I föreliggande C-uppsats behandlar vi Àmnet sociala band och dess beskaffenhet i en verksamhet i södra Sverige. Vi undersöker Àven huruvida dessa band Àr en pÄverkande faktor för emotionell energi och hur detta i sin tur pÄverkar motivationen i arbetet. Intresset har ocksÄ varit att titta pÄ om det existerar en skillnad i dessa processer, beroende pÄ om respondenterna i verksamheten befinner sig i nÀra anslutning till varandra eller ej. Dessa frÄgor har vi undersökt genom kvalitativ metod samt hermeneutisk ansats, vilket innebÀr att vi inte Àr ute efter absolut sanning eller fakta utan det vi kommer fram till Àr en tolkning av respondenternas egna upplevelser. Materialinsamlingen har skett genom nio semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats utifrÄn fyra teorier ? Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas J.

Med denna studie vill jag fÄ en djupare förstÄelse i hur barn som har svÄrigheter i att uttrycka sig via tal, anvÀnder sig av olika kommunikationsformer för att skapa mening och integrera tillsammans. Den frÄgestÀllning som genomsyrar hela arbetet Àr: Hur kommunicerar barnen med varandra? AnvÀnder de sig av teckensprÄk? Blir de förstÄdda? För att undersöka detta anvÀnde jag mig av kvalitativa observationer pÄ en förskola dÀr det vistades bÄde barn som hade hörselskada och barn som kom frÄn olika lÀnder. Denna förskola anvÀnder sig av tecken som stöd i vardagen. Resultatet visade att det inte enbart var hörselskadade barn som anvÀnde sig av teckensprÄket utan Àven de barnen som hade annat modersmÄl.

Skatka, Emma & Wiklund, Martina. (2006). Det ömsesidiga mötet ? hur förÀldrar möter pedagoger och hur pedagoger möter förÀldrar. (The Mutual Meeting - Parents Meet Pre-School Teachers and Pre-School Teachers Meet Parents). FörÀldrakontakten Àr en stor del av arbetet som förskollÀrare och ytterst viktig.

I dagens vidare syn pÄ skogen som resurs Àr allt fler mÄl, och ibland Àven fler intressenter involverade i skogsbruksplaneringen. För att ta fram det bÀsta planalternativet anvÀnds ofta flermÄlsanalys, dÀr intressenten viktar delmÄl mot varandra. Detta kombineras med en bedömning av hur vÀl planalternativen uppfyller mÄlen. Den mÀnskliga kapaciteten Àr tyvÀrr begrÀnsande vilket leder till att för fÄ planalternativ utvÀrderas för att göra planeringen tillförlitlig. Genom att automatisera viktningen av planalternativ skulle kapaciteten kunna ökas.

AbstractDet finns skolor som anser att den japanska förhandlingskulturen och den kinesiska förhandlingskulturen Àr identiska med varandra. De sympatiserar för Raymond Cohens berömda klassificering om högkontextuella förhandlingskulturer. Enligt denna klassificering innebÀr det att förhandlingskulturerna i frÄga inte skiljer sig Ät. Men det finns andra skolor som anser att det Àr fel. De kritiserar klassificeringen och menar att den Àr för generell vilket medverkar till att olikheter inte framstÀlls.Jag ska försöka konstatera vilka av dessa motpoler som har rÀtt.

NÀr vuxna mÀnniskor lever med sjukdom pÄverkas ocksÄ deras partner. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att leva i parrelation dÀr en partner lever med sjukdom. Studien baserades pÄ femton vetenskapliga artiklar som analyserades med manifest, kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att vara rÀdd, orolig och hjÀlplös: Att sexlivet förÀndras och annat blir viktigt: Att det Àr viktigt att kunna prata med varandra: Att anpassa sig och kÀnna sig kvÀvd och Att uppskatta livet och gÄ vidare. BÄde de sjuka och deras partner upplevde rÀdsla, oro och hjÀlplöshet, men de försökte skydda varandra genom att inte uttrycka sin oro.

SmÄ och medelstora företag (SMF-företag) Àr viktiga för tillvÀxten i VÀrmlands region. MÄnga aktörer föresprÄkar att företags konkurrens- och utvecklingskraft förbÀttras om de samverkar med akademin. Karlstads universitet har dÀrför inrÀttat en servicefunktion som kallas En ingÄng för att underlÀtta kontakten mellan universitetet och SMF-företag. Syftet med undersökningen Àr att utifrÄn SMF-företagens perspektiv kartlÀgga faktorer som berör samverkan, dels företag sinsemellan men ocksÄ med Karlstads universitet. Det deltog 302 företag i undersökningen.

Bakgrund Det m?nniskan g?r utvecklar vem hon ?r och det ?r naturligt att skapa mening i vardagliga aktiviteter. N?r aktiviteter som ?r meningsfulla att g?ra inte utf?rs p?verkar det h?lsan negativt. Att drabbas av mental fatigue leder till en nedsatt f?rm?ga att hantera och utf?ra vardagliga aktiviteter.

Denna uppsats Àr i huvudsak en empirisk studie i hur skolledare och företrÀdare frÄn olika företag och branschorganisationer ser pÄ varandra utifrÄn ett samarbetsperspektiv. Vi har genomfört 10 intervjuer med rektorer samt 5 intervjuer med representanter för olika företag. Syftet med uppsatsen Àr att utforma en modell som bÄda parter kan anvÀnda nÀr de ingÄr samarbete. Anledningen till att vi valt att skapa en modell Àr att det finns mÄnga former för samarbete och olika former innebÀr olika typer av risker och konsekvenser som samarbetsparterna bör ta i beaktning. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till tre aspekter som pÄverkar varandra mer Àn annat: Val av företag/samarbetspartner Typen av företag, oftast förknippat med branschen som företaget Àr verksamt inom, har en central roll för dels hur samarbetet kan utformas, dels olika risknivÄer som samarbetet innebÀr.

Syftet i vÄr aktionsforskningsstudie Àr att skapa ett arbetssÀtt med förutsÀttningar för elever, att i ett cooperativt lÀrande utveckla sitt matematiska sprÄk. Detta gjorde vi genom att skapa en problemlösningsuppgift i matematik som gav förutsÀttningar för att anvÀnda matematiska begrepp genom kommunikation. Aktionen genomfördes i en Ärskurs fyra med tolv elever indelade i tre grupper med fyra deltagare i varje. Tidigare forskning belyser sprÄket i matematik och hur viktigt det Àr för lÀraren att anvÀnda rÀtt sprÄk med rÀtt begrepp för att ge eleverna möjlighet att utveckla sina matematiska kunskaper. Den visar Àven att ett cooperativt lÀrande Àr positivt för eleverna dÄ de lÀr av varandra genom kommunikation.

I den hÀr uppsatsen undersöker jag vad Land Art Àr och hur den yttrar sig idag, samt vilket förhÄllande Land Art och landskapsarkitektur har. Vad skiljer och vad förenar? Jag intresserar mig ochsÄ för om begreppen har nÀrmat sig varandra sedan slutet pÄ sextiotalet..

Skolan har genom Ären anvÀnt arbetsformen gruppbaserat arbete (grupparbete). Denna arbetsform har varit populÀr i olika omfattning, men har hela tiden funnits med i undervisningen. LÀroplanen beskriver i sina strÀvandemÄl att eleverna ska fostras i grundlÀggande demokratiska vÀrderingar, visa varandra respekt och lÀra sig av varandra. I detta sammanhang kommer sÄledes grupparbetet vÀl till pass. Syftet med denna undersökning Àr sÄledes att studera elever och lÀrares syn pÄ gruppbaserat arbete.

I denna studie anvÀnds en kvantitativ metod i form av enkÀtstudie som Àr till för att ta reda pÄ karaktÀrsÀmneslÀrares och kÀrnÀmneslÀrares undervisningsmetoder. Studien har genomförts pÄ gymnasieskolan dÀr författarna arbetar. För att fÄ ut mer av enkÀtmetoden sÄ ges de responderade möjlighet till att kommentera kring sina tankar pÄ varje frÄga. Syftet med studien var att ta reda pÄ eventuella skillnader och likheter mellan karaktÀrsÀmneslÀrarna och kÀrnÀmneslÀrarna pÄ skolan. I litteraturgenomgÄngen redovisas centrala begrepp, tidigare forskning, förhÄllanden som styr inlÀrningen och olika undervisningsmetoder.

Att samarbeta över företagsgrÀnser Àr inget nytt fenomen, utan har förekommit sedan lÄng tid tillbaka som en lösning pÄ omvÀrldens osÀkerhet. Allt eftersom konkurrensen bland parter pÄ marknaden vÀxer blir den omgivande osÀkerheten allt större. Detta medför att företag kontinuerligt söker nya möjligheter att överleva marknadens förÀndringar. Bildande av nÀtverk Àr dÀrför nÄgot som under de senaste Ären blivit ett alltmer populÀrt sÀtt för företag att hantera dessa omgivningsförÀndringar. En stor anledning till detta förfarande Àr att dagens företag inte besitter all den kunskap som behövs för att kunna konkurrera pÄ marknaden, vilket kan erhÄllas genom ett nÀtverkssamarbete.

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.