Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.

Arbetet behandlar möjligheten att avyttra fastigheter utan beskattning genom reglerna om underprisöverlÄtelser och nÀringsbetingade andelar. Centrala frÄgor som behandlas Àr nÀr andelar Àr lagertillgÄngar enligt reglerna i 27 kap. och 17 kap. IL samt hur kapitlen förhÄller sig till varandra. Vidare analyseras frÄgan om betydelsen av skatteflyktslagen vid avyttring av tillgÄngar genom anvÀndandet av reglerna om underprisöverlÄtelser och nÀringsbetingade andelar..

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

Detta Àr en undersökning om hur elever sjÀlva visar vad de har lÀrt sig och hur de vill lÀra sig. Eleverna Àr de viktigaste personerna i skolan. Genom att involvera dem i denna undersökning kunde de visa hur de med det vidgade sprÄkbegreppet genom lek och fantasi lÀr av varandra. HÀr menar jag att eleverna undersöker med dans, teater, rita och bygga med lera, hur de tillsammans bygger upp ett situerat minne och lÀr av varandras erfarenheter. Det Àr i leken tillsammans med varandra, som barn och elever bearbetar abstrakt kunskap för att göra den tillgÀnglig. NÀr barn leker underlÀttas dessa övergÄngar. För att göra denna undersökning möjlig skapade jag tillsammans med eleverna en gemensam imaginÀr vÀrld med hjÀlp av en pivÄ, det vill sÀga en brygga mellan verklighet och fantasi, Pinki. Vi tillsammans skulle hjÀlpa Pinki, som Àr en tillfÀllig besökare hÀr hos oss, att lÀra sig matematik.Undersökningen utgÄr frÄn frÄgestÀllningen:Hur kan tredjeklassare i rollen som medforskare undersöka hur det vidgade sprÄkbegreppet genom leken kan verka som inkluderingsverktyg i en designpedagogisk undersökning?De elever som blev mina medforskare i undersökningen kommer frÄn en skola i Stockholm och genom att analysera undersökningsresultaten med sociokulturell teori kan jag som pedagog lÀra mig hur eleverna ser pÄ matematik genom att lÄta eleverna berÀtta för varandra.

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltÀtheten minskat.  Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares syn pÄ hur gruppstorlek och personaltÀthet pÄverkar barns lÀrande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollÀrare med olika lÄng erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 stÄr det att personalens uppdrag Àr att tillgodose alla barns behov och lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande, dÀr samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lÀrandeteorin lÀr barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.

Insamling av data med hjÀlp av en linjÀr bildsensor, I/0 modul och LabVIEW i realtid för analys.Uppgiften innefattar val av skanner och I/O modul samt utvÀrdering av den insampladeinformationen. I rapporten beskrivs det ocksÄ hur olika enheter synkroniseras med varandra..

Pedagoger besitter mÄnga erfarenheter och kunskaper om barns olika lekformer. Det vi intresserat oss för Àr vilka tankar och erfarenheter pedagoger har pÄ barns rollek. Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en inblick i hur barn samspelar och kommunicerar med varandra och med vuxna i rollek. Vi vill Àven se om pedagoger engagerar sig, deltar och om rolleken anvÀnds som ett pedagogiskt verktyg i verksamheten. Vidare har vi intresserat oss för kommunikationen i rolleken mellan barn och mellan barn och pedagoger.

Studiens syfte var att beskriva och analysera upplevelsen av ett lÀrande mellan olika yrkesaktörer i ett vÀlfungerande rehabiliteringsteam samt vilken betydelse aktörernas lÀrande har för att samverka. FrÄgestÀllningarna var:? Hur upplever aktörerna i ett rehabiliteringsteam ett lÀrande? ? I vilken grad upplever teamaktörerna en personlig utveckling genom teamarbete?? Vilka möjligheter respektive svÄrigheter upplevs av teamaktörerna dÄ man samverkar runt en rehabiliteringspatient? Urvalet hÀmtades frÄn en vÄrdcentral i VÀstsverige dÀr samtliga aktörer frÄn ett och samma team studerades. Vi anvÀnde oss utav en kvalitativ metod och samlade in materialet genom sju intervjuer. Med en empiristyrd tematisk analys delade vi upp resultatet i tre teman.

Studien utgÄr ifrÄn ett interaktionistiskt och socialkonstruktionistiskt perspektiv och har till syfte att studera och jÀmföra beteende och social interaktion i tvÄ olika krogmiljöer. FrÄgestÀllningarna berör flera delar av interaktion, bland annat kroppssprÄk och umgÀnge. För att undvika försköningar av verkligheten och studera beteenden i en kontext anvÀnds observation som metod Detta genom en kvalitativ undersökning dÀr hÀndelser och beteenden fokuseras. I observationerna fokuseras olika typer av grupperingar, hur personer tar kontakt med varandra, hur personer anvÀnder sig av kroppssprÄket och blicken, om det förekommer beröring och vilket avstÄnd personer hÄller till varandra. Fokus ligger Àven pÄ hur personer anvÀnder sig av rummet, till exempel var och hur man placerar sig i rummet och Àven den rÄdande normen kring utseende.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse för vilka arbetssÀtt pedagoger i förskolan anvÀnder sig av i arbetet med flersprÄkiga barn och deras sprÄkutveckling. Detta examensarbete Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger frÄn tre olika förskolor. I studien anvÀnds ett sociokulturellt perspektiv samt begreppen proximal utvecklingszon och mediering. I studiens resultat framhÀver pedagogerna att flersprÄkigheten bidrar med mycket i verksamheten, som t.ex. att barn och pedagoger lÀr av varandra om varandras olikheter och det skapas en gemenskap dÀr barn kan kÀnna en stolthet över sitt ursprung.

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Åsby hem och trĂ€dgĂ„rd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrĂ„dena och sevĂ€rdheterna ligger vĂ€ldigt nĂ€ra varandra, frĂ„n Skantzö bad och camping till centrum Ă€r det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nĂ€ra varandra, Ă€r en styrka som kommunens destinationsutveckling har jĂ€mfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gĂ„ framĂ„t kan kommuner utgĂ„ frĂ„n bl.a.

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Åsby hem och trĂ€dgĂ„rd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrĂ„dena och sevĂ€rdheterna ligger vĂ€ldigt nĂ€ra varandra, frĂ„n Skantzö bad och camping till centrum Ă€r det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nĂ€ra varandra, Ă€r en styrka som kommunens destinationsutveckling har jĂ€mfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gĂ„ framĂ„t kan kommuner utgĂ„ frĂ„n bl.a.

I föreliggande studie undersöktes samtal dĂ€r tre personer som stammar deltog i interaktioner med olika deltagarstrukturer; med en annan person som stammar, med en nĂ€rstĂ„ende person samt med en person i en institutionell kontext. Studien syftade till att analysera likheter och skillnader mellan samtal med olika deltagarstrukturer, med avseende pĂ„ fenomenen samkonstruktion, blickkontakt vid samkonstruktion och uppbackning. Sammanlagt medverkade tolv personer, i totalt nio dyader. De nio samtalen, som var mellan 35 och 55 minuter lĂ„nga, spelades in och analyserades enligt principer frĂ„n Conversation Analysis (CA). Även berĂ€kningar utfördes pĂ„ fenomenen verbala uppbackningar, samkonstruktion och blickkontakt vid samkonstruktion.

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Åsby hem och trĂ€dgĂ„rd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrĂ„dena och sevĂ€rdheterna ligger vĂ€ldigt nĂ€ra varandra, frĂ„n Skantzö bad och camping till centrum Ă€r det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nĂ€ra varandra, Ă€r en styrka som kommunens destinationsutveckling har jĂ€mfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gĂ„ framĂ„t kan kommuner utgĂ„ frĂ„n bl.a.

I Sverige rÄder avtalsbundenhet, vilket innebÀr att företag som ingÄr avtal med varandra Àrförpliktade att hÄlla sig till dessa. PÄ detta sÀtt kan tvÄ affÀrspartners bli bundna till varandra.Avtalen Àr ofta en förutsÀttning för att företagen ska kunna arbeta tillsammans, strikt handlardet om vem som ska ansvara för vad (Ramberg & Ramberg 2007). Ett problem medlÄngsiktiga affÀrsrelationer Àr att förutsÀttningar för relationen förÀndras. Ett exempel Àr attkonjunktursvÀngningar medför förÀndringar hos framförallt kundföretagens behov (Möller& Wilson 2002; Wiersema 1997). Detta öppnar för en diskussion gÀllande om företag i dessasituationer lÄter avtalen styra Àven nÀr förutsÀttningarna förÀndras, eller om företagen vÀljeratt vara flexibla och anpassa sig efter varandras behov.