Kvällspressen, ledaren och könet
En studie om mediebevakningen av Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt
Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt har under valet 2010 varit bevakade av medier som statsministerkandidater. Uppsatsen analyserar vilka likheter och skillnader det finns rapporteringen av dem på kvällspressens framsidor, hur genus framställs och vad kvällspressen fokuserar på i rapporteringen av dem. Med hjälp av tabloidformats- och genusteorier av text och bild samt en kritisk diskursanalys och semiotisk analys som metod har slutsatser framkommit.Rapporteringen av dem har inte varit positiv eller negativ i dess motpolsliknande definitioner, men bakom dramaturgiska effekter och en medierad politik döljer sig en struktur som finns i alla sju framsidor. Sahlin passiviseras i sin ledarroll och får inte uttryck för olika delar av sin personlighet medan Reinfeldt är aktiv som ledare och porträtteras både som en alldaglig man och statsman genom bild och text. Han blir genom detta ett subjekt medan hon porträtteras som ett objekt. Han framställs som en aktiv ledare medan hon framstår passiv. Detta beror dels på att kvällspressen framställt valet som en tävling mellan två offentliga personer, en rapportering av valrörelsen snarare än om politiken, och dels för att makt och kvinnlighet inte antas vara lika naturligt som manlighet och makt.