. Metod: Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer på en palliativ avdelning i södra Sverige. Materialet analyserades därefter med innehållsanalys.

Bakgrund: Hjärtsvikt är den enda hjärtsjukdomen i västvärlden vars förekomst ökar. Hjärtsvikt är ett symtom på en bakomliggande hjärtsjukdom och risken att drabbas ökar med åldern. Dödligheten vid hjärtsvikt är hög men den kan sänkas med rätt behandling. Syfte: Syftet är att belysa och sammanställa tidigare forskning som beskriver olika omvårdnadsåtgärder för att förbättra hälsa och välbefinnande hos patienter med kroniskhjärtsvikt. Metod: Till denna litteraturstudie samlades data in från databaserna Cinahl,Medline och Swemed +.

Utredning av vuxna med förmodad neuropsykiatrisk funktions-nedsättning har blivit allmänt förekommande först på 2000-talet. Trots att utredningen är omfattande finns endast lite forskning kring hur utredningen påverkar Patienten. Effekter, mestadels symtomlindrande, har påvisats vid andra utredningsformer men mycket skiljer dessa utredningar från de neuropsykiatriska. Huvudsyftet med denna studie är att undersöka symtomförändringar och hälsofrämjande effekter för Patienten vid neuropsykiatrisk utredning. Single case-design har använts, deltagarna var sex patienter remitterade för neuropsykiatrisk utredning i två olika landsting, och har mätts gällande variablerna ångest, depression och känsla av sammanhang.

Bakgrund: Venösa bensår var ett vanligt problem hos äldre och konsekvenser som social isolering, smärta och immobilisering påverkade ofta Patientens livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsarbete ur Patientens och sjuksköterskans perspektiv, att beskriva moment i omvårdnadsarbetet som kunde öka kvaliteten på vården och främja egenvården samt att undersöka i omvårdnadsforskningen ifall omvårdnad av venösa bensår med inriktning att främja egenvården förbättrade hälsan och välbefinnandet jämfört med rent medicinska åtgärder. Metod: En litteraturstudie utfördes som inkluderade åtta kvalitativa artiklar, nio kvantitativa artiklar samt två artiklar med både kvalitativ och kvantitativ design, publicerade mellan 2000-2012 . Artiklarna valdes ur databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Sjuksköterskorna kände sig osäkra och behövde ökad kunskap vid omvårdnaden av patienter med venösa bensår, medan patienterna efterlyste bättre information, kontinuitet, lyhördhet och engagemang.

Detta är en studie om personer med dubbeldiagnos, ett begrepp som kan betyda mycket men som i vår uppsats betyder psykossjukdom kombinerat med ett missbruk. Det vi främst ville få reda på var vad det innebär för individen att ha en dubbeldiagnos. För att få reda på det fick vi först studera litteraturen som behandlar psykossjukdomar, främst schizofreni, och missbruk/beroende. Det vi också ville få reda på var om dessa patienter har några specifika behov och vilka behandlingar som erbjuds dem, detta ville vi få svar på genom ett tjänstemannaperspektiv. Vi genomförde således en kvalitativ studie med fem intervjuer på verksamheter där denna patientgrupp finns representerad. Vad vi i slutresultatet såg, och som vi förstod redan på vägen, var att det är otroligt individuellt hur denna problematik påverkar Patienten.

SAMMANFATTNINGBakgrundMaktförhållandet inom vården är många gånger ojämlikt i mötet mellan vårdpersonalen och Patienten. Detta kan vara särskilt märkbart på en akutmottagning där det ofta är ett högt tempo och patienterna är mer eller mindre akut sjuka. För Patienten kan det innebära en rädsla och osäkerhet när de inte vet vad som ska hända härnäst. Sjuksköterskan i sin tur kan påverka patienters upplevelse av sitt besök på en akutmottagning genom ett gott bemötande och god kommunikation och information.SyfteAtt beskriva patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande och agerande på akutmottagningen.MetodEn litteraturöversikt valdes som metod för arbetet. Databassökningar genomfördes i PubMed och CINAHL, vilket resulterade i 18 artiklar som granskades och inkluderades i resultatet.ResultatResultatet visade att bra kommunikation och information från vårdpersonalen var starka komponenter när patienter skulle känna tillfredställelse med det bemötande de fick på akutmottagningen.

BAKGRUND: Dagligen genomgår ett stort antal patienter datortomografiundersök-ningar med intravenöst (i.v.) kontrastmedel. Kontrastmedlet kan bidra till en stegring av S-kreatinin värdet och orsaka njurskada = kontrastmedels nefropati (KMN). För att kunna bedöma och följa Patientens njurfunktion tas S-kreatinin prov. SYFTE: Att be-lysa riskfaktorer för KMN på polikliniska patienter som ska genomgå röntgenundersök-ningar med i.v. kontrastmedel.

Befolkningen blir äldre och därmed ökar frekvensen av hjärtsvikt. Våra egna upplevelser är att vården för patienter i livets slutskede är ojämlik och beroende av vilken sjukdom Patienten har. Tidigare studier visar också att olika yrkesgrupper ser på vården på olika sätt. För distriktssköterskans/sjuksköterskans del bör vården baseras på vårdrelationen med Patienten. Det finns få studier av hur distriktssköterskan/sjuksköterskan i hemsjukvård upplever det att vårda patienter med svår kronisk hjärtsvikt och därför vill vi undersöka detta.

Bakgrund: Vid hjärtkirurgi kyls Patienten via ECC (extracorporeal circulation) till 32-34 °C för att minska metabolismen och syrekonsumtionen i vävnaderna. Efter att operationen är klar är det viktigt Patienten blir normoterm då hypotermi medför många negativa effekter.Syfte: Att undersöka om värmemadrassen Inditherm Alpha® hjälper Patienten att hålla en normal kroppstemperatur efter ECC-avslut samt om andra faktorer, dels demografiska, dels procedurrelaterade, kan påverka utfallet av uppmätt kroppstemperatur.Metod: Femtiofem patienter som genomgick elektiv CABG och/eller klaffoperation med ECC-inducerad hypotermi inkluderades konsekutivt. Undersökningsgruppen (n=29) genomgick kirurgi med värmemadrassen Inditherm Alpha® medan jämförelsegruppen (n=26) genomgick kirurgi utan värmemadrass. Grupperna var jämnt fördelade i alla avseenden förutom kön.Resultat: Flertalet patienter sjönk i kroppstemperatur efter ECC-avslut (p < 0,0001) men majoriteten av patienterna var normoterma vid ankomst till intensivvårdsavdelningen. Undersökningsgruppen hade inte högre kroppstemperatur vid något mättillfälle jämfört med jämförelsegruppen.

Antalet personer som drabbas av demenssjukdom ökar idag i hela världen. Svårigheter att tolka och förstå vad Patienten uttrycker komplicerar vårdandet och gör kommunikationen med personer med demens till en stor utmaning för sjuksköterskan. Demenssjukdom påverkar förmågan att kommunicera på en mängd olika sätt beroende på vilken del av hjärnan som är drabbad. Personen som drabbas av demens kan få försämrad förmåga att förmedla sig och förstå språket, svårigheter att tolka intryck samt att orientera sig. Sjuksköterskans attityd gentemot personen med demens påverkar sättet på vilket han eller hon relaterar till denne.

Undersökningar med jodkontrast ökar inom den radiologiska diagnostiken, dessa läkemedel medför vissa risker och biverkningar. En god kommunikation är en stor del av hälso- och sjukvården, så även inom radiologin. God information inför en sådan undersökning kan minska risken för biverkningar och patienter blir mer tillfredsställda med undersökningen. Syfte: Syftet var att sammanställa kunskap om informationen som ges till patienter som skall genomgå en röntgenundersökning där jodkontrast administreras. Har informationen påverkan på Patienten? Hur vill Patienten bli informerad? Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturöversikt.

Vacuum-Assisted Closure (VAC)-terapi är en omläggningsmetod som används alltmer på alla typer av sår. Behandlingen stimulerar sårläkningsprocessen genom ett negativt tryck som suger ut överflödig sårvätska och minskar infektionsrisken. Syftet med studien var att belysa för- och nackdelar med VAC-behandling på patienter med öppna bukar i samband med omvårdnadssituationer utifrån sjuksköterskors och undersköterskors uppfattning. En empirisk enkätstudie gjordes med kvalitativ ansats. Manifest innehållsanalys användes som metod för att analysera resultatet.