Störande Passagerare kan utgöra ett flygsäkerhetsproblem för flygbolag. Ett möjligt alternativ för flygbolagen att undvika sådana Passagerare på sina flygningar är att upprätta svarta listor över dessa Passagerare för att sedan hindra sådana att boka flygbiljett med flygbolaget. Detta är en form av behandling av personuppgifter, vilket regleras av bestämmelser i personuppgiftslagen (1998:204) som är ett resultat av ett EG-direktiv. Grunden för tillåten behandling av personuppgifter är att den enskilde har medgivit sitt samtycke till sådan behandling. Eftersom det rimligen kan antas att en Passagerare inte kommer att samtycka till att han eller hon kan komma att registreras i en svart lista över störande Passagerare, fokuserar uppsatsen på huruvida svartlistning är tillåten utan medgivit samtycke.Kärnfrågan i analysen rör huruvida flygbolagens intresse av att trygga säkerheten väger tyngre än Passagerarens skydd mot kränkning av sin personliga integritet.

Tidigare forskning indikerar att psykologisk påverkan är effektivt i avsikt att öka bältesanvändningsfrekvensen inom kollektivtrafik (Young, m.fl., 2008). Studiens hypotes är att busschaufförer kan påverka Passagerare psykologiskt till att använda säkerhetsbälten vid färd med kollektiv busstrafik med hjälp av uppmaningar. Frågeställningarna involverar huruvida busschaufförer kan påverka med en neutral, påtryckande och/eller humoristisk uppmaning samt hur bältesanvändningen ser ut inom olika åldersgrupper, om det är skillnad mellan kvinnors respektive mäns bältesanvändning och om människors vana påverkar bältesanvändningen. Fyra undersökningsgrupper användes för att testa de olika uppmaningsformerna, varav en av dessa var kontrollgrupp. Deltagarna var resenärer mellan städerna Lidköping och Skövde.

Det finns vissa risker förenat med att vara resenär ombord på en färja. Att resa med ett passagerarfartyg har mer och mer utvecklats till en fritidsaktivitet där själva resandet ofta är av underordnad betydelse. Tidigare forskning visar att cirka 13 procent av passagerarna inte tar till sig den allra viktigaste säkerhetsinformationen. Attityden bland Passagerare verkar vara en något likgiltig inställning till säkerhetsinformation, trots tidigare olyckor. Syftet är att studera passagerarnas attityder till säkerhetsinformation ombord på en nattfärja som trafikerar Sverige-Finland.

Detta examensarbete har utförts i samarbete med Scania CV AB och syftat till att utveckla varningsmetoder och användargränssnitt för ett tekniskt system avsett att reducera antalet allvarliga olyckor mellan oskyddade trafikanter och Scanias stadsbussar i urbana trafikmiljöer. Fokus har i första hand legat på att utveckla förarvarningsmetoder. Under arbetets gång har dock ett behov identifierats av att utvidga systemet till att även inkludera varningar riktade mot trafikanter i fordonets näromgivning samt Passagerare ombord. Det som ingår i föreslaget slutkoncept är en varningsstrategi, definierade risknivåer, riskområden kring fordon och detekterade objekt samt utformning av varningssignaler riktade mot förare, trafikanter i fordonets näromgivning samt bussPassagerare. Samtliga varningssignaler är kopplade till en gemensam varningsstrategi indelad i 4 risknivåer.

Syftet med denna uppsats är att konstatera hur reglerna om lufttransportörens ersättningsansvar för försenade och inställda flyg vid personbefordran tolkas och tillämpas samt vad ersättningen innefattar. Ett delsyfte är att framlägga en utredning om vilken lagstiftning som är aktuell, innebörden av vissa begrepp, transportörens ansvar för inställda och försenade flyg, kompensationen och dess omfattning samt övriga relevanta aspekter. Vidare är avsikten med uppsatsen även att fastställa hur reglerna om lufttransportörens ersättningsansvar för försenade och inställda flyg bör tolkas och vad som Passagerare av sådana flyg bör ersättas för. Ändamålet är även att undersöka huruvida det finns anledning att revidera någon aktuell regel och i sådant fall på vilket sätt..

I denna rapport undersöks om styrmän på ett passagerarfartyg upplever att sjukvårdsutbildningen är tillräcklig för uppgiften om sjukvårdsansvarig. Jag valde att undersöka hur de uppfattar sjukvårdsutbildningen och sjukvårdsorganisationen ombord. Undersökningen utfördes med en kvalitativ metod där åtta styrmän blivit intervjuade för att få insikt i hur sjukvården fungerar på ett svenskt passagerarfartyg. Både andrestyrmän och överstyrmän deltog i undersökningen. Undersökningen pekar på att sjukvårdsutbildningen anses som tillräcklig men att tidsintervallen mellan certifikatet är för långt för att arbeta som sjukvårdsansvarig på ett passagerarfartyg. Styrmännen skulle vilja att en extra sjukvårdspraktik infördes mellan förnyelse av certifikatet för att skapa en bättre rutin vid sjukvårdsfall. Resultatet pekar på att det bästa vore om en läkare eller sjuksköterska anställdes för att ansvara för sjukvården ombord..

Syftet med denna studie var att mäta och jämföra de bullernivåer som en Passagerare utsätts för på SL:s pendelbåtslinje 80, Sjövägen, med SL:s busslinjer 443 och 76. Sträckan Nacka Strand ? Nybroplan var lämplig för att båda fordonens start och slutpunkt är belägna nära varandra och båda trafikslagen är valbara alternativ för Passageraren.  I denna studie genomfördes bullermätningar ombord i enheten dB(A) med en loggande ljudtrycksmätare.  Studien genomfördes som en fallstudie där metoden designades för att undersöka ljudnivån under en normal resa.

Detta examensarbete är en konceptuell fartygsprojektering av en ny serie fartyg åt Sjöräddningssällskapet. Rapporten presenterar ett förslag till en ny sjöräddningsbåt som kan ersätta två äldre fartygstyper, i storleksordningen tio meter, och det behov som täcks av dem. Fartygets huvuduppgifter fastställs vara bogsering och sjuktransport och det opererar mestadels i skyddade vatten under sommarhalvåret. Examensarbetet är handlett av Thore Hagman, Sjöräddningssällskapet och examinator Karl Garme, KTH,Marina System. Mycket arbete har lagts på att skapa ett kostnadseffektivt förslag vilket gav att en befintlig skrovform anpassades för att passa den kravställning som togs fram tillsammans med Sjöräddningssällskapets ledning och räddningsbesättningar.Huvuddata:Loa 9,95 mBoa 4,2 mT 0,65 mDeplacement 5,65 ton fullastatMotorer 2x350 hk utombordareFart 42 knopBunker 1,5 m2 bensinRäckvidd +280 Nm i 35 knopFartyget har ett fristående däckshus som, om det dimensioneras och byggs vattentätt, gör fartyget självrätande.

Tranås är en mindre kommun belägen i norra Småland. Invånarantalet i hela kommunen uppgår till cirka 18 000 och 14 000 av dessa bor i Tranås tätort. Kommunen har många fördelar, som till exempel dess geografiska läge vid sjön Sommen, den vackra och viktiga attraktionspunkten Storgatan och de goda kommunikationerna norrut. När kommunikationer förs på tal i kommunen är det oundvikligt att inte nämna Södra stambanan som sträcker sig genom Tranås kommun och Tranås tätort och anses vara av stor betydelse för kommunens framtida utveckling. Varje dag passeras Tranås av 121 tåg av vilka 70 utgörs av persontåg.

Vibrationsrelaterade problem tenderar att bli mer och mer uppmärksammade, inte bara inom byggindustrin där många handverktyg används, utan även inom transportväsendet. En fordonsförare som under större delen av sin arbetsdag kör på ibland väldigt ojämna vägar, utsätts för skadliga nivåer som man inte alltid tänker på. Detta examensarbete kommer att behandla utvecklingsprocessen för ett system som kan överföra data från en vibrationsmätare till en mobiltelefon för analys och presentation av mätvärden. Genom att använda sig av detta system kan fordonsföraren lättare hålla koll på vad han utsätter sig för under en arbetsdag. Detta torde leda till en lägre vibrationsexponering bland annat genom en försiktigare körning, något som i slutändan kommer att gynna även eventuella Passagerare.

Tranås är en mindre kommun belägen i norra Småland. Invånarantalet i hela kommunen uppgår till cirka 18 000 och 14 000 av dessa bor i Tranås tätort. Kommunen har många fördelar, som till exempel dess geografiska läge vid sjön Sommen, den vackra och viktiga attraktionspunkten Storgatan och de goda kommunikationerna norrut. När kommunikationer förs på tal i kommunen är det oundvikligt att inte nämna Södra stambanan som sträcker sig genom Tranås kommun och Tranås tätort och anses vara av stor betydelse för kommunens framtida utveckling. Varje dag passeras Tranås av 121 tåg av vilka 70 utgörs av persontåg. Hastigheten som tågen håller är hög, uppemot 180 km/h, vilket gör att man som Passagerare inte uppehåller sig i Tranås särskilt länge.

Det finns idag ungefär 90 000 rullstolsburna personer i Sverige, som enligt vår uppfattning har nedsatta möjligheter att resa obehindrat. Vi ville, utifrån detta, ta reda på hur väl anpassat det är för rullstolsburna i resesammanhang samt hur de själva upplever sitt resande. För att få svar på våra frågor intervjuade vi ett antal utvalda transportbolag i Sverige om hur de arbetar med handikappanpassning och i vilken utsträckning de verkar för att göra sig tillgängliga för rullstolsburna Passagerare. Vi har också gjort en enkätundersökning bland rullstolsburna resenärer för att få deras bild av hur det är att resa som rullstolsburen. För den teoretiskaförankringen har vi bland annat tagit del av olika lagar gällande handikappanpassning för transportbolag.

Sedan ett år tillbaka på företaget Elitkomposit AB pågår ett fordonsprojekt som syftar till att ta fram konstruktionsunderlag för en fyrhjulig miljöbil för två Passagerare och hundra liter bagage. Bilen ska byggas huvudsakligen i kompositmaterial. Syfte och mål med arbetet är att presentera ett nytt sportigt karosskoncept som ska vara en blandning av ett segelflygplan, formel 1 bil och en stridslysten kräfta. Förhoppningarna är att Elitkomposit kommer uppskatta den nya designen och använda sig av den när dem senare tillverkar miljöbilen. Endast bilens exteriördesign kommer att formges och presenteras till Elitkomposit AB.

Dagens storflygplatser liknar allt mer städer i miniatyr med än mer komplexa fysiska strukturer än tidigare och en mängd olika flöden och funktioner som inte alltid är kopplade till flygresandet i sig, vilket ställer krav på allt mer planering och samordning av flygplatsens olika delar. I detta examensarbete i fysisk planering på mastersnivå vid Blekinge Tekniska Högskola kommer undertecknad att studera tre nordiska storflygplatsers gestaltning, fysiska strukturer och hur dess olika flöden samordnas rumsligt. De flygplatser som har valts ut för studien är Gardemoen norr om Oslo, Arlanda norr om Stockholm samt Kastrup i sydöstra Köpenhamn. Tonvikten i arbetet kommer att läggas på terminalens utformning och gestaltning då denna har en central roll för flygplatsens primära funktion, att hjälpa människan flyga..

Det är sedan tidigare allmänt känt att när temperaturen sänks på luft med en hög luftfuktighet så fälls det ut kondenserat vatten som en restprodukt. Ombord på stora kryssningsfartyg med många Passagerare så är behovet av att kyla luften stort på grund av att passagerarna vill ha en behaglig inomhusmiljö, vilket leder till att det i fartygens stora luftkonditioneringsanläggningar bildas mycket vatten när luft kyls. Den här studien syftar till att undersöka om det går att ta tillvara på det vatten som bildas som en restprodukt i luftkonditioneringsanläggningarna. För att ta reda på om kvalitén och kvantiteten var tillräcklig för att det skulle gå att använda vattnet ur en luftkonditioneringsanläggning så togs ett vattenprov från en luftavfuktare. Detta vattenprov analyserades av ett utav Livsmedelverket ackrediterat laboratorium.