Den hÀr uppsatsen grundar sig pÄ tvÄ fÀltstudier i nyutlagda demonstrationsförsök pÄ Asa försökspark som ska anvÀndas i utbildningssyfte. Studie 1 bestod av försöksytor i ett 13 Är gammalt bestÄnd som röjts till samma röjningsförband men med tre skilda metoder; motormanuell selektiv röjning, maskinell strÄkröjning och som en kombination av bÀgge metoderna. Syftet var att beskriva det nuvarande tillstÄndet, simulera fram prognoser för bestÄndsutvecklingen och berÀkna dess ekonomiska konsekvenser fram till och med första gallring och jÀmföra de olika metoderna med varandra. Studie 2 bestod av försöksytor i ett 23 Är gammalt eftersatt bestÄnd dÀr fyra olika ÄtgÀrder testades; ingen röjning innan gallring, underröjning i samband med gallring, sen röjning och skogsbrÀnsleuttag. Syftet var Àven hÀr att jÀmföra de olika metoderna med varandra genom beskrivning av det nuvarande tillstÄndet, göra prognoser för bestÄndsutvecklingen och berÀkna dess ekonomiska konsekvenser vid första gallring och i den hÀr studien Àven fram till och med den andra gallringen.

Mo?ten som forum fo?r att tra?ffas, sprida information eller lo?sa problem har alltid funnits och det a?r en fo?reteelse som finns pa? alla arbetsplatser idag. Da?rfo?r a?r det ocksa? vanligt att alla har en a?sikt om just mo?ten och hur de fungerar pa? deras arbetsplats. Enligt tidigare studier a?r upplevelsen av effektivitet under mo?ten viktigt fo?r positiva jobbattityder och just attityder och emotionella upplevelser av ett mo?te pa?verkar deltagande och da?rmed hur mo?tets ma?l uppna?s.

Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.

Bakgrund: Typ 2-diabetes Àr en sjukdom som i ökar Sverige. En viktig uppgift som sjuksköterskan har Àr att motivera patienter med typ 2-diabetes till livsstilsförÀndringar vad gÀller kost, motion, rökavvÀnjning och stresshantering och fÄr dessutom skriva ut fysisk aktivitet pÄ recept. Intresset för komplementÀr och alternativ medicin (KAM) ökar i vÀstvÀrlden. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa möjliga effekter av yoga, tai chi och qigong pÄ ett urval objektiva och subjektiva parametrar hos vuxna personer med eller med risk för typ 2-diabetes. Metod: Litteraturöversikt, baserad pÄ 17 vetenskapliga studier.

Studien gÄr ut pÄ att jÀmföra tre olika styrsystem för ventilation, nÀmligen CAV (Constant Air Ventilation), VAV (Variabel Air Ventilation) och DCV (Demand Controlled Ventilation). Dessa styrsystem stÀlls mot varandra i tre olika lokaltyper, med syfte att identifiera det mest energieffektiva styrsystemet. Ett syftet med studien Àr ocksÄ att upptÀcka vid vilka flöden det lönar sig att arbeta med VAV- och DCV-styrsystemen..

ProblemomrÄde: Versionshanteringssystem Àr utvecklade för att identifiera, kontrollera, rapportera och garantera att förÀndringarna har blivit rÀtt implementerade. Versionshantering anvÀnds för att spara all historik av filer som man anvÀnder sig av i projektgrupper. Till exempel kan det anvÀndas till att se vilka datum Àndringar gjorts, vem som har gjort Àndringarna och vilka kommentarer som Àr skrivna om Àndringarna. Vi har valt att anvÀnda oss av tvÄ versionshanteringssystem, Windchill ProjectLink och CVS, Concurrent Versions System, för att undersöka om det Àr sÄ att bÄde projektets storlek och nytta styr valet av versionshanteringssystem. Hypotes och frÄgestÀllningar: Arbetet bygger pÄ hypotesen: ?Om projektets storlek och nytta av versionshanteringssystem Àr beroende av varandra sÄ styr det valet av versionshanteringssystem? Och vÄra frÄgestÀllningar: ? Hur stort Àr projektet i antal timmar och personer? ? Hur mÄnga moment behövs för varje inre funktion? ? Vilka inre och yttre funktioner pÄverkar valet av versionshanteringssystem? Genomförande: Kontakt togs med Ätta stycken projektgrupper som anvÀnder sig av Windchill ProjectLink eller CVS och intervjuer gjordes med dem.

Bakgrund: S?ker v?rd ?r en grundpelare som ska genomsyra v?rden. Den utg?r grunden f?r sjuksk?terskans omv?rdnad och s?kerst?lls genom k?rnkompetenserna. S?ker v?rd ?r dessutom en etisk och juridisk skyldighet.

Uppsatsen undersöker hur historie- och litteraturdidaktik förhĂ„ller sig till subjektiv relevans, det vill sĂ€ga till individens personliga nytta av respektive Ă€mne. I nuvarande kursplaner för svenska och historia framstĂ„r Ă€mnena nĂ€rmast som understĂ€llda det bruk eleven kan göra av dem. Ämnena ska anvĂ€ndas till att utveckla elevens identitet, engagemang och förmĂ„ga att orientera sig och ta stĂ€llning. Även tongivande pedagogisk forskning poĂ€ngterar betydelsen av att undervisning utgĂ„r frĂ„n elevens referensramar och intressen.Uppsatsens första del bestĂ„r av en litteraturstudie som diskuterar och jĂ€mför centrala begrepp inom respektive Ă€mnesdidaktiskt omrĂ„de. I den andra delen prövas begreppen i en explorativ intervjustudie som undersöker tre lĂ€rares och lĂ€rarstuderandes uppfattningar om Ă€mnenas subjektiva relevans.Resultatet pekar pĂ„ flera omrĂ„den dĂ€r historiebruk och litteraturreception har beröringspunkter och möjligheter att berika varandra.

I C-­?uppsats ser fo?rfattaren na?rmre pa? hur fans tolkar och diskuterar rockgruppen kents la?ttexter. Tanken a?r att so?ka efter teman som de flesta fans tycks identifiera och sedan, med hja?lp av Laclau och Mouffes diskursteori se na?rmre pa? hur tolkningarna skiljer sig a?t, trots ett gemensamt ?grundtema.? Till syftet ho?r a?ven att se pa? vilka sa?tt dessa diskussioner och tolkningar ga?r att sammankoppla till identitet och identifikation.Tre tydliga teman gick att finna bland fansens tolkningar: ka?rlek, ensamhet/uppva?xt samt la?ngtan och dro?mmar. Samtliga tre teman tycktes tolkas i huvudsak med antingen en negativ eller positiv grundsyn, da?r samtliga teman/fenomen a?ven gick att sammankoppla med varandra.

Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera samt diskutera kommunikation och interaktion i den förskoledidaktiska verksamheten utifrÄn ett sociokulturellt lÀrande med utgÄngspunkt i lek. Under vÄra besök pÄ förskolan sÄ valde vi att anvÀnda oss av videoobservationer men Àven ta hjÀlp av fÀltanteckningar. Denna metod hjÀlper oss att fÄ en djupare syn pÄ kommunikationen samt interaktionen mellan barn-barn men ocksÄ mellan pedagog-barn. Under tiden vi utförde dessa observationer sÄ utförde vi detta genom att vara icke ? deltagande för att inte kunna pÄverka deltagarna.

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.

?r 2018 reformerades svensk sexualbrottslagstiftning och samtyckeslagen inf?rs. Brottet v?ldt?kt i brottsbalken 6 kap. 1 ? st?ller inte l?ngre krav p? att det f?rekommit hot och/eller v?ld f?r att det ska ses som en v?ldt?kt, ist?llet ?r det tillr?ckligt att motparten inte deltog frivilligt.

Den rÄdande trenden Àr att vi blir alltmer uppkopplade mot Internet och sociala medier. Vi kommunicerar med varandra snabbare och flitigare. Via sociala medier kan företag nÄ en allt större publik. FrÀmjar sociala medier relationen mellan företag och kund eller gör de mer skada Àn nytta?.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka professionella hjÀlparbetares subjektiva uppfattning av fenomenet partnervÄld och hur de beskriver bemötande och terapeutisk behandling av de hjÀlpsökande.Uppsatsen tar avstamp utifrÄn vÄldsutsatta mÀn inom partnervÄld men Àven de övriga rollerna som kan uppstÄ inom destruktiva heterosexuella relationer berörs: vÄldsutövande mÀn, vÄldsutövande kvinnor samt vÄldsutsatta kvinnor. Vi utgÄr frÄn professionellas uppfattning om sitt betraktande, bemötande, behandling samt benÀmning av rollerna inom partnervÄld och gör en analys utifrÄn ett diskursperspektiv, ett viktimiseringsperspektiv samt ett genusperspektiv av institutionsdiskurserna som förs pÄ enheterna.Ansatsen Àr kvalitativ genom enskilda intervjuer med professionella som arbetar pÄ en enhet som tar emot mÀn kontra en enhet som tar emot kvinnor och utsagorna jÀmförs sedan med varandra för att fördjupa förstÄelsen av fenomenet.De resultat vi funnit i uppsatsen antyder att diskurserna pÄ de tvÄ enheterna skiljer sig frÄn varandra vilket eventuellt skulle kunna ge ett möjligt svar pÄ varför mÀns utsatthet utifrÄn vÄr erfarenhet Àr sÄ osynligt i samhÀllet. BenÀmning av de roller som skapas i de destruktiva relationerna Àr ett av de mest intressanta resultat vi funnit, dÄ beskrivningarna av rollerna enligt vÄr uppfattning skiljer sig markant mellan de tvÄ enheterna..

Mo?ten som forum fo?r att tra?ffas, sprida information eller lo?sa problem har alltid funnits och det a?r en fo?reteelse som finns pa? alla arbetsplatser idag. Da?rfo?r a?r det ocksa? vanligt att alla har en a?sikt om just mo?ten och hur de fungerar pa? deras arbetsplats. Enligt tidigare studier a?r upplevelsen av effektivitet under mo?ten viktigt fo?r positiva jobbattityder och just attityder och emotionella upplevelser av ett mo?te pa?verkar deltagande och da?rmed hur mo?tets ma?l uppna?s.