Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltÀtheten minskat.  Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares syn pÄ hur gruppstorlek och personaltÀthet pÄverkar barns lÀrande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollÀrare med olika lÄng erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 stÄr det att personalens uppdrag Àr att tillgodose alla barns behov och lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande, dÀr samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lÀrandeteorin lÀr barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.

Syfte och frÄgestÀllningar: Genom att undersöka en grupp unga kvinnors förestÀllningar om nÀthat, Àr syftet att belysa hur fenomenet kan förstÄs. Uppsatsen syftar Àven till att undersöka hur nÀthat framstÀlls i tvÄ dagstidningar och hur framstÀllningar liknar och skiljer sig frÄn kvinnornas uppfattningar.? Hur uppfattas nÀthat av de intervjuade kvinnorna och vilka eventuella erfarenheter och hÀndelser har inverkat pÄ deras syn pÄ fenomenet?Hur framstÀlls nÀthat i dagstidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten? Hur förhÄller sig de intervjuade kvinnorna till den bild av nÀthat som kommuniceras via media och överensstÀmmer deras syn pÄ fenomenet med den mediala framstÀllningen?Metod och material: FrÄgestÀllningarna undersöks genom att kombinera metoderna fokusgruppsintervju med fyra unga kvinnor och dokumentanalys av 20 tidningsartiklar.Huvudresultat: Majoriteten av tidningsartiklarna framstÀller nÀthat som ett fenomen dÀr mÀn nÀthatar kvinnor. Enligt intervjupersonerna handlar nÀthat frÀmst om tjejer som Àr taskiga mot varandra. Dock uttrycker intervjupersonerna och vissa tidningsartiklar att nÀthat inte Àr homogent, i avseende vem eller vilka som drabbas, eftersom Àven andra grupper Àr utsatta.

Lojalitetsplikten Àr vanligt förekommande i samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, outsourcingavtal, avtal om företagsförvÀrv etc. Plikten finns för att se till att parter förhÄller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns nÄgon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstÄr vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gÀller de olika parternas förpliktelser och krav pÄ att förhÄlla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen Àr att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid Àr medvetna om att de ingÄtt ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrÀttsligt och avtalsrÀttsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har nÄgon betydelse om plikten regleras i en sÀrskild klausul i ett samarbetsavtal eftersom plikten Àr allmÀnt accepterad inom svensk rÀtt.

Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera samt diskutera kommunikation och interaktion i den förskoledidaktiska verksamheten utifrÄn ett sociokulturellt lÀrande med utgÄngspunkt i lek. Under vÄra besök pÄ förskolan sÄ valde vi att anvÀnda oss av videoobservationer men Àven ta hjÀlp av fÀltanteckningar. Denna metod hjÀlper oss att fÄ en djupare syn pÄ kommunikationen samt interaktionen mellan barn-barn men ocksÄ mellan pedagog-barn. Under tiden vi utförde dessa observationer sÄ utförde vi detta genom att vara icke ? deltagande för att inte kunna pÄverka deltagarna.

Vi har upprÀttat ett sammarbete med Skanska Sverige AB, arbetet gÄr ut pÄ att bidra med en ökad förstÄelse för hur kostnaderna kan minimeras i byggproduktionen. Det hÀr omrÄdet arbetar Skanska stÀndigt med för att lösa frÄgan. De vill att vi studenter ska med nya ögon sÀtta oss in i problemet och studera omrÄdet genom nya perspektiv.Byggproduktionen har en mÀngd poster man kan ta hÀnsyn till och arbeta med för att hitta möjligheter till att sÀnka totalkostnaden. Vilka Àr dessa poster och vilka besparingar kan man finna?Syftet Àr att hitta de poster som leder till höga produktionskostnader. Arbetet tar fram rekommendationer och förslag till minimering av arbetsplatsomkostnaderna.De metoder vi anvÀnder för att hitta de poster utgÄr frÄn intervjuer, observationer och analys av produktionskalkyler.

Denna studies syfte a?r att underso?ka vilka aspekter av ett fo?retags arbetsgivarvaruma?rke som va?rderas ho?gst av arbetsso?kande och da?rfo?r a?r viktigast fo?r fo?retag att kommunicera till ma?lgruppen genom employer branding-arbete. Uppsatsen bygger pa? fyra fra?gesta?llningar: Vilka av aspekterna i ett arbetsgivarvaruma?rke a?r viktigast att kommunicera till arbetsso?kande fo?r att bli en arbetsgivare som arbetsso?kande dras till? Vidare: Vilka aspekter av ett arbetsgivarvaruma?rke va?rderar studenter ho?gst na?r de va?ljer arbetsgivare? Finns det en skillnad mellan ma?n och kvinnor i vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst? Finns det en skillnad mellan vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst beroende pa? studietid?Underso?kningen baseras pa? en kvantitativ studie och genomfo?rdes med hja?lp av en enka?tstudie. Enka?tstudien baseras pa? en modell fo?r corporate social performance som kommer fra?n ett offentligt index av Kinder, Lydenberg, Domini & Co.

FÀltet för anvÀndbarhetstestning Àr fullt av metoder, men av nÄgon anledning Àr det en vÀldig brist pÄ studier som jÀmför metoderna mot varandra och kontrollerar om dessa metoder, som utger sig för att generera samma typ av data, faktiskt Àr likvÀrdiga. Denna studie jÀmförde tvÄ anvÀndbarhetstestningsmetoder vid namn SUS och PSSUQ. Först jÀmfördes metodernas metamedelvÀrde med varandra för att se om det fanns signifikanta skillnader mellan metodernas rÄdata och sedan utökades analysen till att jÀmföra metodernas resultat med den normativa mall som respektive metod ger tillgÄng till. Dessa tvÄ olika jÀmförelser gjordes ett flertal gÄnger med olika antal försöksdeltagare vid varje iteration.Resultatet av studien visade att inga statistiskt signifikanta skillnader fanns mellan metodernas metavÀrde (vÀrden transformerade till en skala mellan 0 och 100) och att inga statistiskt signifikanta skillnader hittades mellan dessa tvÄ mÀtinstrument dÄ deras resultat jÀmfördes mot de normativa mallar som metoderna ger tillgÄng till, men Àven om inga statistiskt signifikanta skillnader hittades visar resultatet pÄ en viss skillnad i hur ett system uppfattas beroende pÄ vilken metod som anvÀnds, vilket innebÀr att liknande studier borde genomföras..

Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur barn lÀr sig att skriva med hjÀlp av datorn i en förskoleklass och en förstaklass. FrÄgestÀllningarna som jag utgÄr frÄn Àr: Hur anvÀnds datorn i den tidiga skrivundervisningen? Hur uppfattar barnen skrivandet pÄ datorn? Undersökningen Àr en fallstudie av de tvÄ klasserna dÀr jag har observerat och intervjuat barnen och lÀrarna.Hur lÀrarna arbetar med datorn i den tidiga skrivundervisningen visar sig ha stor betydelse för hur arbetet vid datorerna upplevs och fungerar. I arbetet med skrivande pÄ datorer tillÄts varje barn eller elev att utvecklas i egen takt oavsett utgÄngspunkt. Genom att samarbeta vid datorn lÀr barnen och eleverna sig av och med varandra.

Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att ur ett ledningsperspektiv se vilka verkliga effekter delat ledarskap leder till. Vi vill utvÀrdera om de av ledningen förvÀntade effekterna leder till de verkliga effekterna vi kunde se. Metod: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod för att fÄ en djup inblick i de verkliga effekterna i det delade ledarskapet. Vi har först tagit reda pÄ vilka effekter ledarna ville uppnÄ, för att sedan göra en utvÀrdering varpÄ vi visar de verkliga effekter som uppstÄtt. För att utföra detta har vi anvÀnt oss av ett antal fallstudier.

Genom vÄr utbildnings gÄng har vi blivit allt mer intresserade av samspelet mellan chef och medarbetare eftersom vi ser att det Àr en förutsÀttning att detta fungerar för att fÄ en vinnande organisation. Trots att vi gÄr mot allt fler decentraliserade organisationer och de bÄda parterna oftast arbetar nÀrmare varandra Àn tidigare verkar utvecklingssamtal vara ett av de fÄ tillfÀllen dÀr medarbetare och chef har en enskild dialog med varandra. DÀrför har vi i denna uppsats valt att göra en kvalitativ undersökning om hur dessa utvecklingssamtal verkligen fungerar. DÄ vi under vÄr utbildnings gÄng Àven kommit till insikt med att god kommunikation Àr en förutsÀttning för att kunna skapa en relation, har vi valt att Àven se hur denna fungerar parterna emellan och om det Àr den som Àr orsak till eventuella brister i utvecklingssamtalen. Med detta som grund valde vi att i vÄr teoridel skriva om bÄde utvecklingssamtal och kommunikation samt hur dessa samspelar för att fÄ en Àn bÀttre förstÄelse för dessa omrÄden.Vi kontaktade Niklas Andersson, personalsekreterare pÄ Karlstads Kommun, som hjÀlpte oss med urval och kontakter.

Vad Àr det som lockar mÀnniskorna att vÀlja campinglivet? Hur kan man vÀlja denna minimalistiska form av levande, nÀr man kan vara hemma i bekvÀmligheten och ha det skönt istÀllet? Min studie Àr ett försök att ta reda pÄ vad det Àr som gör att campinglivet Àr sÄ speciellt. Vad Àr det som ligger bakom det ökade intresset? Varför vÀljer mÀnniskan denna livsstil i en allt globalare vÀrld? Jag har genom deltagande observation kombinerat med kvalitativa intervjuer genomfört min studie. Jag har Àven anvÀnt mig av minnesarbete pÄ grund av att jag har 20 Ärs erfarenhet av campingplatsen som arbetsplats.

Problemet i den hÀr studien handlar om att kvinnor som befinner sig i vÄldsrelationer ofta Àr isolerade och dÀrför utreds internetforumet som en alternativ kommunikationsvÀg. En kvalitativ innehÄllsanalys av Tuvaforum.se och Familjeliv.se har fungerat material tillsammans med kvalitativa djupintervjuer med tvÄ kvinnliga respondenter som sjÀlva har befunnit sig i vÄldsrelationer. Eva Lundgrens (2004) teori om vÄldets internalisering kopplas till uppsatsens empiri för att kunna förklara hur isoleringen ser ut. Respondenterna förklarar hur en vÄldssituation kan se ut i verkliga livet vilket kopplas till de berÀttelser som förmedlas pÄ Tuvaforum.se och Familjeliv.se. NÀtverkandets kommunikativa aspekt utreds för att ge en bild av hur internetforumet kan fungera som arena för utbyte.

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Åsby hem och trĂ€dgĂ„rd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrĂ„dena och sevĂ€rdheterna ligger vĂ€ldigt nĂ€ra varandra, frĂ„n Skantzö bad och camping till centrum Ă€r det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nĂ€ra varandra, Ă€r en styrka som kommunens destinationsutveckling har jĂ€mfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gĂ„ framĂ„t kan kommuner utgĂ„ frĂ„n bl.a.

Sammanfattning Syftet med examensarbetet Ă€r att undersöka skillnaderna mellan en fysisk och en on-line konferens för att se om de kompletterar varandra eller kan ersĂ€tta varandra. Uppsatsen Ă€r baserad pĂ„ The Conference ? en mediakonferens av Media Evolution i Malmö. För att uppnĂ„ syftet stĂ€lldes en huvudfrĂ„ga och tvĂ„ underfrĂ„gor: Är det fysiska mötet pĂ„ The Conference och on-line mötet pĂ„ internet kompletterande eller ersĂ€tter de varandra?? UnderfrĂ„gorna Ă€r: Vad vill arrangören att deltagaren ska fĂ„ ut av The Conference pĂ„ plats ? i förhĂ„llande till en konferens on-line? Hur anvĂ€nds sociala medier för att knyta ihop on-line och fysiska möten för The Conference? Det teoretiska ramverket för uppsatsen bestĂ„r av teorier och artiklar om interaktion fysiskt och on-line.

Syftet med denna undersökning var att genom aktionsforskning undersöka hur elever i en geografiklass lÀrde sig om hÄllbar utveckling genom att arbeta med projektet "HÄllbar stad". Jag anvÀnde mig av sociokulturell teori dÄ jag planerade projektet och analyserade resultaten. Jag ville undersöka och analysera hur effektiva artefakterna och arbetssÀtten var. Genom sjÀlvreflektion och samtal med min lokala lÀrarutbildare, LLU, kunde jag Àven analysera min egen insats och skapa en förstÄelse som kan hjÀlpa mig som lÀrare. Metoden jag anvÀnde mig av var aktionsforskning som realiserades med följande faser: planering, aktion, observation och reflektion som följde varandra. Aktionsfasen bestod av sex lektionstillfÀllen som genomfördes i en gymnasieklass i Àmnet geografi.