Sökresultat:
1171 Uppsatser om Pćverka - Sida 37 av 79
FrÄn Sigurd DahlbÀcks fornforskningar till Norrbottens lÀnsmuseum: en studie i framvÀxten av norrbottnisk identitet under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal
I det förra sekelskiftets Sverige skedde en omfattande regionaliseringsprocess, och med den sökte man bl.a. befÀsta rikets alla lÀn och landskap genom att producera en för de olika aktuella regionerna allomfattande identitet som skulle överbrygga olika sociala tillhörigheter. LÀnen och landskapen framstÀlldes som nationella subkulturer som skulle verka för lojalitet mot staten. Med den hÀr uppsatsen söker författaren ÄskÄdliggöra hur en norrbottnisk identitet vÀxer fram och befÀsts i denna tidsanda, samt hur den processen överensstÀmmer eller skiljer sig frÄn övriga Sverige. För att uppnÄ syftet med uppsatsen belyses instanser och verksamma personer inom kulturvÄrden i Sverige och frÀmst Norrbotten, eftersom det var inom kulturvÄrden som produktionen av identiteter var som intensivast under det aktuella tidsperspektivet.
VÀgledning för ensamkommande ungdomar -en studie om etableringsprocessen
I detta arbete underso?ks niondeklassares attityder gentemot bilda?mnet, graffiti samt den illegala aspekten av graffiti. Graffiti a?r ett visuellt uttryck vars vara eller icke vara i skolans bilda?mne a?r omdebatterat. I fo?rha?llande till Jan Thavenius (2003) resonemang om skolans ra?dsla fo?r att info?rliva en radikal estetik i undervisningen framsta?r graffiti som a?mnesstoff som en va?lkommen didaktisk utmaning.
Mellan frihet och ansvar ? Gymnasieelevers erfarenheter av matkortssystem
Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka gymnasieelevers upplevelser och erfarenheter av matkortssystem inom gymnasieskolor.Metod: Studien har en kvalitativ metod och ?r baserad p? ?ppna fr?gor i form av en enk?t fr?n deltagare som studerar eller har avslutat studier p? gymnasieskolor som anv?nder matkort. Deltagarna har tagits fram genom bekv?mlighetsurval, sn?bollsurval och avsiktligt urval. Totalt inkom 30 svar.
Den gemensamma reflektionen ? ett redskap i jakten pÄ det utvecklande arbetslagsmötet
Bakgrund: För tvÄ Är sedan Àgde en omorganisation rum pÄ min arbetsplats och tre storaarbetslag splittrades och bildade sex smÄ enheter. I mitt nya arbetslag upplevdesdetta som nÄgot positivt och gruppen hade mycket tankar och idéer om vad viskulle Ästadkomma som arbetslag. Visionen sprack dock tidigt och det Àr dÀrsom detta arbete tar sin början. Hur kan vi skapa en samarbetande kultur, dÀrarbetslagsmötet ges innehÄll, funktion och struktur.Syfte: DÄ organisationen tidigare skuggats av en slags pÄtvingad kollegialitet har dettaarbete till syfte att genom ett fortlöpande arbete med reflektion i arbetslaget, gestruktur och innehÄll Ät arbetslagsmötena och utveckla en samarbetandearbetslagskultur.Teori: För att kunna beskriva mitt arbetslags utvecklingsresa i reflektionens fotspÄrredogör jag för reflektionsbegreppet, sÄvÀl som arbetslaget och dess funktionunder detta avsnitt. DÄ lÀrandet i vÄrt lag Àr centralt redogör jag Àven förerfarenhetslÀrandet och det kollektiva lÀrandet.Metod: Som fullt deltagande observatör och aktör har jag verkat för att införareflektionen i vÄrt arbetslag.
Estetikens betydelse för den vuxna patientens vÀlbefinnande : En systematisk litteraturstudie
Bakgrund: Patienten Àr hÀnvisad till att vistas i vÄrdrummet, dÀr en stimulerande utformning av den fysiska miljön skulle kunna locka patienten till hÀlsosamma tankar som kan minska lidande och öka vÀlbefinnande.VÄrt intresse för Àmnet ligger i att vi inte upplevt estetikens betydelse som framstÄende i vÄrdrummet. Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av vÄrdrummets estetik för den vuxna patientens vÀlbefinnande. Metod: Den systematiska litteraturstudien genomfördes med kvalitativ ansats och nio artiklar analyserades med innehÄllsanalys. Resultat: Estetik i vÄrdrummet har stor betydelse för patientens vÀlbefinnande. Solljus minskar smÀrta, stress och oro, medan konsthantverk skapar en hemtrevlig och personlig atmosfÀr.
Simply the Best : En intervjustudie om hur tre företag arbetar för att behÄlla sina talanger med hjÀlp av Talent Management
Problemformulering: Talang a?r ett diffust begrepp men samtidigt so?ker ma?nga fo?retag specifikt efter talanger till sina traineeprogram. Den stenha?rda konkurrensen om en traineeplats go?r att det kra?vs na?got extra fo?r att antas och pa? sa? sa?tt kan vi pa?sta? att en trainee a?r en talang. Talent Management handlar om allt fra?n att rekrytera till att lyckas beha?lla talangfulla medarbetare.
Digital produktplacering i strÄlkastarljuset : En jÀmförande studie med fokus pÄ fenomenets egenskaper, följdeffekter och framtidstron pÄ detsamma
Bakgrund: Marknadsföring Àr ett stÀndigt förÀnderligt omrÄde, och den tekniska utvecklingen har medfört bÄde problem och lösningar. Digital produktplacering, vilket möjliggör infogning av produkter och varumÀrken i efterbearbetningen av en film- eller tv-inspelning, kan ses som en lösning pÄ den traditionella produktplaceringens brister.Syfte: Syftet med studien Àr att presentera en konceptuell jÀmförelse mellan traditionell och digital produktplacering med fokus pÄ att, inom ramen för det senare, beskriva, analysera och skapa en förstÄelse för fenomenet. Studien innefattar att en definition av digital produktplacering skapas, samtidigt som dess bransch exemplifieras och framtidstron utreds.Genomförande: Efter genomförd förstudie anvÀndes dokumentstudier, och intervjuer med fem aktörer inom produktplaceringsbranschen samt en medieforskare, för att studera fenomenet utifrÄn vÄrt valda syfte.Slutsats: VÄr definition av digital produktplacering, ur marknadsföringssynpunkt, lyder: Digital infogning av produkter, eller varumÀrken, i tidigare inspelat medieinnehÄll i syfte att pÄverka den avsedda mÄlgruppen. Fenomenet anser vi komplettera traditionell produktplacering som marknadsföringsmetod och kommer dÀrför troligen inte att ersÀtta densamma, utan istÀllet verka i symbios. DÀremot tycks framtiden se positiv ut för de bÄda fenomenens anvÀndande..
Relationen mellan dansundervisning och elevens utveckling av sociala h?llbarhetsf?rm?gor
Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka vad forskningslitteraturen s?ger om
relationen mellan dansundervisning och elevens utveckling av sociala h?llbarhetsf?rm?gor
hos eleverna i ?ldrarna 10?25. Den svenska skolan har ett ansvar att f?rbereda elever att
kunna verka inom ett demokratiskt samh?lle och det ?r viktigt att ge elever en undervisning
d?r de f?r m?jlighet att utveckla f?rm?gor som de kan anv?nda sig av i en st?ndigt komplex
och f?r?nderlig v?rld. Vi har anv?nt oss av ?United Nations Educational, Scientific and
Cultural Organization?:s (UNESCO) lista p? f?rm?gor vars tanke ?r att frambringa
?sustainability citizens?.
Utvecklingssamtal - en del av performance?
I denna kvalitativa studie har utvecklingssamtal och dess betydelse för performance undersökts. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr ifrÄn rör hur chefer ser pÄ utvecklingssamtal, vilka möjligheter och hinder som finns kopplade till dem, hur de kan utvecklas samt om det finns faktorer som kan ha betydelse för att pÄverka företagets strÀvan mot performance. För att besvara frÄgestÀllningarna intervjuades nio chefer och resultatet presenteras utifrÄn frÄgestÀllningarna.Utvecklingssamtal kopplat till performance var inte sjÀlvklart för cheferna att resonera om, dÄ mÄnga inte funderat kring detta tidigare. Det framkommer att samtliga chefer Àr positivt instÀllda till utvecklingssamtal. Cheferna ger ocksÄ uttryck för olika möjligheter och hinder i utvecklingssamtalen.
Skoldemokratins motsÀttningar ur deliberativa perspektiv : en studie baserad pÄ intervjuer av sju rektorer för gymnasieskolan
Bakgrunden till den hĂ€r studien Ă€r dels att min tidigare studie (Tunebing, 2006) tyder pĂ„ att det förekommer deliberativa brister under utövande av klassrĂ„d i gymnasiet, och dels pĂ„ att styrdokumenten (Lpo- och Lpf-94) frĂ„n 1990-talet och framĂ„t till Ă„r 2007 starkare betonar vikten av den inre demokratin i skolan. Av styrdokumenten framgĂ„r det att skolan ska arbeta med att införa elevinflytande. Det gĂ€ller att fostra elever till aktiva demokratiska medborgare, men hur man praktiskt gĂ„r till vĂ€ga eller vad som menas med deliberativ demokrati förblir en öppen frĂ„ga. Forskning visar att mĂ„nga skolungdomar upplever en ökande frustration över en upplevd brist pĂ„ medinflytande. Enligt SOU 2006:77:16 anser majoriteten av ungdomar att lĂ€rare inte förstĂ„r vare sig mĂ„l eller kriterier utan tolkar dem sjĂ€lvsvĂ„dligt.Den hĂ€r d-uppsatsen har en tvĂ€rvetenskaplig ansats som utgĂ„r frĂ„n tre deliberativa teorier frĂ„n olika vetenskapliga discipliner, utformade av Tomas Englund (2005) pedagogik, JĂŒrgen Habermas (1997) politik och Lennart Hellspong (2006) retorik.
Svenskodlade bondbönor som proteinkÀlla till köttsubstitut : MiljöpÄverkan, odling, förÀdling och tillverkning
Sojabönor Àr en global gröda med odlingar i bland annat Brasilien, Kina och USA och i de köttsubstitut som sÀljs i Sverige baseras ungefÀr hÀlften av dem pÄ sojaprotein. I Sverige domineras baljvÀxtodlingen av Àrter och Äkerbönor som blir djurfoder och odlingarna av baljvÀxter för humankonsumtion Àr mindre omfattande. Konsumenter i Sverige har dock fÄtt ett ökat intresse för livsmedel med svenskt ursprung. För att öka variationen i den svenska baljvÀxtodlingen, bemöta konsumenters efterfrÄgan pÄ inhemska livsmedel och minska miljöpÄverkan i lÀnder dÀr sojabönorna produceras, har bondbönors möjligheter till att ersÀtta sojabönor i köttsubstitut undersökts. Metoden har varit en litteraturstudie som har kompletterats med en kvalitativ intervju med en person som Àr marknadsansvarig pÄ ett köttsubstitutföretag.Kemiska föroreningar i naturen, minskad biodiversitet och för stor fÀrskvatten anvÀndning Àr tre globala problem som uppmÀrksammats i Kina, USA och/eller Brasilien.
Inte lik, men ÀndÄ likvÀrdig! Elever med funktionshinder inom autismspektrumet och den inkluderande skolan
Som pedagoger i grundskolan kommer vi möta elever med funktionshinder inom autismspektrumet och dÀrför vill vi utöka vÄr kunskap kring detta för att vara bÀttre förberedda inför mötet med dessa elever. Vi har undersökt skolsituationen för dessa elever för att se hur vÀl situationen stÀmmer överens med den inkluderande skola som beskrivs i bÄde skollagen och lÀroplanen. Enligt de tvÄ behandlingsmetoder vi utgÄtt frÄn, TEACCH- och LövÄs-metoden, bör mÄlet vara att dessa barn ska fÄ en likvÀrdig utbildning i en inkluderande skola. Genom att intervjua och jÀmföra olika aktörer som berör elever med detta funktionshinder, har vi fÄtt insikt i vilka resurser eleverna har tillgÄng till, hur de fördelas och grunderna till denna fördelning.
VÄrt resultat Àr att det krÀvs vÀl anvÀnda resurser och en positiv instÀllning till dessa barn i en inkluderande skola.
Det dubbla straffet : Mödrar pÄ anstalt
Vi möter i denna uppsats kvinnor som successivt förÀndrar vÄr bild av det dubbla straffet, som komplicerar vÄr uppfattning om ett liv i missbruksberoende och livet pÄ kvinnoanstalt, men som ocksÄ förenklar förestÀllningen om den djupa kÀrleken de hyser för sina barn. Eftersom dessa mödrar har arbetat en hel del med sig sjÀlva och tagit sig ur lÄnga perioder av beroende har vi fÄtt kÀnna av den kraft som lösgörs dÄ en mÀnniska verkar inom nÄgonting hon brinner för. Att hjÀlpa andra och att tillÄta sig sjÀlv att ta emot hjÀlp har guidat denna berÀttelse kring mÀnniskans förmÄga att resa sig och gÄ vidare. Det faktum att kÀrleken tycks verka sida vid sida med den skuldtyngda problematiken har vÀckt vÄrt intresse och diskuteras genom texten som en löpande röd trÄd. Genom att lÄta de individuella kÀnslorna möta sociologiska teorier vidgas perspektivet till en vinkel som berör sÄvÀl makro som mikronivÄ i samhÀllet.
La Cosa Nostra - genom decentralisering och globalisering.
Följande uppsats analyserar Italiens decentraliseringsprocess och globaliseringen i anknytning till den sicilianska kriminella gruppen, La Cosa Nostra. Ett mönster urskiljs, som tyder pÄ att förflyttandet av makt till de lÀgre nivÄerna i det italienska samhÀllet spelat mindre roll för den kriminella organisationens möjligheter att pÄverka och skapa sig en central roll i det italienska samhÀllet. Globaliseringen visar dÀremot ett tydligare mönster pÄ att ha haft en substantiell inverkan pÄ den kriminella aktörens arbete. LCN:s villkor har förbÀttrats och de kan idag pÄ ett mer sjÀlvstÀndigt manÚer, mot tidigare, agera. Det teoretiska ramverket har hÀmtats ifrÄn Risse-Kappens verk ?Bringing Transnational Relations back in?.
AVREGLERINGEN AV APOTEKSMONOPOLET. En studie av de enskilda aktörernas förutsÀttningar att verka pÄ den svenska apoteksmarknaden
With the globalization, companies in the West chose to shift production to developing countries to cut down costs. This had a major impact when child labor and very poor working conditions in these factories were discovered and led many companies to take responsibility for their suppliers and the employees by adopting voluntary so-called Codes of Conduct.There is a subtle balance to enforce improvement of working conditions for employees at suppliersÂŽ factories and to keep costs down. On the one hand, companies would like to conduct extensive audits at their suppliers to ensure code of conduct compliance and thus protect their legitimacy. On the other hand, audits are expensive so companies would like to minimize audits to keep costs down. Companies thus have to strike a delicate balance in relation to how many and what suppliers they choose to audit.