En bra vårdsituation bygger på en fungerande relation mellan patient och behandlare. Grundläggande för en bra relation är att kommunikationen fungerar. Kommunikation handlar dels om det verbala uttrycket, men även om kroppsspråk. I samtalen med barn och föräldrar måste vårdgivaren kunna möta både känslomässiga behov och behovet av kunskap. Syftet med arbetet är att beskriva hur god kommunikation beskrivs i litteraturen, hur den skapas i tandvården samt hur kommunikationen sker på Tandborsten Hermodsdal. Arbetet bygger på en inspelad personlig intervju och information inhämtad från läroböcker och vetenskapliga artiklar. Läroböcker som användes handlar om kommunikation i vården. Artiklarna är hämtade från PubMed och Artikelsök och handlar om olika samtals- och kommunikationsmetoder. Resultatet visade bl.a. att den mest effektiva kommunikationen i en arbetsgrupp sker i småpratets form.

Patients in intensive care are often intubated, and therefore unable to speak, which leads to difficulties in communication. The ICU is a very stressful environment and can be experienced as foreign and frightening by both patients and their close ones. The ICU nurse?s caring responsibilities includes both the care of the critically ill patient and the support of relatives who are often in shock. This balance is not always straightforward, and acting professionally in both instances can lead to problems.

Palliativ omvårdnad är något de flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med under sitt yrkesverksamma liv. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser i omvårdnaden ur ett patientperspektiv.  Nio artiklar valdes för granskning, ur artiklarnas resultat framkom sex teman: Upplevelser av; omvårdnadsrelationer, kommunikation och information, vårdmiljön, symtomkontroll, tillgänglighet och självbestämmande. I resultatet framkom att en förtroendefull relation och kommunikation skapade god omvårdnad. Brister i kommunikationen kunde även förekomma. En bra sjuksköterska upplevdes som någon som lyssnade och hade bred kunskap.

The aim of the study was to describe what district nurses, who work with telephone- advice, document in patient record, to be able to develop their documentation. The Authors have examined 50 patient records. The examination tool is collected from ?Lokal anvisning för hälso- och sjukvården I Södra Älvsborg?. The audit areas was record keeping, review and planning, realization, individual nursing and the patients participation, information, education and agreement.

Bakgrund: Telefonrådgivning är en växande verksamhet och utgör en stor del av distriktssköterskans arbete på vårdcentral. För vårdsökande innebär det att få råd, information och stöd för att öka tryggheten i vardagslivet. Det behövs ökad kunskap om äldres erfarenheter av telefonrådgivning för att bättre kunna förstå de vårdsökandes behov och för att vidare utveckla verksamheten.Syfte: Syftet är att beskriva äldre vårdsökandes erfarenheter av telefonrådgivning på vårdcentral.Metod: I studien har en kvalitativ deskriptiv design med induktiv ansats använts. Datainsamling har skett via tio intervjuer med äldre vårdsökare som har fått telefonrådgivning via vårdcentral och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I analysen framträdde två teman Få kontakt och Kommunikation.  I Få kontakt presenteras kategorierna: Telefonsystemet och Strategier för kontakt med tillhörande underkategorier. I Kommunikation presenteras kategorierna: Bemötande och Förutsättningar med tillhörande underkategorier.Slutsats: Telefonsystemet som används för att få kontakt kan ses både som en tillgång och ett hinder för kontakt.

Hälso- och sjukvården är idag under stor förändring, driven av kraven på en mer gynnsam ekonomi och en högre effektivitet, där personalen samtidigt ska kunna bemöta förväntningar från en alltmer upplyst patient. När man lyfter fram kvalitetsfrågor kan vårdens brister och fördelar upptäckas vilket kan leda till förbättringar och förändringar. Syftet med arbetet var att belysa problemområdet patienttillfredsställelse utifrån ett patientperspektiv. Genom att se vad som anses viktigt för patienten i en interpersonlig relation mellan sjuksköterska och patient kan blivande sjuksköterskor öka sin medvetenhet för problemområdet och utföra sitt arbete med en större professionalitet. En ökad patienttillfredsställelse kan leda till en ökad kvalitet på hälso- och sjukvården.

Background: Living with stroke not only means coping with physical limitations, but a stroke also leads to other losses, which in various ways may change an individual?s life. A nurse can play a significant role in regards to consequences in the ordinary day of life for patients with stroke. Aim: The aim of this literature study was to describe patients? experiences living with stroke.

Smärta är en vanlig orsak till att människor söker akutmottagningar och patienter med smärta blir ofta undermåligt smärtlindrade. Smärtan är en subjektiv upplevelse som även präglas av tidigare erfarenheter i livet. Genom att identifiera faktorer som påverkar patientens tillfredsställelse med smärtlindringen kan vårdpersonal ge en mer optimal vård och undvika ett vårdlidande för patienten. Litteraturstudien är baserad på 11 st kvantitativa internationella artiklar med kvalitativa inslag. Granskning av artiklarna visar att det finns faktorer som påverkar patientens tillfredsställelse.

Föreliggande studie undersöker hur kunskapssyn, elev- och läraridentitet konstrueras på tre svenska friskolors hemsidor. Arbetet tar utgångspunkt i, den av Stephen J. Ball1 beskrivna, marknadsanpassningen av skolväsendet i Storbritannien. Uppsatsen diskuterar hur Balls resultat kan förstås utifrån ett material från friskolor belägna i Sverige.Ur vetenskapsteoretisk synpunkt bygger arbetet på en socialkonstruktionistisk och posttrukturell förståelse av det sociala. De teoretiska ramarna och metodiska redskapen är hämtade från två olika skolor av diskursanalys.

Bakgrund: Årligen drabbas 12000 individer av afasi i Sverige. Det är ett stort samhällsproblem. Sannolikheten att som sjuksköterska stöta på dessa individer är därmed stor. Sjuksköterskor är i behov av mer kunskap om de kommunikationsmöjligheter som finns för att kunna främja hälsa hos individer med afasi. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka möjligheter individer med afasi har till kommunikation.

Språkbarriärer är en verklighet för patient- sjuksköterskerelationen vid omvårdnaden idagens hälso- och sjukvård vilket är relaterat till den ökade globaliseringen med ökadmigration. Patientsäkerhetsorganisationer såsom den svenska Socialstyrelsen, denamerikanska The Joint Commission samt WHO betonar att kommunikation mellanpatienter och vårdpersonal är ett riskområde för patientsäkerheten vilket i storomfattning orsakar vårdskador. Begreppet kommunikation är ett av kriterierna iomvårdnadsprocessen och flera omvårdnadsteoretiker lyfter fram begreppet som enviktig del i olika omvårdnadsteorier. Syftet med denna litteraturstudie var att belysavilka konsekvenser språkbarriärer har för sjuksköterskans omvårdnadsbedömning ochpatientens hälsa. Litteraturstudien utgick ifrån tolv vetenskapliga artiklar, elvakvalitativa samt en kvantitativ.

Folkhälsovetenskapligt program.

Bakgrund Kommunikation ?r en viktig komponent i omv?rdnaden och ?r betydande f?r att skapa en f?rst?else mellan patient och sjuksk?terska. Sjuksk?terskor har ansvar att anpassa kommunikationen utifr?n patientens f?ruts?ttningar och behov. N?r patienten har begr?nsade kunskaper i det gemensamma spr?ket blir anv?ndning av olika typer av spr?ktolk en resurs f?r att s?kerst?lla att information f?rmedlas och att patienten har m?jlighet att vara delaktig i sin v?rd.

Background: Nursing staff use touch on a daily basis, often without reflecting over it. It is not only the touch itself that emerges, everyday nursing staff get involved in the meeting with patients. The use of touch can be divided in to different kinds of touch, due to its purpose these are instrumental- and expressive touch. Purpose: The purpose with the study was to illustrate what physical touch means for the meeting between patient and caregiver. Method: A literature review has been done, based on ten scientific articles and by these four domains emerged.

Bakgrund: Palliativ vård är en del av distriktssköterskans arbete inom hemsjukvården. Syftet med palliativ vård är att utföra åtgärder som syftar till att lindra lidande och skapa förutsättningar för livskvalitét för patient och anhöriga i livets slutskede. Den palliativa hemsjukvården ger patienten möjlighet att vårdas i sin hemmiljö och därmed kunna ta del av vardagen i större utsträckning jämfört med på en vårdinrättning. Distriktssköterskans arbete ska baseras på målinriktad humanistisk omvårdnad av patient och anhöriga där ansvaret är att råda, stödja, vårda och förebygga. Genom ärlig kommunikation och delaktighet i vården ökar tryggheten och tilliten mellan patient, anhörig och distriktssköterska.