Dagens storflygplatser liknar allt mer städer i miniatyr med än mer komplexa fysiska strukturer än tidigare och en mängd olika flöden och funktioner som inte alltid är kopplade till flygresandet i sig, vilket ställer krav på allt mer planering och samordning av flygplatsens olika delar. I detta examensarbete i fysisk planering på mastersnivå vid Blekinge Tekniska Högskola kommer undertecknad att studera tre nordiska storflygplatsers gestaltning, fysiska strukturer och hur dess olika flöden samordnas rumsligt. De flygplatser som har valts ut för studien är Gardemoen norr om Oslo, Arlanda norr om Stockholm samt Kastrup i sydöstra Köpenhamn. Tonvikten i arbetet kommer att läggas på terminalens utformning och gestaltning då denna har en central roll för flygplatsens primära funktion, att hjälpa människan flyga..

Passagerarna behöver mera tid än säkerhetsinformation eftersom passagerarna har så bråttom att komma ombord, boka bord och handla tax-free. Därmed missar passagerarna viktig säkerhetsinformation som alltid ges vid avgång via fartygets högtalarsystem. Det finns klar och tydlig säkerhetsinformation ombord. Det viktiga är sättet att ge information än att ge mera information. Idag informeras passagerarna via videoskärmar, utrymningskartor på hyttdörrar, via högtalarsystemet ombord, säkerhetsbroschyrer i hytter och information, välutbildad besättning och det är väl skyltat ombord.

Trafikledare arbetar dygnet runt, året runt för att planera tågtrafiken i Sverige.  De ser till att tågen förs fram säkert på ett riskfritt sätt men även att det är säkert för de som arbetar längs spåren (Roth m.fl., 1999; Trafikledare, 2012). Det är ett komplext arbete med höga krav på trafikledarna. Denna studie undersöker vilka yttre intressenter och faktorer som påverkar trafikledarna, på driftledningscentralen i Hallsberg, främst i störda lägen. Studien har sin grund i teoriramverket resilience, där man undersöker hur operatörer arbetar under normala förhållanden i säkerhetskritiska system.

I svenska polisfordon används idag ett koncept där en av poliserna i en patrull alltid färdas i baksätet tillsammans med den frihetsberövade under en transport. Flera invändningar mot detta arbetssätt har gjorts eftersom det förekommit incidenter där poliser skadats av den frihetsberövade. Syftet med rapporten var att undersöka om det är möjligt att använda en fast monterad vägg mellan förare och Passagerare i svenska polisfordon vid transport av frihetsberövade personer. Rapporten begränsades genom att endast fokusera på de personbilstillverkare som Rikspolisstyrelsen har avtal med samt att delvis bortse från komplexa tekniska frågeställningar. Kvalitativa intervjuer gjordes med representanter från Polisförbundet, Rikspolisstyrelsen samt med kontaktpersoner från leverantörer av polisfordon.

Aktuell äldreforskning visar att det finns ett starkt stöd för att sociala relationer har ett positivt samband med äldres livskvalitet. En form av förebyggande hälsoarbete är att skapa och främja olika former av sociala mötesplatser för äldre där de kan uppleva meningsfulla möten med andra människor. Närtrafiken är en offentlig miljö där äldre resenärer regelbundet möter andra Passagerare och förare. Syftet med studien är att analysera vilka förutsättningar för meningsfull social interaktion som finns i närtrafiken och därigenom nå förståelse för närtrafikens betydelse för äldre resenärers möjligheter till sociala möten i den urbana miljön. Studien ämnar besvara följande frågeställningar: Vilka mönster av social interaktion förekommer i närtrafiken? Hur upplever de äldre resenärerna den sociala interaktionen i närtrafiken? Hur kan närtrafikens offentliga rum beskrivas? Analysen sker med hjälp av teoribidrag från främst symbolisk interaktionism, Erving Goffmans rituella ansats samt teorin om interaktionsritualer.

Sommaren 2008 inträffade en extraordinär händelse på nöjesparken Liseberg i Göteborg. Åkattraktionen Rainbow gick sönder och flera Passagerare skadades och fick föras till sjukhus. Media har följt denna händelse och det har spekulerats kring Lisebergs agerande och säkerhet.Ämnena krishantering och medierapportering är ständigt aktuella i dagens samhälle och är kopplade till varandra. Det är viktigt för ett företag att ha bra krisberedskap och en god kontakt med media. Media rapporterar krisen till omvärlden, men en medvetenhet bör finnas om att olika källor kan spegla en händelse på olika sätt.Syftet med denna uppsats är att se hur Lisebergs krishantering såg ut vid tiden för den extraordinära händelsen sommaren 2008.

Denna rapport behandlar det examensarbete som lett fram till en konceptlösning på en ny kontrollpanel för styrning av informationsdisplayer i bland annat bussar, samt ett konceptförslag till en display eller ett displayverktyg som minskar förarnas behov av ackommodation. Examensarbetet har genomförts under våren och sommaren 2007 vid AB Thoreb i Göteborg, ett svenskt företag som fokuserar på innovativa lösningar för kollektivtrafiken och vars huvudmarknader är realtidsinformationssystem samt intelligenta elsystem. Konceptutvecklingen har gjorts i syftet att utveckla en ny kontrollpanel till den informationsdisplay som finns i en del bussar idag, samt även titta på hur det går att förbättra den redan befintliga displayen. Detta görs antingen genom att vidareutveckla ett befintligt förslag som använder sig av speglar, som Thore Brynielsson har haft i åtanke, eller genom någon annan nytänkande lösning i syfte att minska förarens behov för ackommodation. Målet är att få kontrollpanelen intuitiv och placerad på ett sådant sätt att föraren inte blir störd eller distraherad vid körning.

Uppsatsen behandlar förslaget från den socialistiska regeringen år 2005 om att införa en flygskatt på transporterade Passagerare. Ämnet berördes mycket i media under våren 2006 och kom att skapa reaktioner från olika håll. Skatten är till för att minska antalet flygresenärer samt som ett incitament till att använda mer miljövänligare alternativ för att minska utsläpp från flyget. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka attityder och föreställningar som finns hos aktörer inom turismbranschen samt hos potentiella resenärer angående flygskatten? De frågeställningar som vi använder oss av är följande:· Vilka inställningar finns hos aktörer inom turismbranschen?· Vilka föreställningar och medvetenhet finns hos potentiella resenärer? Den metod vi använder oss av är att genom skriftliga frågor och personligt möte göra intervjuer med aktörer inom turismbranschen samt dela ut enkäter för att tillsammans med teori analysera och diskutera vår undersökning samt resultatet.

Forskningsproblemet i detta arbete är att karaktärisera industriellt köpbeteendet vid köp av modifikationer av kommersiella flygplan. Industriellt köpbeteende är ett forskningsområde som har fått mycket uppmärksamhet då det kan användas till att öka kundnöjdheten och effektivisera värdeskapande aktiviteter.Branschexperter är enade om att flygplansmarknaden kommer att öka och de uppskattar att mellan 27350 och 34000 nya flygplan kommer att säljas de kommande 20 åren. När dessa nya flygplan produceras kommer behovet att kunna modifiera existerande flygplan att öka. Äldre flygplan kan bland annat modifieras för att bli mer ekonomiska och öka kundupplevelsen i syfte att att konkurrera med nya flygplan. De kan även modifieras om helt för att fylla andra syften än att frakta Passagerare, till exempel frakta gods eller användas som övervakningsplan.Med en ökad kunskap om det industriella köpbeteendet vid köp av modifikationer av kommersiella flygplan kan det användas fören ökad förståelse över hur marknaden ser ut och hur kunderna resonerar.

I februari 2011 presenterades EU-kommissionens direktivsförslag om PNR-system i EU. Förslaget är kontroversiellt, särskilt utifrån ett integritetsperspektiv. PNR-förslaget innebär att flygbolag ska överföra flygpassageraruppgifter till nationella myndigheter som ska använda uppgifterna i syfte att förebygga, spåra, utreda och lagföra terrorism och allvarlig brottslighet. Förslaget indikerar att myndigheterna i respektive medlemsstat även får använda PNR-uppgifterna för andra syften än de angivna. Myndigheterna ska lagra PNR-uppgifterna i fem år.

En flygplats består av olika områden och olika aspekter spelar in vid dimensionering av dessa Det är av stor ekonomisk och fysisk betydelse att dimensionering av flygplatser görs på ett så optimalt sätt som möjligt. Stora delar av flygplatsterminalen har studerats noggrant av Luftfartsverket, men ett område där endast statiska beräkningar har gjorts, och således ingen hänsyn tagits till dynamiken, är Fordonstrafiken på tillfartsområdet.ProblemVår uppgift bestod i att skapa en simuleringsmodell av delar av tillfartsområdet till Luftfartsverket, Modellen skulle ta hänsyn till dynamiken, och med hjälp av modellen skulle maximalt antal fordon som samtidigt vill befinna sig på angöringsområdet tas fram för taxi och privatbilar Angöringsområdet är det område precis utanför terminalen där uppställningsplatser finns för taxi, privatbilar och bussar för att snabbt lämna av eller hämta upp Passagerare. Modellen skulle vara uppbyggd så att den fungerar både för flygplatser med en terminal och för flygplatser där inrikes och utrikes är uppdelat på två terminalerMetodSom en grund till simuleringsarbetet kartlade vi faktorer som påverkar fordonstrafiken på tillfartsområdet, Parallellt under uppbyggnaden av simuleringsmodellen utvecklades ett användargränssnitt och eftersom det var meningen att modellen skulle användas av Luftfartsverket själva så lades mycket arbete ner på att utveckla ett användargränssnitt där Luftfartsverket lätt kan lägga in och variera indata till modellen Simuleringsmodellen förändrades under arbetets gång och det hela slutade med två modeller, en generell modell som fungerar på de flesta flygplatser och en modell som var visuellt anpassad för LandvetterResultatFör Landvetter och Norrköping flygplats har vi tagit fram värden för maximalt antal fordon vid angöringen för privatbilar och taxibilar. Dessa värden är framtagna för olika scenarier i framtiden, på Landvetter för 4, 5 och 6 miljoner årsPassagerare samt på Norrköping flygplats för åren 2005 och 2010. Simuleringsmodellen passar både för flygplatser med en respektive två terminaler Resultaten skilde sig ganska markant ifrån de tidigare statiska beräkningarna, vilket främst beror på att i de statiska beräkningarna sprids fordonsflödet ut jämnt på en timme och bryr sig inte om de riktiga flödestopparna..

En flygplats består av olika områden och olika aspekter spelar in vid dimensionering av dessa Det är av stor ekonomisk och fysisk betydelse att dimensionering av flygplatser görs på ett så optimalt sätt som möjligt. Stora delar av flygplatsterminalen har studerats noggrant av Luftfartsverket, men ett område där endast statiska beräkningar har gjorts, och således ingen hänsyn tagits till dynamiken, är Fordonstrafiken på tillfartsområdet.ProblemVår uppgift bestod i att skapa en simuleringsmodell av delar av tillfartsområdet till Luftfartsverket, Modellen skulle ta hänsyn till dynamiken, och med hjälp av modellen skulle maximalt antal fordon som samtidigt vill befinna sig på angöringsområdet tas fram för taxi och privatbilar Angöringsområdet är det område precis utanför terminalen där uppställningsplatser finns för taxi, privatbilar och bussar för att snabbt lämna av eller hämta upp Passagerare. Modellen skulle vara uppbyggd så att den fungerar både för flygplatser med en terminal och för flygplatser där inrikes och utrikes är uppdelat på två terminalerMetodSom en grund till simuleringsarbetet kartlade vi faktorer som påverkar fordonstrafiken på tillfartsområdet, Parallellt under uppbyggnaden av simuleringsmodellen utvecklades ett användargränssnitt och eftersom det var meningen att modellen skulle användas av Luftfartsverket själva så lades mycket arbete ner på att utveckla ett användargränssnitt där Luftfartsverket lätt kan lägga in och variera indata till modellen Simuleringsmodellen förändrades under arbetets gång och det hela slutade med två modeller, en generell modell som fungerar på de flesta flygplatser och en modell som var visuellt anpassad för LandvetterResultatFör Landvetter och Norrköping flygplats har vi tagit fram värden för maximalt antal fordon vid angöringen för privatbilar och taxibilar. Dessa värden är framtagna för olika scenarier i framtiden, på Landvetter för 4, 5 och 6 miljoner årsPassagerare samt på Norrköping flygplats för åren 2005 och 2010. Simuleringsmodellen passar både för flygplatser med en respektive två terminaler Resultaten skilde sig ganska markant ifrån de tidigare statiska beräkningarna, vilket främst beror på att i de statiska beräkningarna sprids fordonsflödet ut jämnt på en timme och bryr sig inte om de riktiga flödestopparna..

Vid analys och modellering av en propeller finns två teorier till förfogande, momentteorin och blandelementteorin. Momentteorin grundar sig på fysikaliska principer som dock försummar propellerns geometri men ger en övregräns för propellerns verkningsgrad. Bladelementteorin utgår ifrån att propellerbladet delas in i element som ger möjligheten att analysera följderna av att propellerns geometri ändras. Bladelementteorin ger till en felaktig övre gräns av propellerns verkningsgrad. Därför används en kombination av de båda teorierna för att uppnå ett bättre resultat.Ett fartyg med kapacitet för 150 Passagerare, 20 personbilar och 5 mindre lastbilar har projekterats.

I januari 2009 trädde en gemenskapsrättlig förordning i kraft som reglerar tillämplig lag vid utomobligatoriskt skadestånd, den s.k. Rom II-förordningen. Inom ramen för denna uppsats analyseras hur Rom II påverkar lagvalet vid sjörättliga tvister och särskilt vid fartygskollisioner.Enligt huvudregeln i artikel 4 (1) Rom II stadgas att lagen i den stat där den direkta skadan uppkommer skall tillämpas på tvisten. Bestämmelsen innehåller två undantag, dels artikel 4 (2) som stadgar lagen i det land där skadelidande och skadevållare har sin vistelseort, dels artikel 4 (3) med ett allmänt undantag för det fall det finns en uppenbart närmare anknytning till ett annat land.Enligt tidigare sjörättspraxis hade flaggans lag en central betydelse vid lagvalet. I och med att artikel 4 (2) pekar ut lagen i det land där skadelidande och skadevållare har sin vistelseort, vilket rörande juridiska personer förtydligas i artikel 23, blir platsen för den centrala förvaltningen avgörande.

Vägtrafiken ger upphov till stor omgivningspåverkan, både för människor och omgivande miljö. Vägtrafiken ger påverkan både globalt i form av klimatpåverkan och lokalt/regionalt på grund av bland annat dess hälso- och miljöeffekter. Samhället har uppställt mål som skall reglera vägtrafikens skadliga omgivningspåverkan. För att uppnå målen måste åtgärder vidtas. Exempel på åtgärder som syftar till att minska vägtrafikens omgivningspåverkan är att minska transportbehovet, att satsa på mer miljöanpassad teknik samt att välja transportsystem som är resurssnåla, energi- och utrymmeseffektiva, mer miljöanpassade samt trafiksäkra.