Sökresultat:
1165 Uppsatser om Pćverka - Sida 36 av 78
Malnutrition i sÀrskilda boenden : mat och mÄltidsmiljö
BAKGRUND: Malnutrition hos Ă€ldre beror vanligen pĂ„ en kombinerad protein- och energibrist ibland orsakad av sjukdom men lika ofta av tugg- och svĂ€ljsvĂ„righeter, depression och aptitlöshet. TillstĂ„ndet Ă€r förenat med ökat lidande, sjuk- och dödlighet. VĂ„rdtyngd och omvĂ„rdnadsbehov hos Ă€ldre i sĂ€rskilda boenden (SĂBO) ökar, mĂ„nga i riskzonen att utveckla ett undernĂ€ringstillstĂ„nd upptĂ€cks inte och mat och mĂ„ltidsmiljö har beskrivits som undermĂ„liga. SYFTE: Att belysa faktorer relaterade till mat och mĂ„ltidsmiljö av betydelse för nĂ€ringsintaget hos Ă€ldre i SĂBO. METOD: Litteraturstudie med kvalitativ innehĂ„llsanalys över 17 artiklar publicerade 2001-2007.
Laga skiftes effekter pÄ jordbrukslandskapets karaktÀr
Magneter har anvÀnts lÄngt tillbaka i tiden för att behandla olika Äkommor. Det senaste Ärtiondet har de fÄtt ett uppsving som en alternativmedicinsk metod. De pÄstÄs ha olika medicinska effekter sÄ som att ge ökat blodföde och verka smÀrtlindande och avslappnande pÄ ömma muskler. Syftet med den hÀr studien var att studera huruvida hÀsttÀcken med 120 stycken insydda permanenta magneter (à 900 gauss) har nÄgon effekt pÄ beteenden hos hÀstarna vilka tyder pÄ en ökad avslappning. Sju normala, friska hÀstar inkluderades i en prospektiv, randomiserad, blindad, placebokontrollerad cross-over studie.
Norra SkogsÀgarnas medlemmars instÀllning till röjning
För att undersöka Norra SkogsÀgarnas medlemmars instÀllning till röjning skickades en postenkÀt ut till 120 stycken av skogsÀgarföreningens medlemmar. En telefonpÄminnelse utfördes dÄ de uppringde Àven erbjöds alternativet att lÀmna svaren över telefon om de Ànnu ej svarat. Efter telefonpÄminnelsen hade totalt 78 stycken enkÀter kommit in vilket resulterade i en svarsfrekvens pÄ 65 %.De svarade ingick i fem olika Àgarkategorier: kön, Älder, fastighetsstorlek, kommunbor/utbor och skogsbruksplan upprÀttad senare Àn 2003 eller ej. Analyserna utfördes med ett chi-tvÄ test för att pÄvisa eventuella signifikanta skillnader inom Àgarkategorierna.
Mer Àn 90 % av de svarande hade utfört röjning under de senaste 10 Ären; 62 % ville att det skulle utföras mer röjning och 55 % utförde sjÀlva majoriteten av röjningen pÄ fastigheten. De pÄstÄenden som dominerade till varför de svarande utfört röjning under de senaste tio Ären var att det var tillfredstÀllande att ha en röjd ungskog samt att röjning var en lönsam ekonomisk investering.
SÀkerheten i polisbilen : SÀkerhetstÀnkande kring krockkudden och bilbÀltet
Som polisman i yttre tjÀnst tillbringar man mycket tid i tjÀnstefordonet. Man patrullerar, transporterar misstÀnkta. Det hÀnder ocksÄ att fordonet anvÀnds för att preja en annan bil av vÀgen, inte sÄ vanligt men det hÀnder. Vidare har polisman en hel del utrustning pÄ sig som skall bÀras vare sig man vill eller inte. Vi har studerat dels om den personliga utrustningen kommer i konflikt med sÀkerhetsbÀltet i bilen, finns det risk för större skador pÄ grund av den personliga utrustningen vid en eventuell krock.
Kvinna inför existensen : konflikten mellan existentialism och feminism i Inger Edelfedlts "Det hemliga namnet"
Med utgĂ„ngspunkt i de tvĂ„ generella riktningar som tidigare lĂ€sningar av Inger Edelfeldts romaner tagit ? dels en som antyder en existentiell underton och dels en som framhĂ€ver ett feministiskt perspektiv ? har syftet med arbetet varit att undersöka den konfliktfyllda relationen mellan existentialism och feminism i ?Det hemliga namnet? och sammanlinka denna med Simone de Beauvoirs existentialistiska feminism i ?Det andra könet?. DĂ„ de tvĂ„ separata lĂ€sningarna av ?Det hemliga namnet?, som prövade romantextens överensstĂ€mmelse med de tvĂ„ ideologierna var för sig, korreleras med ?Det andra könet? framkommer att de tvĂ„ centrala punkter pĂ„ vilka Edelfeldts roman skiljer sig ifrĂ„n den franska existentialismen ? nĂ€mligen att mĂ€nniskan inte till varje pris MĂ
STE vÀlja för att leva i god tro och att gemenskap visar sig möjlig dÄ mÀnniskor möts i generös ömsesidighet ? ocksÄ gÀller för Beauvoirs texter. Ideologikritiska lÀsningar av Beauvoir visar att dessa avsteg frÄn Sartres filosofi Àr ett resultat av hennes kvinnobefriande strÀvan: en feminism som hÀvdar att det Àr kvinnans eget fel att hon inte kan förverkliga sig sjÀlv som subjekt och som cementerar henne som den evigt Andre i förhÄllande till mannen, kan nÀmligen inte verka emot ojÀmstÀlldheten mellan könen.
"Veckotidningarnas bild, kvinnors verklighet?" : En studie om veckotidningar, kvinnors skönhet och sjÀlvförtroende.
För mig Àr veckotidningen en avkoppling, en flykt frÄn vardagen. HÀr kan jag lÀsa om sÄdantsom inte Àr djupt eller krÀver alltför mycket eftertanke. Min förestÀllning om veckotidningarÀr dock lite mer komplex Àn sÄ. Trots att de ger mig diverse skönhetstips och rÄd samt ger migen stunds avkoppling sÄ anser jag att mÄnga veckotidningar kan ge unga tjejer sÀmresjÀlvförtroende. Fokus pÄ det ytliga kan ibland bli alltför stort och innehÄllet talar ofta emotderas försök till att ge tjejer bÀttre sjÀlvförtroende.Miriam Nordfors skriver i juli 2006 en artikel i Expressen vid namn "Utseendehets".
NĂTMOBBNING OCH DESS PĂ VERKAN PĂ ELEVERS HĂLSA : -UR ETT SKOLSKĂTERSKEPERSPEKTIV
Bakgrund: InternetanvÀndandet erbjuder en arena för social interaktion men kan innebÀra en risk att bli utsatt för nÀtmobbning. Flera barn och ungdomar beskriver negativa emotionella och psykiska effekter till följd av nÀtmobbning. I skolsköterskans yrkesansvar ingÄr att arbeta förebyggande och hÀlsofrÀmjande samt att verka för en god fysisk, psykisk och social skolmiljö. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av hur nÀtmobbning pÄverkar elevers hÀlsa i mellan- och högstadiet. Metod: Data insamlades genom kvalitativa intervjuer med sju skolsköterskor.
Skolsköterskans upplevelser av arbetet med övervikt och fetma i skolhÀlsovÄrden
Bakgrund Skolsköterskan arbetar i skolhÀlsovÄrden med uppdraget att bevara och
förbÀttra barnens psykiska och fysiska hÀlsa samt verka för sunda levnadsvanor.
Skolsköterskan ska vara delaktig i folkhÀlsoarbetet med bland annat fokus pÄ
övervikt/fetma. Barn med övervikt och fetma kan riskera utveckla hÀlsoproblem
och psykosociala konsekvenser senare i livet.
Syftet med studien var att belysa skolsköterskans upplevelser i arbetet med
övervikt och fetma hos barn frÄn 6 Är till och med 16 Är. Metoden var en
kvalitativ intervjustudie med halvstrukturerade frÄgor av tio verksamma
skolsköterskor i en utvald kommun i södra Sverige. Intervjutexten analyserades
med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.
Resultatet utmynnade i tvÄ teman:
1) Skolsköterskans möjligheter och begrÀnsningar att skapa en bra relation med
överviktiga elever och deras förÀldrar och
2) Skolsköterskans möjligheter och begrÀnsningar att samarbeta med skolpersonal
och övriga externa aktörer kring övervikt och fetma.
Slutsats Genom samtalen hade skolsköterskan möjlighet att skapa nÀra relationer
och stödja familjens egna resurser.
Utbildning vid Tekniskt Chefsprogram - alternativa utbildningsmodeller i en jÀmförelse
Denna uppsats behandlar hur utbildningen vid tekniskt chefsprogram har utförts avseende det tekniskainledande Äret samt tre alternativa sÀtt att genomföra denna utbildning. Dessa tre alternativa sÀtt utgörsav de tre utbildningsmodellerna:1. Problembaserat lÀrande2. Femstegsmodellen3. Tematisk utbildningSyftet med uppsatsen Àr att belysa hur utbildningen vid Tekniskt Chefsprogram skulle kunna utvecklasför att nÄ en bÀttre systemförstÄelse och helhetssyn för att förbereda officeren för nÀsta nivÄ.OvanstÄende tre modeller har jag jÀmfört med utbildningen vid Teknisk Chefsprogram avseende för- ochnackdelar med utgÄngspunkt att mÄlgruppen Àr officerare, som ska bli chefer eller handlÀggare tillchefer, i grund- och insatsorganisationen.UtifrÄn pedagogisk litteratur och utredningar, inom och utom Försvarsmakten, har jag kommit fram tillett antal faktorer som pÄverkar kraven och möjligheterna för officerare att verka efter genomfördutbildning, frÀmst med fokus pÄ framtiden och behovet av systemkunskap.
Makt och mÄlkonflikter : Hur vÀgledare pÄ Arbetsförmedlingen upplever och hanterar rollen som myndighetsutövare
Syftet med uppsatsen var att belysa hur vÀgledare pÄ Arbetsförmedlingen upplever och hanterar makt och mÄlkonflikter. MÄlkonflikten berör vÀgledarens roll som individens ombud sÄvÀl som myndighetens representant vilket har analyserats ur ett maktperspektiv.För att undersöka hur arbetsrollen upplevs ur ett maktperspektiv samt hur mÄlkonflikter upplevs och hanteras föll metodval pÄ kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Urvalsgruppen bestod av Ätta examinerade studie- och yrkesvÀgledare som arbetar pÄ Arbetsförmedlingen runt om i landet.Resultatet visade att mÄlkonflikter som grundar sig i att verka för individens behov och samtidigt representera myndigheten upplevs pÄ olika sÀtt av respondenterna. UtifrÄn maktperspektivet framkom inte samma variation vilket kan bero pÄ att samtliga har myndighetsrollen i sitt arbete. Vad gÀller vÀgledarrollen kunde upplevelsen samt hanteringen av maktpositionen dock skilja sig mellan respondenterna.
Droppar i havet : Mönsterdesignens relation till design för hÄllbar utveckling
Ett mönster Àr uppbyggt av ett motiv som upprepas. Denna upprepning kan fortsÀtta i all oÀndlighet. HÄllbar antyder lÄngsiktighet. Mönstrets övergripande egenskap Àr oÀndlighet. Hur kan denna egenskap hos mönstret nyttjas inom mönsterdesign för att frÀmja hÄllbar utveckling? Det hÀr kandidatarbetet undersöker mönsterdesignens möjlighet att verka för hÄllbar utveckling genom att se till begreppet mönster ur ett bredare perspektiv, samt i relation till design för hÄllbar utveckling.
"Jag har starkt lÀsintresse, men bara nÀr jag sjÀlv vill!" : En studie om svensklÀrares litteratursmak och dess relation till kursplanen
Uppsatsen har haft för avsikt att ge ett bidrag till forskningen om nutida svensk dramatik genom attapplicera Bertholt Brechts teaterteori kring den episka teatern och distanseringsbegreppet pÄ dramat?Tant Blomma? av Kristina Lugn. MÄnga av de sÀtt och stilmedel som Brecht kallade fördistanseringar finns att upptÀcka i denna text. Bland annat anvÀnder sig Lugn av sÄng, dans, ettmÄnga gÄnger lyriskt och orealistiskt sprÄk, metafiktion och citat pÄ ett sÀtt som fjÀrmar publikenfrÄn illusionen om att det Àr verkligt liv som gestaltas pÄ scenen. Dessutom finns det drag ireplikerna som mÄste sÀgas vara distanserande, bland annat genom att rollen kommenterar sig sjÀlvi tredje person.Min slutsats Àr dÄ att min analys av ?Tant Blomma? visar att det finns mÄnga stildrag somskulle kunna verka distanserande, och det finns stöd för ett episkt spelsÀtt i replikerna.
Familjeklass - en arbetsmodell som frÀmjar relationer och samarbete
Titel: Familjeklass ? en arbetsmodell som frÀmjar relationer och samarbete.
Family class ? a work model that promotes relationships and cooperation.
Författare: Lotta Nielsen och Jessica Wikström Nilsson
Arbetet som pedagog innebÀr till stor del att verka för goda relationer och att kunna samarbeta med andra mÀnniskor. Det Àr inte bara elever, ledning och kollegor i skolan det berör, utan det berör Àven vÄrdnadshavare eller annan nÀrstÄende person till eleverna. Ibland fungerar inte elevernas skolsituation som det Àr tÀnkt och dÄ Àr förÀldrasamverkan en viktig grund för att eleverna ska fÄ en fungerande skolsituation. Familjeklass Àr en arbetsmodell dÀr vÄrdnadshavare, under en tidsbegrÀnsad period, involveras i skolan.
FrÄn Sigurd DahlbÀcks fornforskningar till Norrbottens lÀnsmuseum: en studie i framvÀxten av norrbottnisk identitet under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal
I det förra sekelskiftets Sverige skedde en omfattande regionaliseringsprocess, och med den sökte man bl.a. befÀsta rikets alla lÀn och landskap genom att producera en för de olika aktuella regionerna allomfattande identitet som skulle överbrygga olika sociala tillhörigheter. LÀnen och landskapen framstÀlldes som nationella subkulturer som skulle verka för lojalitet mot staten. Med den hÀr uppsatsen söker författaren ÄskÄdliggöra hur en norrbottnisk identitet vÀxer fram och befÀsts i denna tidsanda, samt hur den processen överensstÀmmer eller skiljer sig frÄn övriga Sverige. För att uppnÄ syftet med uppsatsen belyses instanser och verksamma personer inom kulturvÄrden i Sverige och frÀmst Norrbotten, eftersom det var inom kulturvÄrden som produktionen av identiteter var som intensivast under det aktuella tidsperspektivet.
VÀgledning för ensamkommande ungdomar -en studie om etableringsprocessen
I detta arbete underso?ks niondeklassares attityder gentemot bilda?mnet, graffiti samt den illegala aspekten av graffiti. Graffiti a?r ett visuellt uttryck vars vara eller icke vara i skolans bilda?mne a?r omdebatterat. I fo?rha?llande till Jan Thavenius (2003) resonemang om skolans ra?dsla fo?r att info?rliva en radikal estetik i undervisningen framsta?r graffiti som a?mnesstoff som en va?lkommen didaktisk utmaning.