Teorier om mental återhämtning ? Kaplan, Ulrich och Grahn

Idag ökar antalet fall av utmattnings- och stressrelaterade sjukdomar i västvärlden. Inom området landskapsplanering finns tankar om att detta har ett samband med dagens snabbt växande städer och minskade utrymme för återhämtning i grönområden. Inom miljöpsykologin lyfter Rachel och Steven Kaplan, Roger S. Ulrich och Patrik Grahn fram miljön och omgivningens inverkan på mental utmattning och återhämtning. Målet var att undersöka, diskutera och jämföra deras teorier om mental återhämtning kopplat till upplevelsen av gröna miljöer med fokus på de tre delarna (1) det tillstånd en individ återhämtar sig ifrån, d.v.s. stress och mental utmattning, (2) hur återhämtningsprocessen går till och (3) vilka miljöer som främjar återhämtningen, speciellt människans förhållande till naturen. Syftet var att ge en utökad förståelse för hur människan fungerar mentalt i relation till sin omgivning, en kunskap som är viktig att ha i rollen som landskapsarkitekt vid argumentation för införande och praktisk utformning av hälsofrämjande miljöer. För att nå detta genomfördes en retrospektiv litteraturstudie där material söktes i vetenskapliga databaser. Viktiga sökord var: stress, rekreation, restoration, mental återhämtning i kombination med miljö, miljöpsykologi, natur, grönska, såväl som orden Kaplan, Ulrich och Grahn och olika kombinationer av dessa. En teori om människans relation till sin omgivning framförd av paret Kaplan är den s.k. Attention Restoration Theory som föreslår att människan har två typer av informationsintag, riktad uppmärksamhet och fascination. Bristen på koncentrationsförmåga som uppstår vid utmattning beror på avsaknaden av den riktade uppmärksamheten. Genom bland annat att stimulera fascination, som främst uppstår i mötet med naturen, kan sinnet åter komma i balans. Ulrich teori om människans intag och bearbetning av intryck, Psychoevolutionary Theory, har sin idégrund i modern forskning inom klinisk psykologi och beteendemedicin och har en stark koppling till det evolutionära arvet. Vidare anser Ulrich att den emotionella vetenskapen har glömts bort inom landskapsarkitekturen och betonar vikten av kunskap om hjärnans funktion vid skapandet av restorativa kvalitéer i park- och naturmiljöer. För Grahn har begreppet perception stor betydelse för den mentala återhämtningsprocessen vilket kommer till uttryck i hans teorier om människans relation till naturen, Role-Play Theory och Scope of Meaning/Scope of Action och i modellen Behovspyramiden. Grahn understryker att det inte bara är själva miljön utan också människans mentala tillstånd som spelar roll i relationen mellan människa och natur. Vid utformning av restorativa miljöer är det vikigt att ta hänsyn till människans alla sinnen. Alla teorier om mental återhämtning i naturmiljöer har sin grund i en eller flera av idéerna: evolutionärt arv, inlärningsmekanism, miljöns stimulerande och överbelastande effekter och kulturell påverkan. Vid en jämförelse av Kaplans, Ulrich och Grahns teorier blir det tydligt alla tre har en syn på naturens inverkan på människan som mycket starkt kopplar till vårt evolutionära arv, varför deras teorier kan inkluderas i den s.k. evolutionära förklaringsmodellen. Tydligt är att Ulrich i sina tankar utgår ifrån den ursprungliga miljöns strukturer och komponenter som än idag tycks finnas i vår omgivning. Till skillnad från Ulrich har Kaplans och Grahns teorier även inslag av idéer som kan kopplas till förklaringsmodellerna ?inlärningsmekanism? men även ?stimulans och överbelastning?. Ulrich och Kaplans teorier om människans förhållande till naturen finns även till förklaringsmodellen ?kulturell påverkan?. Teorierna ter sig i vissa avseenden subjektiva och kan därför vara svåra att tolka. Handfasta modeller för utformning av restorativa naturmiljöer verkar saknas och kan därför för de flesta landskapsarkitekter vara svåra att införliva i den rutinmässiga skapandeprocessen.

Senaste sökningar:

© 2024 Allauppsatser.se | Nyheter Sidkarta