Detta arbete handlar om att undersöka hur vi kan använda oss av det visuella i ett spel för att motivera till samarbete och locka till gemenskap. Vårt intresse låg i att undersöka kring tanken med att inte tänka sig ett spel som enbart en passiv flykt från verkligheten, utan som ett verktyg som kan användas till att motivera till samarbete. Det spel som vi valt att utveckla var bestämt att vara anpassat för barn runt 10-års ålder. Vi valde att använda oss av en metod som heter Layered Elaboration för att lära känna vår målgrupp tydligare, samt få idéer och inspiration till hur vi kan anpassa ett spel för denna målgrupp. Efter att vi haft en workshop tillsammans med barnen på en skola, där vi lät barnen rita vad de kom att tänka på kring olika teman de fått, utvecklade vi en spelbar prototyp som vi sedan lät barnen på samma skola testa för att få en utvärdering.

Klorofyllhalten och karotenoidhalten per torrvikt samt storlek och formen på solbarr och skuggbarr studerades under hösten 2006 från tre granar (Picea abies) på tre olika platser. En metodanalys för pigmentextraktionen gjordes för att kunna använda den bästa metoden. Tre metoder testades och en passiv metod valdes med metanol som lösningsmedel.Den totala klorofyllhalten och karotenoidhalten per torrvikt bör vara högre i skuggbarren än i solbarren för samtliga granar. Ingen skillnad kunde visas för klorofyll a/b förhållandet eftersom förhållandet var olika mellan granarna och de skillnader som kunde visas för två av fallen var relativt små. Generellt var det tre gånger mer klorofyll a än klorofyll b i samtliga barr.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Digitala verktyg och barns sk?rmanv?ndning ?r ett kontroversiellt ?mne vars plats i f?rskolan f?r tillf?llet diskuteras. L?roplanen f?r f?rskolan (2018) ?r f?rskolans mest centrala styrdokument som anger m?l och riktlinjer f?r utbildningen. I l?roplanen f?r f?rskolan st?r det framskrivet att f?rskoll?rare ansvarar f?r att varje barn ska f? anv?nda digitala verktyg p? ett s?tt som stimulerar utveckling och l?rande.

Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppið och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen Morgunblaðið. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnan som könsidentitet konstrueras och förändras inom den nationalsocialistiska diskursen under sjuttio års tid. Uppsatsen är en komparativ studie av den nationalsocialistiska rörelsen i Sverige under 1930-talet och 2000-talet och dess syn på kvinnan. Grunden för uppsatsen och dess analys utgörs av främst tidningsartiklar från rörelsens tidskrifter från de båda tidsperioderna. I analysen av den nationalsocialistiska diskursen har jag använt diskursanalysen. Bakgrunden till uppsatsen är att synliggöra kvinnan och dess agentskap inom den nationalsocialistiska rörelsen, vilket historisk forskning oftast döljer.

Studiens syfte a?r att belysa och fo?rklara de brister som relationsmarknadsfo?ring genom relationsskapande event kan inneba?ra. Detta fo?r att komplettera teorin och ge o?kad fo?rsta?else. Teorin inleds med relationsmarknadsfo?ring, dess bakgrund, nyckelbegrepp och motiv.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka elevers fritidsla?sning och om elever fo?redrar digital eller analog la?sning och vad de tror om la?sningen i framtiden. Studien kommer a?ven att ge svar pa? vem som rekommenderar sko?nlitteraturen. Studien a?r en kvantitativ underso?kning da?r data samlats in genom 59 enka?ter.

Dagens standardiserade revisionsberättelse har kritiserats för att den innehåller alltför knapphändig information. Dessutom presenterar den enbart att revisorn tagit ett passivt ansvar i sitt granskningsarbete och ger inte revisorn möjlighet att ta ett aktivt ansvar vid författandet av revisionsberättelsen. För att fo?rbättra detta har IAASB beslutat att införa ett nytt avsnitt, Key Audit Matters, där revisorn förväntas redogöra för väsentliga risker och svårigheter i revisionen. Genom att undersöka vilka områden som utgör Key Audit Matters idag och hur dessa kommuniceras bäst i revisionsberättelsen förväntas studien analysera relationen mellan revisorers ansvar och deras inställning till revisionsberättelsen.

Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt har under valet 2010 varit bevakade av medier som statsministerkandidater. Uppsatsen analyserar vilka likheter och skillnader det finns rapporteringen av dem på kvällspressens framsidor, hur genus framställs och vad kvällspressen fokuserar på i rapporteringen av dem. Med hjälp av tabloidformats- och genusteorier av text och bild samt en kritisk diskursanalys och semiotisk analys som metod har slutsatser framkommit.Rapporteringen av dem har inte varit positiv eller negativ i dess motpolsliknande definitioner, men bakom dramaturgiska effekter och en medierad politik döljer sig en struktur som finns i alla sju framsidor. Sahlin passiviseras i sin ledarroll och får inte uttryck för olika delar av sin personlighet medan Reinfeldt är aktiv som ledare och porträtteras både som en alldaglig man och statsman genom bild och text. Han blir genom detta ett subjekt medan hon porträtteras som ett objekt.

I denna studie underso?ktes det tio vanliga ramverk inom webb branschen, ba?de de mest anva?nda ramverken samt na?gra nya uppstickare som har va?xt mycket de senaste a?ren. Fo?r att skala upp en hemsida till ma?nga anva?ndare a?r det viktigt att strukturen bakom sidan presterar bra, da?rfo?r a?r det viktigt att va?lja ra?tt ramverk. Sa? hur ska en webbutvecklare da? va?lja ramverk fo?r att kunna uppna? en bra prestanda? Det a?r allma?nt ka?nt att anva?ndare la?mnar sidor na?r responstiden o?kar.

Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .

Facebook a?r en social na?tverkstja?nst som go?r det mo?jligt att man kostnadsfritt, utifra?n synen att internet a?r gratis, kan kommunicera pa? olika sa?tt med andra akto?rer och dela med sig av information. Tja?nsten besta?r av na?gra olika kommunikationsfunktioner som man kan anva?nda sig av.I denna rapport fokuserar vi pa? att ta reda pa? na?r Facebook anva?nds som fra?msta kommunikationsmedel och i sa? fall hur anva?ndandet sker. Vi har med hja?lp av en enka?tunderso?kning underso?kt vid vilka scenarier informatikstudenter pa? O?rebro universitet va?ljer att anva?nda sig av Facebook som fra?msta kommunikationsmedel.

Fotboll är en av de största sporterna i världen med över 250 miljoner licensierade spelare varav ca 26 miljoner är damer. Skadefrekvensen är hög och skadepanoramat skiljer sig åt mellan damer och herrar. Två vanligt förekommande skador inom damfotbollen är ACL samt fotledsdistorsion, och en av de vanligaste traumatiska skadorna är hjärnskakning. Därför är det som sjukgymnast av stor vikt att arbeta med preventiva åtgärder mot dessa skador. Syftet med studien var att sammanställa evidens för preventiva åtgärder för ACL, fotledsdistorsion och hjärnskakning inom damfotboll.

Denna underso?kning syftar till fo?rso?ka beskriva de faktorer som go?r att sa?ngare i amato?rko?rer va?ljer att sjunga i just ko?r. Den syftar a?ven till att underso?ka hur va?l amato?rsa?ngarnas ko?rledare uppfattar dessa anledningar och om det finns en samsyn kring vad som a?r viktigt i ko?rverksamheten. Studien bygger pa? enka?tunderso?kningar som ko?rsa?ngarna har svarat pa?, samt intervjuer med ko?rledarna.I bakgrunden sa? beskrivs ko?rsa?ngens historia och var amato?rko?ren kommer ifra?n.