Idag Àr integration ett aktuellt Àmne och berör mÄnga mÀnniskor i samhÀllet, inte minst pÄ grund av globaliseringen som pÄgÄr. Med integration menas att alla ska ha samma rÀttigheter och skyldigheter i samhÀllet och dÀrmed behandlas lika, oavsett vilken hÀrkomst man tillhör, vilken socioekonomisk status man har eller vilket kön man tillhör etcetera. Motsatsen till och vad som motverkar integration Àr segregation. Man kan sÀga att de bÄda benÀmningarna Àr beroende av varandra. Utan segregation sÄ kan man inte tala om nÄgon integration, och framför allt inte arbeta mot en sÄdan eftersom det i sÄ fall inte finns identifierbara grupper att integrera med varandra.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att ta reda pÄ hur fritidshemmet arbetar med konflikter genom att ta del av fritidspedagogernas erfarenheter genom kvalitativa intervjuer. Fem fritidspedagoger med olika erfarenheter har intervjuats. Konflikter Àr nÄgot som uppstÄr dagligen, inte bara i barnens vardag utan för alla individer och att lÀra sig hantera konflikter pÄ ett konstruktivt sÀtt Àr vÀsentligt för att vi ska kunna utvecklas. Pedagogernas syn pÄ konflikter pÄverkar resultatet av hur de hanteras och dÀrmed pÄverkas barnen. Att kommunicera med barnen blir dÄ vÀsentligt dÄ de mÄste fÄ vara delaktiga för att fÄ chansen att vara en del i sin egen utveckling och kunna pÄverka.

I denna studie har vi undersökt hur fyra förskolelÀrare pÄ tre olika förskolor uppmÀrksammar,underlÀttar och hjÀlper barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. Hur pedagogernatillsammans med specialpedagogen arbetar med stöttning och hjÀlpmedel för att skapa enmeningsfull pedagogisk vardag för dessa barn i verksamheten.Undersökningen Àr genomförd med en kvalitativ metod och Àr baserad pÄ trepedagogintervjuer samt en intervju med en specialpedagog. UtifrÄn vÄra intervjuer har vibearbetar olika delar och tillsammans skapat en helhet i resultatet. Genom intervjuerna fick vien inblick i informanternas arbetsÀtt och deras syn pÄ hur arbetet med barnen ges uttryck iverksamheten samt hur man som förskollÀrare och specialpedagog förhÄller sig till begreppeten skola för alla.Resultatet visar att alla intervjuade pedagoger och specialpedagogen uppmÀrksammar, stöttaroch hjÀlper barn med förmodad eller konstaterad neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttninggenom att se till att deras förutsÀttningar och behov uppfylls. De pÄpekar under intervjuernaatt de lÀgger stor vikt pÄ det gemensamma arbetet med ambition att vara öppen, kunna gevarandra rÄd samt att vÀrdet av att kunna diskutera med varandra.

Turistdestinationen Hemavan-TÀrnaby i VÀsterbotten expanderar mer och mer tack vare vinterskidsÀsongen. De berÀknar att intresset kommer att öka ytterligare under de kommande Ären. En begrÀnsning för expansionen Àr bland annat att kommunikationen till omrÄdet Àr begrÀnsad. Detta skapar ett problem dÄ de inte har möjlighet att ta emot alla de gÀster som skulle vilja resa till Hemavan-TÀrnaby. Att sÀtta in fler avgÄende flyg till destinationen skulle kunna generera nya gÀster och vinster för orten, med det Àr Àven förenat med stora kostnader och dÀrmed ocksÄ stora finansiella risker.

Transfer pricing innebÀr i grund och botten att den vinst som företagsgrupper fÄr ska fördelas pÄ ett korrekt sÀtt mellan delÀnder dÀr gruppen har aktörer.ArmlÀngdsprincipen Àr den internationellt accepterade tillvÀgagÄngssÀttet att faststÀlla priser nÀr nÀrstÄende företag handlar medvarandra. Principen innebÀr att företagen ska handla med varandra precis som om de vore oberoende företag, pÄarmlÀngdsavstÄnd.Immateriella tillgÄngar har en rad egenskaper som gör dem speciellt svÄrvÀrderade ur armlÀngdsperspektiv. MarknadsvÀrdetbehöver inte vara samma som vÀrdet för Àgaren. I regel finns det heller inga transaktioner som innefattar immateriella tillgÄngarvilket gör det svÄrt att fÄ en lÀmplig armlÀngdsvÀrdering med hjÀlp av de tre traditionella metoderna.De tvÄ vinstbaserade metoderna (Profit Split Method och Transactional Net Margin Method) Àr de mest lÀmpliga för atttillgodose armlÀngdsprincipen. Profit Split Method:s kanske största fördel Àr att man för att anvÀnda metoden inte behöver hajÀmförbara transaktioner till hands.

Den hÀr uppsatsen undersöker mentalisering och dess betydelse vid starten av ett förÀldraskap, bildandet av en familj.? Studien utgÄr ifrÄn affektteori och anknytningsteori som en grund för mentaliseringsförmÄgans framvÀxande.? Via en kvalitativ studie undersöks hur förÀldrar uttrycker mentalisering över sig sjÀlva och sina barn i ett redan genomfört intervjumaterial med 4 förÀldrapar under graviditet och fyra veckor efter barnets födelse. Intervjuerna genomfördes för 15 Är sedan av Monica Hedenbro. Studien visar att det Àr möjligt att avlÀsa förÀldrars försök till mentalisering över sina barn men att mentalisering ocksÄ uppstÄr i den dialog som paret har med varandra. Studien visar ocksÄ att det gÄr att se en skillnad mellan olika familjer.NÀr en förÀlder har möjlighet att dela sina egna tankar/farhÄgor och bli lyssnade pÄ av den andra förÀldern ev. Àven fÄ bekrÀftelse sÄ ökar antalet kommentarer om mentalisering.Kommentarer om reglering av barnets fysiska behov föregÄr kommentarer om mentala tillstÄnd/mentalisering . Forskning visar pÄ sambandet mellan trygg anknytning och att förÀldrar tillskriver sina barn egna kÀnslor, tankar och intentioner och kommenterar barnets inre vÀrld i ?mental states?. Studien som helhet visar pÄ vikten av att stödja förÀldrars kommunikation med varandra och med sitt barn tidigt i blivandet av en familj, redan under graviditeten. .

SammanfattningBegreppet slöseri, av engelskans waste, Àr en term som i dagslÀget saknar en klar och entydig definition inom mjukvaruutveckling. Denna rapport har skrivits vid Kungliga Teniska Högskolan i Stockholm och syftar att klargöra termen slöseri och vad den innebÀr men hjÀlp av olika projektledningsverktyg frÄn IT-branchen. Det har framkommit att förtag sÀllan jobbar med en och endast en projektledningsmetod inom mjukvaruutveckling utan det blandas verktyg frÄn olika metoder. Det Àr ofta brist pÄ kunskap om valda verktyg och hur de ska anvÀndas samt vilka olika verktyg som kompletterar varandra eller ej Àr kompatibla med varandra. En ökad medvetenhet kring valda modeller och verktyg skulle leda till ökad effektivitet och minskat slöseri.

Denna uppsats granskar möjligheter att anvÀnda datorstöd för automatisk rÀttning avolika typer av utvÀrdering. Olika teorier jÀmförs med varandra för att utvÀrderaderas styrkor och svagheter och för att se vilka begrÀnsningar som finns idag.Tanken Àr att se möjligheterna med dessa system och vad som Àr möjligt att anvÀndaoch nÀr det Àr ekonomiskt försvarbart att anvÀnda automatisk utvÀrdering istÀllet förmanuell rÀttning..

Titel: Key Account Management processNiva?: C-uppsats inom a?mnet fo?retagsekonomiFo?rfattare: Rafal Mahdi & Sofia NilssonHandledare: Akmal Hyder & Zahra AhmadiSyfte: Syftet med denna studie a?r att ja?mfo?ra hur en KAM-process kan skilja sig mellan stora och sma? fo?retag inom B2B marknad.Datum: 2015-06-03Metod: Studien bygger pa? en abduktiv ansats. Vi utfo?r en multipelfallstudie med en kvalitativ forskningsdesign. Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer genomfo?rs och utformas med hja?lp av en operationalisering som grundar sig i den vetenskapliga teorin.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien har varit att undersöka bakomliggande orsaker till varför de individer som deltog i GIH projektet har fortsatt att trÀna pÄ egen hand. En jÀmförelse har gjorts mellan grupperna, de som har fortsatt att trÀna och de som inte har fortsatt att trÀna. VÄra frÄgestÀllningar var: Vilken betydelse har motivation för fortsatt trÀning? Vad har ledarskapet för betydelse för den aktive? Vilken betydelse har sjÀlvförtroende för fortsatt trÀning?MetodDatainsamlingen har skett pÄ tvÄ olika sÀtt, dels genom en strukturerad enkÀt och dels genom halvstrukturerade intervjuer. EnkÀten genomfördes pÄ 89 deltagare frÄn projektet i folkhÀlsovetenskap, vÄren -06, GIH projektet.

Denna studie tar sin utgÄngspunkt i ett syfte som handlar om att studera hur barn i förskolan kommunicerar i relation till de bilder som skapas under egeninitierat gemensamt bildskapande, samt hur de pratar och samspelar med varandra i dessa situationer. Studiens teoretiska ram utgörs av ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebÀr att lÀrande betraktas som socialt och kontextuellt betingat. Inom den sociokulturella teoribildningen riktas fokus mot samspel och kommunikation i relation till lÀrande. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjÀlp av videoobservationer av fem situationer av egeninitierat gemensamt bildskapande under den fria leken med barn i tvÄ förskolor. Mot bakgrund av studiens empiriska undersökning framtrÀder tre aspekter som centrala för barns gemensamma bildskapande under fri lek; Gemensamt bildskapande som lek, Gemensamt bildskapande som kommunikativ process och Gemensamt bildskapande som arena för förhandlingar.

En metod som har fÄtt ett stort genombrott i Norden i grundskolans tidigare Är Àr Arne Tragetons lÀs- och skrivinlÀrningsmetod, att skriva sig till lÀsning (ASL). Eleverna anvÀnder datorn som skrivverktyg och arbetar i par. Pedagogen har en betydelsefull uppgift med att utforma skrivarpar dÀr elever utvecklas och lÀr av varandra för att metoden ska fylla sin funktion. För att fÄ ett samspel dÀr barnen bidrar till varandras lÀrande finns det olika egenskaper som pedagoger utgÄr ifrÄn nÀr de parar ihop sina elever.Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka komponenter som pedagoger utgÄr ifrÄn nÀr de utformar skrivarpar samt processen vid byte av par. FrÄgestÀllningarna som förde oss till vÄrt resultat innefattar: Hur planerar pedagoger arbetet med att dela in elever i skrivarpar? Vilka kvaliteter hos eleverna utgÄr de ifrÄn? NÀr byter de skrivarpar under terminen? Hur skapar de gruppkonstellationer vid ojÀmnt antal elever?Vi skickade ut en intervjuenkÀt och fick in 34 svar som granskades pÄ ett systematiskt sÀtt och begrepp bildades till kategorier.

Det har blivit allt dyrare att bygga i Sverige, den svenska byggnadsindustrin har halkat efter övrig producerande industri och byggföretagen mÄste börja tÀnka i nya banor om de ska klara de nya utmaningarna. Lean-tÀnkande har lÀnge nyttjats inom den tillverkande industrin och byggföretag har pÄ senare Är börjat snegla pÄ dessa koncept i syfte att öka sin produktivitet. Problemet Àr att byggindustrin inte har homogena produktionsmiljöer och dÀrmed inte kan anvÀnda samma lean-koncept som exempelvis bilindustrin. DÀrför har ett nytt koncept som kallas Lean construction utvecklats som bygger pÄ ett antal principer frÄn traditionella produktionssynsÀtt (Koskela, 2000). Konceptet Àr relativt nytt och forskningen inom omrÄdet har frÀmst fokuserat pÄ lösningar pÄ specifika problem istÀllet för att skapa förstÄelse för konceptets helhet.

En lÀrande organisation kÀnnetecknas av att medarbetarna i en organisation utvecklar och för vidare kunskap mellan varandra, samt förmÄgan att förÀndra och tillÀmpa kunskaperna. Peter Senge utvecklade begreppet en lÀrande organisation och med hjÀlp av fem discipliner redogör han vad en organisation bör göra för att Ästadkomma en lÀrande organisation. Kline och Saunders uppmÀrksammade att företag tog Ät sig av Senge?s fem discipliner och mÀrkte Àven att företagen behövde en mer detaljerad information om hur den lÀrande organisationen skapas. DÀrav grundade Kline och Saunders tio detaljerade steg som skapar en sÄdan organisation.Genom att ett företag Àr en lÀrande organisation anpassar den sin verksamhet till det som hÀnder i omvÀrlden för att det ska gynna bÄde medarbetare och Àgare.

Syftet med studien Àr att belysa nÄgra behandlares uppfattningar om faktorer som motverkar negativ ungdomskultur pÄ institutioner för ungdomar med sociala problem. Studien lyfter fram upplevelser samt erfarenheter dÀrmed anvÀndes ett kvalitativt nÀrmandesÀtt, med hermeneutisk utgÄngspunkt. Fem semistrukturerade intervjuer tillÀmpades vid insamlingen av mjukdata. Med hjÀlp av latent innehÄllsanalys analyserades materialet för bÀttre överblick.Resultatet belyser faktorer som bidrar till att det blir negativt bland ungdomar pÄ institutioner. Dessa faktorer kan exempelvis vara att ungdomarna inte kÀnner av personalens nÀrvaro, blir sedda samt hörda.