Pedagoger besitter mÄnga erfarenheter och kunskaper om barns olika lekformer. Det vi intresserat oss för Àr vilka tankar och erfarenheter pedagoger har pÄ barns rollek. Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en inblick i hur barn samspelar och kommunicerar med varandra och med vuxna i rollek. Vi vill Àven se om pedagoger engagerar sig, deltar och om rolleken anvÀnds som ett pedagogiskt verktyg i verksamheten. Vidare har vi intresserat oss för kommunikationen i rolleken mellan barn och mellan barn och pedagoger.

Studiens syfte var att beskriva och analysera upplevelsen av ett lÀrande mellan olika yrkesaktörer i ett vÀlfungerande rehabiliteringsteam samt vilken betydelse aktörernas lÀrande har för att samverka. FrÄgestÀllningarna var:? Hur upplever aktörerna i ett rehabiliteringsteam ett lÀrande? ? I vilken grad upplever teamaktörerna en personlig utveckling genom teamarbete?? Vilka möjligheter respektive svÄrigheter upplevs av teamaktörerna dÄ man samverkar runt en rehabiliteringspatient? Urvalet hÀmtades frÄn en vÄrdcentral i VÀstsverige dÀr samtliga aktörer frÄn ett och samma team studerades. Vi anvÀnde oss utav en kvalitativ metod och samlade in materialet genom sju intervjuer. Med en empiristyrd tematisk analys delade vi upp resultatet i tre teman.

Studien utgÄr ifrÄn ett interaktionistiskt och socialkonstruktionistiskt perspektiv och har till syfte att studera och jÀmföra beteende och social interaktion i tvÄ olika krogmiljöer. FrÄgestÀllningarna berör flera delar av interaktion, bland annat kroppssprÄk och umgÀnge. För att undvika försköningar av verkligheten och studera beteenden i en kontext anvÀnds observation som metod Detta genom en kvalitativ undersökning dÀr hÀndelser och beteenden fokuseras. I observationerna fokuseras olika typer av grupperingar, hur personer tar kontakt med varandra, hur personer anvÀnder sig av kroppssprÄket och blicken, om det förekommer beröring och vilket avstÄnd personer hÄller till varandra. Fokus ligger Àven pÄ hur personer anvÀnder sig av rummet, till exempel var och hur man placerar sig i rummet och Àven den rÄdande normen kring utseende.

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse för vilka arbetssÀtt pedagoger i förskolan anvÀnder sig av i arbetet med flersprÄkiga barn och deras sprÄkutveckling. Detta examensarbete Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger frÄn tre olika förskolor. I studien anvÀnds ett sociokulturellt perspektiv samt begreppen proximal utvecklingszon och mediering. I studiens resultat framhÀver pedagogerna att flersprÄkigheten bidrar med mycket i verksamheten, som t.ex. att barn och pedagoger lÀr av varandra om varandras olikheter och det skapas en gemenskap dÀr barn kan kÀnna en stolthet över sitt ursprung.

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Åsby hem och trĂ€dgĂ„rd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrĂ„dena och sevĂ€rdheterna ligger vĂ€ldigt nĂ€ra varandra, frĂ„n Skantzö bad och camping till centrum Ă€r det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nĂ€ra varandra, Ă€r en styrka som kommunens destinationsutveckling har jĂ€mfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gĂ„ framĂ„t kan kommuner utgĂ„ frĂ„n bl.a.

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Åsby hem och trĂ€dgĂ„rd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrĂ„dena och sevĂ€rdheterna ligger vĂ€ldigt nĂ€ra varandra, frĂ„n Skantzö bad och camping till centrum Ă€r det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nĂ€ra varandra, Ă€r en styrka som kommunens destinationsutveckling har jĂ€mfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gĂ„ framĂ„t kan kommuner utgĂ„ frĂ„n bl.a.

Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.

I föreliggande studie undersöktes samtal dĂ€r tre personer som stammar deltog i interaktioner med olika deltagarstrukturer; med en annan person som stammar, med en nĂ€rstĂ„ende person samt med en person i en institutionell kontext. Studien syftade till att analysera likheter och skillnader mellan samtal med olika deltagarstrukturer, med avseende pĂ„ fenomenen samkonstruktion, blickkontakt vid samkonstruktion och uppbackning. Sammanlagt medverkade tolv personer, i totalt nio dyader. De nio samtalen, som var mellan 35 och 55 minuter lĂ„nga, spelades in och analyserades enligt principer frĂ„n Conversation Analysis (CA). Även berĂ€kningar utfördes pĂ„ fenomenen verbala uppbackningar, samkonstruktion och blickkontakt vid samkonstruktion.

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Åsby hem och trĂ€dgĂ„rd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrĂ„dena och sevĂ€rdheterna ligger vĂ€ldigt nĂ€ra varandra, frĂ„n Skantzö bad och camping till centrum Ă€r det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nĂ€ra varandra, Ă€r en styrka som kommunens destinationsutveckling har jĂ€mfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gĂ„ framĂ„t kan kommuner utgĂ„ frĂ„n bl.a.

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

I Sverige rÄder avtalsbundenhet, vilket innebÀr att företag som ingÄr avtal med varandra Àrförpliktade att hÄlla sig till dessa. PÄ detta sÀtt kan tvÄ affÀrspartners bli bundna till varandra.Avtalen Àr ofta en förutsÀttning för att företagen ska kunna arbeta tillsammans, strikt handlardet om vem som ska ansvara för vad (Ramberg & Ramberg 2007). Ett problem medlÄngsiktiga affÀrsrelationer Àr att förutsÀttningar för relationen förÀndras. Ett exempel Àr attkonjunktursvÀngningar medför förÀndringar hos framförallt kundföretagens behov (Möller& Wilson 2002; Wiersema 1997). Detta öppnar för en diskussion gÀllande om företag i dessasituationer lÄter avtalen styra Àven nÀr förutsÀttningarna förÀndras, eller om företagen vÀljeratt vara flexibla och anpassa sig efter varandras behov.

Idag Àr integration ett aktuellt Àmne och berör mÄnga mÀnniskor i samhÀllet, inte minst pÄ grund av globaliseringen som pÄgÄr. Med integration menas att alla ska ha samma rÀttigheter och skyldigheter i samhÀllet och dÀrmed behandlas lika, oavsett vilken hÀrkomst man tillhör, vilken socioekonomisk status man har eller vilket kön man tillhör etcetera. Motsatsen till och vad som motverkar integration Àr segregation. Man kan sÀga att de bÄda benÀmningarna Àr beroende av varandra. Utan segregation sÄ kan man inte tala om nÄgon integration, och framför allt inte arbeta mot en sÄdan eftersom det i sÄ fall inte finns identifierbara grupper att integrera med varandra.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att ta reda pÄ hur fritidshemmet arbetar med konflikter genom att ta del av fritidspedagogernas erfarenheter genom kvalitativa intervjuer. Fem fritidspedagoger med olika erfarenheter har intervjuats. Konflikter Àr nÄgot som uppstÄr dagligen, inte bara i barnens vardag utan för alla individer och att lÀra sig hantera konflikter pÄ ett konstruktivt sÀtt Àr vÀsentligt för att vi ska kunna utvecklas. Pedagogernas syn pÄ konflikter pÄverkar resultatet av hur de hanteras och dÀrmed pÄverkas barnen. Att kommunicera med barnen blir dÄ vÀsentligt dÄ de mÄste fÄ vara delaktiga för att fÄ chansen att vara en del i sin egen utveckling och kunna pÄverka.

I denna studie har vi undersökt hur fyra förskolelÀrare pÄ tre olika förskolor uppmÀrksammar,underlÀttar och hjÀlper barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. Hur pedagogernatillsammans med specialpedagogen arbetar med stöttning och hjÀlpmedel för att skapa enmeningsfull pedagogisk vardag för dessa barn i verksamheten.Undersökningen Àr genomförd med en kvalitativ metod och Àr baserad pÄ trepedagogintervjuer samt en intervju med en specialpedagog. UtifrÄn vÄra intervjuer har vibearbetar olika delar och tillsammans skapat en helhet i resultatet. Genom intervjuerna fick vien inblick i informanternas arbetsÀtt och deras syn pÄ hur arbetet med barnen ges uttryck iverksamheten samt hur man som förskollÀrare och specialpedagog förhÄller sig till begreppeten skola för alla.Resultatet visar att alla intervjuade pedagoger och specialpedagogen uppmÀrksammar, stöttaroch hjÀlper barn med förmodad eller konstaterad neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttninggenom att se till att deras förutsÀttningar och behov uppfylls. De pÄpekar under intervjuernaatt de lÀgger stor vikt pÄ det gemensamma arbetet med ambition att vara öppen, kunna gevarandra rÄd samt att vÀrdet av att kunna diskutera med varandra.