Bakgrund Arbetet och dess psykosociala arbetsmiljo?faktorer a?r av betydelse fo?r va?lbefinnande i arbetslivet. Syftet med detta examensarbete var att underso?ka sambandet mellan arbetsmiljo?faktorer, arbete-livsbalans och arbetsrelaterat va?lbefinnande samt att identifiera fo?rklaringsfaktorer fo?r va?lbefinnande i arbetslivet.Metod En kvantitativ tva?rsnittsstudie genomfo?rdes med insamlad data fra?n ett pa?ga?ende projekt, GodA-projektet. Ansta?llda inom tre kommunalt a?gda bolag i Ga?strikland (n = 303) fick a?r 2013 besvara en enka?t.

Inledning: Modebranschen har en g?ng i tiden betraktats som att vara h?llbar d? det exempelvis producerades plagg i sm? kvantiteter. Chinnaduraim (2023) konstaterar att modeindustrin har gjort betydande framsteg inom h?llbart mode, men hon p?pekar att det ?terst?r mycket arbete. Vilka ?tg?rder kan modef?retag vidta f?r att fr?mja h?llbar utveckling inom branschen? F?r att fr?mja h?llbar utveckling inom modebranschen ?r det avg?rande att modef?retag engagerar sig inom de centrala teman: Cirkul?r Fashion, Greenwashing och Grassroot Movement. Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur modef?retag kan jobba med h?llbar utveckling inom modebranschen. Metod: En kvalitativ metod har till?mpats d?r studiens datainsamling best?r av semi-strukturerade intervjuer samt offline observationer. Slutsats: V?ra resultat tyder p? att modef?retag borde till?mpa CF-modellen d? den p?pekar hur modef?retag borde endast v?lja ett typ av material f?r att underl?tta kl?dernas demonteringsprocess.

Samhall ska genom meningsfulla arbeten utveckla funktionshindrade personer med nedsatt arbetsförmåga. Målet är alltid övergång till anställningar på den reguljära arbetsmarknaden. Samhall i Gällivare upplever svårigheter att förmå medarbetarna att ta de steg som Samhallprocessen kräver trots att de har kapacitet och trots att det skulle betyda förbättringar för deras hälsa och livskvalitet. Genom studiebesök och halvstrukturerade intervjuer med personalansvariga och med funktionshindrade medarbetare och mot bakgrund av olika motivationsteorier har Samhallprocessen studerats och analyserats för att skapa underlag för en teoretisk arbetsmodell för Samhalls personalutvecklingsarbete. Resultaten visade att Samhallprocessen teoretiskt sett har alla förutsättningar att vara framgångsrik, att Samhall är en utmärkt arbetsgivare och att medarbetarna är lojala.

Samhall ska genom meningsfulla arbeten utveckla funktionshindrade personer med nedsatt arbetsförmåga. Målet är alltid övergång till anställningar på den reguljära arbetsmarknaden. Samhall i Gällivare upplever svårigheter att förmå medarbetarna att ta de steg som Samhallprocessen kräver trots att de har kapacitet och trots att det skulle betyda förbättringar för deras hälsa och livskvalitet. Genom studiebesök och halvstrukturerade intervjuer med personalansvariga och med funktionshindrade medarbetare och mot bakgrund av olika motivationsteorier har Samhallprocessen studerats och analyserats för att skapa underlag för en teoretisk arbetsmodell för Samhalls personalutvecklingsarbete. Resultaten visade att Samhallprocessen teoretiskt sett har alla förutsättningar att vara framgångsrik, att Samhall är en utmärkt arbetsgivare och att medarbetarna är lojala.

Samhall är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som syftar till att hjälpa individer med funktionshinder att komma ut på den reguljära arbetsmarknaden. Detta görs främst genom utbildning och arbete. Samhall använder sig av en utvecklingsplan för att på bästa sätt motivera och stärka individen för ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Samhall har uttryckt svårigheter med att motivera de anställda att lämna organisationen och har därför bett om en utvärdering. Syftet med arbetet var att undersöka om Samhalls utvecklingsplan är effektiv nog för att motivera de anställda och att ge förslag på förbättringar utifrån teorier och andra problemfaktorer som eventuellt kan hittas.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

Vi har i den här uppsatsen undersökt hur de yngsta barnen i förskolan skapar sig som könade subjekt genom lek i förskolans rum. För att undersöka detta har vi gjort videoobservationer på en förskoleavdelning med barn i åldern 1-3 år. Inspirationen till de teoretiska perspektiven har framförallt kommit från Hillevi Lenz Taguchis arbeten om feministisk poststrukturalism och begreppet intra-aktion. Intra-aktion syftar till förhållandet mellan människor samt mellan människor och materialitet, så kallat icke-människor.Genom att titta på det inspelade materialet har vi valt ut ett antal situationer som transkribe-rats och närlästs. På så sätt har markörer, avbrott, intensifiering och skiften i leken samt mel-lanrummet mellan barn och material kunnat synliggöras.

F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur arbetslösa ungdomar med socialbidrag som deltar i ett aktiveringsprogram uppfattar verksamheten samt om de anser att insatsen ökar deras chanser till arbete och höjer deras kompetens. Frågeställningarna behandlade även ungdomarnas upplevelser av att vara arbetslösa och socialbidragstagare samt deras attityder till arbete. En kvalitativ metod användes och fyra ungdomar deltagande i Kliv1 i Södertälje intervjuades. Studien hade ett samhällsperspektiv och utgick från Baumans teoretiska begrepp konsumtionskultur.Resultatet visade att det ansågs som påfrestande att vara arbetslös och svårt att få arbete i dagens samhälle. Två inställningar till arbete och försörjning framkom.

Det har i tidigare forskning framkommit att värderingar gällande vad som är viktigt för att ett arbete ska anses attraktivt är vitt skilda. Dessa skillnader har synts mellan personer från olika yrkesgrupper, vid olika utbildningar, i olika åldrar samt mellan män och kvinnor. Denna studie syftar att ge en bild av skillnaderna i arbetsvärderingar mellan pojkar och flickor som studerar i årskurs nio på grundskolan, årskurs tre på gymnasiet och som har läst minst tre terminer på högskolan. En enkätundersökning (n=190) genomfördes vid åtta skolor. Enkäten bestod av 37 stycken frågor som tog upp olika förhållanden på en arbetsplats.

BAKGRUND: Forskning visar att skolan bemöter elever med olika social bakgrund på olika sätt. Detta får konsekvenser för hur elever kan tillgodogöra sig skolan som en resurs inför framtiden. I vår studie har vi belyst problemet genom att dels åskådliggöra hur elever med skiftande social bakgrund ser till framtida val av utbildning och yrke, dels hur de gör bruk av det svenska språket som en resurs inför deras framtidsval.SYFTE: Undersökningens syfte är att belysa hur elever från två skolor med skilda sociala förutsättningar resonerar kring sin framtida utbildning och yrkesmöjligheter, samt hur de nyttjar språket då de kommunicerar.METOD: Undersökningen är genomförd enligt kvalitativ undersökningsmetod och med en fenomenografisk ansats. Det redskap som har använts är fokusgruppintervjuer.RESULTAT: Sju kilometer gör skillnad. Resultatet visar att de olika elevgruppernas resonemang och argumentation skiljer sig på flera punkter.

SAMMANFATTNING BAKGRUND Syftet med studien var att få information om anhörigas upplevelse av vården på en av fem geriatriska avdelningar i Uppsala län 2008. Studien undersökte upplevelsen av tillgäng­lighet, delaktig­het, information och bemötande. En jämförelse gjordes för att se om skill­nader fanns mel­lan den studerade avdelningen (grupp 1, n=39) och de tidigare studerade geriatriska avdelning­arna (grupp 2, n=162). METOD Studien är deskriptiv och jämförande med kvantitativ metod och analysen utfördes med deskriptiv statistik. Antal anhöriga som deltog var 39 av 50 tillfrågade (n=78 %).

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

Utifrån de två rättsliga avgörandena AD 2009 nr 50 och AD 2011 nr 30 har Arbetsdomstolen utvecklat ett mycket omdiskuterat förhållande mellan de två omplaceringsreglerna i 7 § 2 st. och 22 § LAS. Enligt domstolen skall arbetsgivaren vid hot om arbetsbrist, om detta är skäligt, söka omplacera till lediga arbeten i enlighet med 7 § 2 st. LAS. När denna skyldighet är uttömd och hotet mot arbetsbrist fortfarande kvarstår skall arbetsgivaren i ett andra steg övergå till att omplacera i enlighet med 22 § 4 st.

Problem: Yrken inom Hälso- och sjukvården är högt fysiskt och framför allt psykiskt påfrestande arbeten där tidspress och arbetstempo fortsätter att öka. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa stressorer som kan påverka sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Metod: Studien var en litteraturstudie, 17 artiklar (3 kvali- tativa och 14 kvantitativa) och en avhandling som svarade mot studiens syfte har granskats och analyserats. Resultat och konklusion: Många faktorer och orsaker till nutidens ohälsa kan sökas i arbetsmiljön och dess alltmer ökade krav på individen. Varje individ är unik och påverkas därmed olika av samma situationer.