ProblemomrÄde: Versionshanteringssystem Àr utvecklade för att identifiera, kontrollera, rapportera och garantera att förÀndringarna har blivit rÀtt implementerade. Versionshantering anvÀnds för att spara all historik av filer som man anvÀnder sig av i projektgrupper. Till exempel kan det anvÀndas till att se vilka datum Àndringar gjorts, vem som har gjort Àndringarna och vilka kommentarer som Àr skrivna om Àndringarna. Vi har valt att anvÀnda oss av tvÄ versionshanteringssystem, Windchill ProjectLink och CVS, Concurrent Versions System, för att undersöka om det Àr sÄ att bÄde projektets storlek och nytta styr valet av versionshanteringssystem. Hypotes och frÄgestÀllningar: Arbetet bygger pÄ hypotesen: ?Om projektets storlek och nytta av versionshanteringssystem Àr beroende av varandra sÄ styr det valet av versionshanteringssystem? Och vÄra frÄgestÀllningar: ? Hur stort Àr projektet i antal timmar och personer? ? Hur mÄnga moment behövs för varje inre funktion? ? Vilka inre och yttre funktioner pÄverkar valet av versionshanteringssystem? Genomförande: Kontakt togs med Ätta stycken projektgrupper som anvÀnder sig av Windchill ProjectLink eller CVS och intervjuer gjordes med dem.

Sedan ?de? internationella ?redovisningsstandarderna ?info?rdes ?2005 ?har ?redovisningen ?av ?inkomstskatt ?blivit ?mer ?transparent. ?Fo?retagens ?omgivning ?sta?ller ?allt ?ho?gre ?krav ?pa? ?att ?intressenterna ?skall ?fo?rses ?med ?upplysningar ?ga?llande ?vad ?som ?pa?verkar ?deras ?inkomstskatt. ?Thomas ?Andersson, ?partner ?pa? ?Deloitte ?och ?verksam ?pa? ?avdelningen ?Corporate? and ?International ?Tax ?Services, ?ma?rker ?i ?sitt ?arbete ?att ?klienterna ?har ?ett ?sto?rre ?intresse ?fo?r ?effektiv ?skatt.? Betydelsen ?av ?att ?fra?mst ?a?gare ?och ?investerare ?skall ?fa? ?fullsta?ndig ?och ?anva?ndbar ?information? om ?fo?retagens ?effektiva ?skatt? har? gjort ?att? fo?rfattarna ?fa?tt ?i ?uppdrag ?av ?Thomas ?Andersson ?att ?underso?ka? hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt.Fo?rfattarna har ?formulerat ?fo?ljande ?forskningsfra?gor ?fo?r ?denna ?studie: ?Hur ?redovisar ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?sin ?effektiva ?skatt? ?Finns ?det ?na?gra? samband? mellan? den? effektiva ?skattens ?storlek ?och ?antalet ?uppfyllda ?underso?kningspunkter? Syftet? med ?denna ?studie ?a?r ?att ?identifiera ?hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt ?samt ?att ?urskilja ?vilka? skillnader ?som ?finns ?mellan ?koncernernas ?redovisning.

Uppsatsen undersöker hur historie- och litteraturdidaktik förhĂ„ller sig till subjektiv relevans, det vill sĂ€ga till individens personliga nytta av respektive Ă€mne. I nuvarande kursplaner för svenska och historia framstĂ„r Ă€mnena nĂ€rmast som understĂ€llda det bruk eleven kan göra av dem. Ämnena ska anvĂ€ndas till att utveckla elevens identitet, engagemang och förmĂ„ga att orientera sig och ta stĂ€llning. Även tongivande pedagogisk forskning poĂ€ngterar betydelsen av att undervisning utgĂ„r frĂ„n elevens referensramar och intressen.Uppsatsens första del bestĂ„r av en litteraturstudie som diskuterar och jĂ€mför centrala begrepp inom respektive Ă€mnesdidaktiskt omrĂ„de. I den andra delen prövas begreppen i en explorativ intervjustudie som undersöker tre lĂ€rares och lĂ€rarstuderandes uppfattningar om Ă€mnenas subjektiva relevans.Resultatet pekar pĂ„ flera omrĂ„den dĂ€r historiebruk och litteraturreception har beröringspunkter och möjligheter att berika varandra.

I C-­?uppsats ser fo?rfattaren na?rmre pa? hur fans tolkar och diskuterar rockgruppen kents la?ttexter. Tanken a?r att so?ka efter teman som de flesta fans tycks identifiera och sedan, med hja?lp av Laclau och Mouffes diskursteori se na?rmre pa? hur tolkningarna skiljer sig a?t, trots ett gemensamt ?grundtema.? Till syftet ho?r a?ven att se pa? vilka sa?tt dessa diskussioner och tolkningar ga?r att sammankoppla till identitet och identifikation.Tre tydliga teman gick att finna bland fansens tolkningar: ka?rlek, ensamhet/uppva?xt samt la?ngtan och dro?mmar. Samtliga tre teman tycktes tolkas i huvudsak med antingen en negativ eller positiv grundsyn, da?r samtliga teman/fenomen a?ven gick att sammankoppla med varandra.

Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera samt diskutera kommunikation och interaktion i den förskoledidaktiska verksamheten utifrÄn ett sociokulturellt lÀrande med utgÄngspunkt i lek. Under vÄra besök pÄ förskolan sÄ valde vi att anvÀnda oss av videoobservationer men Àven ta hjÀlp av fÀltanteckningar. Denna metod hjÀlper oss att fÄ en djupare syn pÄ kommunikationen samt interaktionen mellan barn-barn men ocksÄ mellan pedagog-barn. Under tiden vi utförde dessa observationer sÄ utförde vi detta genom att vara icke ? deltagande för att inte kunna pÄverka deltagarna.

Denna studies syfte a?r att underso?ka vilka aspekter av ett fo?retags arbetsgivarvaruma?rke som va?rderas ho?gst av arbetsso?kande och da?rfo?r a?r viktigast fo?r fo?retag att kommunicera till ma?lgruppen genom employer branding-arbete. Uppsatsen bygger pa? fyra fra?gesta?llningar: Vilka av aspekterna i ett arbetsgivarvaruma?rke a?r viktigast att kommunicera till arbetsso?kande fo?r att bli en arbetsgivare som arbetsso?kande dras till? Vidare: Vilka aspekter av ett arbetsgivarvaruma?rke va?rderar studenter ho?gst na?r de va?ljer arbetsgivare? Finns det en skillnad mellan ma?n och kvinnor i vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst? Finns det en skillnad mellan vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst beroende pa? studietid?Underso?kningen baseras pa? en kvantitativ studie och genomfo?rdes med hja?lp av en enka?tstudie. Enka?tstudien baseras pa? en modell fo?r corporate social performance som kommer fra?n ett offentligt index av Kinder, Lydenberg, Domini & Co.

Den rÄdande trenden Àr att vi blir alltmer uppkopplade mot Internet och sociala medier. Vi kommunicerar med varandra snabbare och flitigare. Via sociala medier kan företag nÄ en allt större publik. FrÀmjar sociala medier relationen mellan företag och kund eller gör de mer skada Àn nytta?.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka professionella hjÀlparbetares subjektiva uppfattning av fenomenet partnervÄld och hur de beskriver bemötande och terapeutisk behandling av de hjÀlpsökande.Uppsatsen tar avstamp utifrÄn vÄldsutsatta mÀn inom partnervÄld men Àven de övriga rollerna som kan uppstÄ inom destruktiva heterosexuella relationer berörs: vÄldsutövande mÀn, vÄldsutövande kvinnor samt vÄldsutsatta kvinnor. Vi utgÄr frÄn professionellas uppfattning om sitt betraktande, bemötande, behandling samt benÀmning av rollerna inom partnervÄld och gör en analys utifrÄn ett diskursperspektiv, ett viktimiseringsperspektiv samt ett genusperspektiv av institutionsdiskurserna som förs pÄ enheterna.Ansatsen Àr kvalitativ genom enskilda intervjuer med professionella som arbetar pÄ en enhet som tar emot mÀn kontra en enhet som tar emot kvinnor och utsagorna jÀmförs sedan med varandra för att fördjupa förstÄelsen av fenomenet.De resultat vi funnit i uppsatsen antyder att diskurserna pÄ de tvÄ enheterna skiljer sig frÄn varandra vilket eventuellt skulle kunna ge ett möjligt svar pÄ varför mÀns utsatthet utifrÄn vÄr erfarenhet Àr sÄ osynligt i samhÀllet. BenÀmning av de roller som skapas i de destruktiva relationerna Àr ett av de mest intressanta resultat vi funnit, dÄ beskrivningarna av rollerna enligt vÄr uppfattning skiljer sig markant mellan de tvÄ enheterna..

I denna studie analyseras interaktionen mellan nÄgra elever i grupparbete samt instruktionens betydelse för formandet av dess villkor. ForskningsfrÄgorna belyser hur eleverna med hjÀlp av tal, gester och blickar interagerar med varandra, vilka mönster av kommunikation interaktionen visar, instruktionens betydelse och aspekter pÄ komplexa faktorer som omger grupparbete som arbetsform. TvÄ grupparbeten observeras med hjÀlp av videoinspelning som delvis kompletteras med ljudinspelning för att erhÄlla ett tillförlitligare analysmaterial. Grupperna bestÄr av fem Är 1 elever vardera. Resultatet visar pÄ att den information som lÀraren ger i förvÀg fÄr betydelse för hur eleverna interagerar.

Inom akutsjukvĂ„rd av hĂ€st Ă€r det i vissa specifika situationer av stor vikt att snabbt och effektivt mĂ€ta blodglukos. De enda mĂ€tverktyg som idag finns pĂ„ marknaden Ă€r gjorda för humanmedicinskt bruk och de kan visa stor skillnad i resultat i jĂ€mförelse med ett laboratorium (Russel et al, 2007). Dessa mĂ€tfel kan vara av stor betydelse nĂ€r det rör sig om till exempel unga föl med lĂ„gt blodglukos dĂ€r blodglukoshalten snabbt behöver justeras. Att ha tillgĂ„ng till en blodglukosmĂ€tare som Ă€r lĂ€ttanvĂ€nd och visar sĂ€kra vĂ€rden nĂ€r det inte finns tillgĂ„ng till ett laboratorium kan underlĂ€tta sjukvĂ„rden betydligt, dĂ„ det Ă€r lĂ€tt att ta upprepade blodprover och fĂ„ ett snabbt mĂ€tvĂ€rde för dessa. Även nĂ€r det gĂ€ller forskning kan detta vara av stort vĂ€rde dĂ„ det underlĂ€ttar med pĂ„litliga instrument som kan anvĂ€ndas i fĂ€lt.

Denna studie behandlar webbaserade lÀromedel och lÀroböcker. LÀromedel Àr verktyg som anvÀnds i undervisningen. En pedagogisk text Àr inte neutral eller objektiv. Den övergripande problemformuleringen var hur dessa lÀromedel behandlar Kubakrisen, vad som privilegieras och vad för konsekvenser detta fÄr. För att besvara detta stÀlldes tvÄ frÄgor: Vilka lÀnder fokuserar lÀromedlen pÄ? Vilka hÀndelser tas upp och hur behandlas de? FrÄgorna besvarades i sin tur med en kvantitativ och en kvalitativ textanalys.

Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av gruppbaserad patientutbildning bland patienter med nydebuterad typ 2-diabetes.Metod: Studien genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Data bearbetades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Tre huvudteman kunde urskiljas; (1) ett sammanhang med andra skapar möjlighet till utveckling av egenvÄrd, (2) hinder som komplicerar framsteg i egenvÄrd och (3) svÄrigheter med gruppbaserad patientutbildning. MÄnga vittnade om att förÀndringsprocessen startade redan vid diagnostillfÀllet, men att den gruppbaserade patientutbildningen gav ytterligare möjlighet till kunskapsinhÀmtning och tillÀmpning av kunskap. Gruppdeltagarna delgav varandra vÀrdefull kunskap och stÀrkte och gav stöd Ät varandra, vilket ledde till personliga vinster. Det fanns hinder som försvÄrade framsteg i egenvÄrd exempelvis bristande insikt och personliga egenskaper.

Bakgrund: De normativa förestÀllningarna om livskvalitet och hÀlsa uppvisar stora likheter och de Àr beroende av varandra. Det Àr av stort intresse att utforska hur psykisk hÀlsa och livskvalitet pÄverkar varandra dÄ patienter med psykiatriska diagnoser ÀndÄ kan uppleva hÀlsa. Flertalet kvantitativa studier Àr genomförda om livskvalitet vid specifika psykiatriska diagnoser. Det finns i dagslÀget brist pÄ sammanstÀlld forskning om individuella upplevelser av livskvalitet hos mÀnniskor med olika psykiatriska diagnoser. Syfte: Att sammanstÀlla hur mÀnniskor med psykiatrisk diagnos upplever sin livskvalitet.

Rapporten betraktar energisystemen vid Göteborg Energi (GE) och Volvo Cars, Torslanda. De tvÄ systemen integreras som ett system och inverkan av olika ÄtgÀrder betraktas. Huvudsyftet Àr att minska systemkostnaden för det totala systemet.Arbetet Àr genomfört med kraftbonusmetoden, en marginalsyn pÄ el dÀr all ny elproduktion berÀknas ersÀtta kolkondensproducerad el. Allokeringen för utslÀpp vid kraftvÀrmeproduktion Àr ocksÄ berÀknad med kraftbonusmetoden.För simulering har optimeringsprogrammet Modest anvÀnts. En konstruktion av datormodeller av energisystemen vid Göteborg Energi och Volvo Cars har gjorts.

Abstrakt Detta Àr en hermeneutisk studie dÀr vi anvÀnt oss av intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har studerat samarbete ur ett lÀrarperspektiv i distansundervisning pÄ Blekinge Tekniska högskola (BTH). Vad vi fann var att lÀrarna och deras kollegor efterfrÄgade ett mer organiserat samarbete dem emellan. TvÄ former för ett ökat samarbete Àr, samarbete i team och i distansnÀtverk, vilka kan existera parallellt med varandra. I nÀtverket ingÄr alla personer som arbetar med distanskurser, allt ifrÄn lÀrare till tekniker.