Socialdemokraterna i media
En jämförande studie av Dagens Nyheter och Pite-Tidningens bild och Socialdemokraternas egen bild av valförlusten 2006
I Norrbotten, 3,7 km öster om kuststaden Luleå ligger Boden stad. Bodens kommun är till folkmängden Norrbottens tredje största stad med sina 27 408 invånare fördelade på de 36 kommundelarna/stadsdelarna vilka kommunen är uppdelad i. Det aktuella utvecklingsområdet vilket tillhör stadsdelen Prästholmen ligger centralt belägen, har ett vattennära läge och gångavstånd till stadskärnan.1967 inrättades en plankommitté i Boden som fick till uppgift att under drätselkammaren svara för den fysiska planeringen i kommunen. Markreserven var otillräcklig och stadsplanearbetet måste forceras för att kommunen skulle kunna klara av medborgarnas ökade efterfrågan på småhus. Även flerfamiljshus efterfrågades under denna tidsperiod och de största exploateringsområdena för denna typ av bostadsbebyggelse kom att bli kvarteret Apeln samt Prästholmen och Rörviksområdena.Prästholmen var innan den stora exploateringen stadens soptipp, men marken fylldes ut och i början av 70-talet exploaterades området med flerfamiljshus. Det kom att byggas 16 stycken punkthus i våningstal fyra till sju och därefter sju stycken skivhus i våningstal sju. Byggnaderna var placerade efter stadstypen ?hus i park? och det fanns generösa ytor för parkeringar och bilvägar i området. Det nya bostadsområdet befolkades mestadels av yngre människor och hade under de första åren en blomstrande tid med mycket liv och rörelse. Efterhand blev dock området känt för att vara ett stökigt och bråkigt område med stor in- och utflyttning.Flertalet av de ursprungliga 23 byggnaderna är idag rivna och kvar på området står endast tio stycken punkthus och ett skivhus. Detta har bidragit till att området idag har stora innehållsfattiga markytor som tillsammans med trasiga och nedklottrade bänkar, sopor på marken, nedgångna lekplatser och odefinierade gångvägar bidrar till att området uppfattas som ödsligt och nedgånget.Ett utvecklingsförslag har skapats där målet är att utveckla aktuellt område så att attraktiva boende- och vistelsemiljöer skapas.Attraktiva boende- och vistelsemiljöer beror av flertalet faktorer så som exempelvis bebyggelsetyp, funktionsblandning, rumslighet, trygghet och säkerhet. Platser som medger möten av olika slagpåverkar även de, områdets attraktivitet. Huruvida möten hämmas eller främjas styrs i hög grad av den fysiska miljöns utformning, vilken därmed också är en faktor som påverkar platsens attraktivitet.Genom att skapa ett område innehållande bland annat olika bebyggelsetyper, funktioner, upplåtelseformer, storlekar, kvalitativa grönområden och målpunkter, vilka alla har betydelse för ett områdes attraktivitet, är förhoppningen att människorna återigen väljer Prästholmen som boende- och vistelsealternativ.Johan Rådbergs BASIS-undersökning, Kevin Lynchs visuella analys samt Jan Gehls Livet mellan husen, är tre analysmetoder som använts både för att analysera nuläget men också för att se hur väl utvecklingsförslaget uppnår målet om attraktiva boende- och vistelsemiljöer. De tre metoderna kompletterar varandra väl då samtliga metoder beskriver hur attraktivitet kan uppstå, men deras synsätt på hur detta kan göras skiljer dem åt.