I Norrbotten, 3,7 km öster om kuststaden Luleå ligger Boden stad. Bodens kommun är till folkmängden Norrbottens tredje största stad med sina 27 408 invånare fördelade på de 36 kommundelarna/stadsdelarna vilka kommunen är uppdelad i. Det aktuella utvecklingsområdet vilket tillhör stadsdelen Prästholmen ligger centralt belägen, har ett vattennära läge och gångavstånd till stadskärnan.1967 inrättades en plankommitté i Boden som fick till uppgift att under drätselkammaren svara för den fysiska planeringen i kommunen. Markreserven var otillräcklig och stadsplanearbetet måste forceras för att kommunen skulle kunna klara av medborgarnas ökade efterfrågan på småhus. Även flerfamiljshus efterfrågades under denna tidsperiod och de största exploateringsområdena för denna typ av bostadsbebyggelse kom att bli kvarteret Apeln samt Prästholmen och Rörviksområdena.Prästholmen var innan den stora exploateringen stadens soptipp, men marken fylldes ut och i början av 70-talet exploaterades området med flerfamiljshus.

HSB Göteborg owns and manages the property Masthugget 11:13 also called the Corvette in Gothenburg. The Corvette contains mostly office space but also shops, homes and garages. HSB Göteborg utilizes approximately 5000 square meters to its headquarters but in December 2014 they will move operations to Johanneberg Science Park. The risk of an increased proportion of vacancies in combination with relatively low rents and other tenant terminations allows HSB to ask for a future plan for how the real estate should be developed in order to remain profitable.Through studies of the area, urban office prospects, property current status and legal and economic conditions have different potential types of businesses been evaluated. City Planning Office program proposal forms the basis for the analysis of future plans for the area.

Uppsatsen syftar till att genom en analys av tre tal undersöka på vilket sätt USA:s president Barack Obama använder sig av berättelser om sin familj och sin bakgrund i sina tal för att försöka stärka sitt ethos. Uppsatsen har tre huvudsakliga frågeställningar: När i talen pratar Obama om sin familj och bakgrund? Vad i dessa berättelser kan höja Obamas ethos och skapa förtroende för honom? Vilka retoriska grepp använder Obama för att försöka få så många som möjligt att känna att de har något gemensamt med honom? Det material som analyseras i uppsatsen är tre tal framförda av Barack Obama. Det är det presentationstal (The Keynote Speech) som han höll på Demokraternas konvent 2004 när John Kerry skulle nomineras till presidentkandidat, det tal Obama höll om sin pastor när denne uttalat sig rasistiskt om vita (A More Perfect Union) samt det segertal han höll i Grant Park i Chicago 2008 då det stod klart att han blivit vald till USA:s 44:e president. Dessa tre tal har valts ut som analysmaterial då de dels rent kronologiskt speglar olika tidpunkter och avsatser i hans karriär och dels visar på tre olika sammanhang, ett då han egentligen presenterar en annan person (Keynote Speech) men ändå lyckas göra det även till ett presentationstal av sig själv, ett där han snarare ger ett slags försvarstal (A More Perfect Union) och ett som är mer präglat av glädje och förhoppning (The Victory Speech). Den teori som presenteras i uppsatsen rör framför allt ethos, den retoriska situationen och topikläran, men en kortare genomgång av den klassiska retorikens tre talgenrer, partesläran, publikbegreppet och presidenttal genomförs även.

Uppsatsen syftar till att genom en analys av tre tal undersöka på vilket sätt USA:s president Barack Obama använder sig av berättelser om sin familj och sin bakgrund i sina tal för att försöka stärka sitt ethos. Uppsatsen har tre huvudsakliga frågeställningar: När i talen pratar Obama om sin familj och bakgrund? Vad i dessa berättelser kan höja Obamas ethos och skapa förtroende för honom? Vilka retoriska grepp använder Obama för att försöka få så många som möjligt att känna att de har något gemensamt med honom? Det material som analyseras i uppsatsen är tre tal framförda av Barack Obama. Det är det presentationstal (The Keynote Speech) som han höll på Demokraternas konvent 2004 när John Kerry skulle nomineras till presidentkandidat, det tal Obama höll om sin pastor när denne uttalat sig rasistiskt om vita (A More Perfect Union) samt det segertal han höll i Grant Park i Chicago 2008 då det stod klart att han blivit vald till USA:s 44:e president. Dessa tre tal har valts ut som analysmaterial då de dels rent kronologiskt speglar olika tidpunkter och avsatser i hans karriär och dels visar på tre olika sammanhang, ett då han egentligen presenterar en annan person (Keynote Speech) men ändå lyckas göra det även till ett presentationstal av sig själv, ett där han snarare ger ett slags försvarstal (A More Perfect Union) och ett som är mer präglat av glädje och förhoppning (The Victory Speech). Den teori som presenteras i uppsatsen rör framför allt ethos, den retoriska situationen och topikläran, men en kortare genomgång av den klassiska retorikens tre talgenrer, partesläran, publikbegreppet och presidenttal genomförs även.

Uppsatsen syftar till att genom en analys av tre tal undersöka på vilket sätt USA:s president Barack Obama använder sig av berättelser om sin familj och sin bakgrund i sina tal för att försöka stärka sitt ethos. Uppsatsen har tre huvudsakliga frågeställningar: När i talen pratar Obama om sin familj och bakgrund? Vad i dessa berättelser kan höja Obamas ethos och skapa förtroende för honom? Vilka retoriska grepp använder Obama för att försöka få så många som möjligt att känna att de har något gemensamt med honom? Det material som analyseras i uppsatsen är tre tal framförda av Barack Obama. Det är det presentationstal (The Keynote Speech) som han höll på Demokraternas konvent 2004 när John Kerry skulle nomineras till presidentkandidat, det tal Obama höll om sin pastor när denne uttalat sig rasistiskt om vita (A More Perfect Union) samt det segertal han höll i Grant Park i Chicago 2008 då det stod klart att han blivit vald till USA:s 44:e president. Dessa tre tal har valts ut som analysmaterial då de dels rent kronologiskt speglar olika tidpunkter och avsatser i hans karriär och dels visar på tre olika sammanhang, ett då han egentligen presenterar en annan person (Keynote Speech) men ändå lyckas göra det även till ett presentationstal av sig själv, ett där han snarare ger ett slags försvarstal (A More Perfect Union) och ett som är mer präglat av glädje och förhoppning (The Victory Speech). Den teori som presenteras i uppsatsen rör framför allt ethos, den retoriska situationen och topikläran, men en kortare genomgång av den klassiska retorikens tre talgenrer, partesläran, publikbegreppet och presidenttal genomförs även.

Uppsatsen syftar till att genom en analys av tre tal undersöka på vilket sätt USA:s president Barack Obama använder sig av berättelser om sin familj och sin bakgrund i sina tal för att försöka stärka sitt ethos. Uppsatsen har tre huvudsakliga frågeställningar: När i talen pratar Obama om sin familj och bakgrund? Vad i dessa berättelser kan höja Obamas ethos och skapa förtroende för honom? Vilka retoriska grepp använder Obama för att försöka få så många som möjligt att känna att de har något gemensamt med honom? Det material som analyseras i uppsatsen är tre tal framförda av Barack Obama. Det är det presentationstal (The Keynote Speech) som han höll på Demokraternas konvent 2004 när John Kerry skulle nomineras till presidentkandidat, det tal Obama höll om sin pastor när denne uttalat sig rasistiskt om vita (A More Perfect Union) samt det segertal han höll i Grant Park i Chicago 2008 då det stod klart att han blivit vald till USA:s 44:e president. Dessa tre tal har valts ut som analysmaterial då de dels rent kronologiskt speglar olika tidpunkter och avsatser i hans karriär och dels visar på tre olika sammanhang, ett då han egentligen presenterar en annan person (Keynote Speech) men ändå lyckas göra det även till ett presentationstal av sig själv, ett där han snarare ger ett slags försvarstal (A More Perfect Union) och ett som är mer präglat av glädje och förhoppning (The Victory Speech). Den teori som presenteras i uppsatsen rör framför allt ethos, den retoriska situationen och topikläran, men en kortare genomgång av den klassiska retorikens tre talgenrer, partesläran, publikbegreppet och presidenttal genomförs även.

Denna uppsats kretsar kring beslutsfattande och metodik vid fastighetsinvesteringar i potentiella tillväxtnoder. Då fastighetssektorn är så omfattande har vi valt att avgränsa oss till en speciell typ av fastigheter, närmare bestämt logistikfastigheter. Ytterligare en fördjupning har skett, där vi valt ut en specifik investering i området, för att fördjupa oss om denna. Det specifika fall vi valt att ta mestadels av vår data från är Rosersbergs industriområde, även känt som Stockholm Nord Logistikcenter. Som en referenspunkt till Stockholm Nord Logistikcenter har vi i arbetet även skrivit översiktligt om Arenastaden, som är belägen i Solna.En del tidigare forskning har gjort på området Logistik, och somliga av dessa studier har vi även tagit del av för att utvinna information inom ämnet som även kunnat användas i vårt arbete.

Restaurering handlar om att spara något av det existerande och använda sig av det, om det så är en struktur, ett minne, en detalj eller den inre luftmassan. Frågan är varför man i vissa fall sparar en träbit från 1700-talet som är sned och sliten, när man skulle kunna byta ut den till en rak istället, men måla den i samma kulör. Det är alltså någonting i just den slitna träbiten som förmedlar något till oss. Kanske en känsla av att vi är del av en historia och ett sammanhang. I projekt som handlar om restaurering jobbar arkitekten med just hanteringen av historia men också skapandet av framtiden.

Stockholm är en växande storstad och 2030 beräknas en miljon människor befolka stadens olika delar. I stadens utvecklingsplan ingår att utveckla fler regionala stadskärnor varav Kista centrum är en. Kista är en av stadsdelarna som tillsammans med Akalla, Hjulsta, Husby, Rinkeby och Tensta ligger runt ett större grönområde, en del av Järvafältet med bland annat uthoppspunkt för skärmflygning, discgolfbana, koloniområde samt ströv- och kulturvårdsområden. Området ingår i Stockholms större sammanhängande naturområden, Stockholms gröna kilar. Hösten 2007 togs ett politiskt beslut om en satsning på att förbättra levnadsvillkoren för stadsdelarna runt Järvafältet.

?Få samhällsproblem har under de senaste åren rönt så allmän uppmärksamhet som den ungdomliga brottsligheten och asocialiteten. Orsakerna till detta stora intresse är inte helt klara. Det faktum att även vuxenbrottsligheten sedan lång tid tillbaka befinner sig i kraftig tillväxt lämnar människor tämligen oberörda. Indignationen över en lönande kassaskåpskupp av garvade yrkesförbrytare är obetydlig i jämförelse till den upprördhet som skapas av att en trettonåring rycker väskan från en äldre dam.

På uppdrag av Umeå kommun genomför WSP Samhällsbyggnad i Umeå en inventering av vattendragen och näringstillförseln till Nydalasjön i Umeå. Projektets huvudsyfte är att få fram aktuell referensdata inför framtida riskbedömningar och beslut om tilltänkta projekt kring Nydalasjön och Umeåregionen i stort. Detta examensarbete är en del av uppdraget och utgör ett led i projektets redovisning. Syftet med examensarbetet var att utreda den aktuella närsaltsbelastningen till Nydalasjön samt att skapa underlagsdata för ett framtida miljöarbete kring sjön. Målet var att kartlägga Nydalasjöns tillrinningsområde samt massflödena av närsalter till sjön eftersom dessa parametrar styr algtillväxten i sjön.

Open pit mining creates huge amounts of tailings and waste rock deposits. Due to it's content of sulphide minerals, predominantly pyrite (FeS2), there is a risk of oxidation and formation of acid water containing heavy metals, known as Acid Rock Drainage (ARD). To prevent the process of oxidation, the tailings and waste rock have to be reclaimed. The most commonly used methods of reclamation are a coverage of water or soil. Mining also results in a large-scale interference in the landscape that will make an eternal change of its appearance.

Idag ökar antalet fall av utmattnings- och stressrelaterade sjukdomar i västvärlden. Inom området landskapsplanering finns tankar om att detta har ett samband med dagens snabbt växande städer och minskade utrymme för återhämtning i grönområden. Inom miljöpsykologin lyfter Rachel och Steven Kaplan, Roger S. Ulrich och Patrik Grahn fram miljön och omgivningens inverkan på mental utmattning och återhämtning. Målet var att undersöka, diskutera och jämföra deras teorier om mental återhämtning kopplat till upplevelsen av gröna miljöer med fokus på de tre delarna (1) det tillstånd en individ återhämtar sig ifrån, d.v.s.

Titel: Flygskatt ? ett lämpligt styrmedel? Nivå: Kandidatuppsats i Service Management, Maj 2006 Författare: Sanja Agbaba, Anne-Sofie Persson, Seda Yazici Institution: Institutionen för Service Management, Lunds Universitet, Campus Helsingborg Handledare: Sumi Park och Mikael Bergmasth Problematisering: Utsläppsproblemen är ett globalt dilemma som berör alla branscher inte bara nationellt men även internationellt. Därför har ett arbete inom luftfartsorganet ICAO satts igång med förhoppningar om att kunna kontrollera möjligheterna med utsläppshandel för flyg. Rådet har inom EU efterfrågat ett lagförslag från kommissionen. Det här har, i sin tur, lett till att kommissionen har utnämnt en arbetsgrupp där bland annat Sverige är med för att arbeta fram ett lagförslag Syfte: Vårt syfte med undersökningen är att beskriva, analysera och diskutera inverkan som flygskatter kan ha på en bransch inom servicesektorn.

Lidköping ligger i Västra Götaland vid Vänern. Rakt igenom staden rinner Lidan vars strandkanter till största del består av grönska. Stråket är en viktig och central länk i stadens struktur, inte minst för grönstrukturen och för gång- och cykelnätet. Lidans landskapsbild har emellertid ändrats med åren och den har idag inte lika hög status som den en gång har haft. Arbetets huvudsakliga mål är att utforma ett planförslag utmed Lidan som stärker och lyfter fram detta stråk och dess unika kvalitéer i stadsmiljön.