Under de senaste ?ren har digitaliseringen framfart f?r?ndrat hur m?nniskor lever och arbetar, vilket har lett till stora f?r?ndringar inom m?nga yrken ?ver v?rlden. Redovisningsyrket, som traditionellt innefattar rutinm?ssiga uppgifter som bland annat bokf?ring, registrering, uppr?ttande av ?rsredovisningar och finansiella rapporter, har inte varit ett undantag. Denna studie syftar till att utforska hur digitaliseringen har p?verkat redovisningskonsulters yrkesroll i Sverige.

Att ?ka f?rst?elsen f?r hur olika logiker samverkar och ibland motverkar varandra i samband med upplevelsen och framst?llningen av Standardiserade v?rdf?rlopp (SVF) inom cancerv?rden. Vidare unders?ks hur dessa logiker relaterar till evidensbaserad praktik samt om det finns f?r?ndringar ?ver tid..

Studiens syfte ?r att unders?ka hur k?nskonstruktioner samt genus p?verkar i r?ttens bed?mningar och beskrivningar av unga kvinnliga och manliga g?rningspersoner. Studien unders?ker hur genus gestaltas och reproduceras i r?ttens uttalanden genom en analys av domstolsavg?randen i tingsr?tter med unga ?talade f?r v?ldsbrott i form av grov misshandel. Studiens fr?gest?llning: Hur konstrueras genus i r?ttens beskrivningar och bed?mningar av unga manliga och kvinnliga g?rningspersoner som st?r ?talade f?r grov misshandel? Materialet best?r av sex stycken domstolsavg?randen fr?n ?r 2023 fr?n tingsr?tter med en geografisk avgr?nsning till V?stra G?talands l?n. R?ttsfallen best?r av tre domar med en eller flera manliga tilltalade samt tre domar med en eller flera kvinnliga tilltalade.

L?nder v?rlden ?ver intresserar sig f?r hur det g?r f?r deras elever med l?sf?rm?gan, n?got som resultat i internationella m?tningar som PISA och PIRLS kan ge en indikation om. Vad som p?verkar en elevs l?sf?rm?ga ?r m?ngfacetterat. Viss forskning st?djer resonemanget kring att en elevs spr?kliga erfarenhet vid skolstart kan avg?ra hur avancerat eleven kommer att l?sa i h?gre ?rskurser.

Bakgrund och problemformulering: Det finns en komplexitet vid anvÀndandet av olika styrmodeller och dÀrför Àr det av vikt att kritiskt granska vilka styrmedel som implementeras i organisationen. Det Àr Àven viktigt att se till att styrmodellerna samverkar och vÀlja den rÀtta kombinationen av dem. Problematiken handlar om att organisationer anvÀnder sig av styrmodeller som inte Àr kompatibla med varandra. Styrmodeller som bygger pÄ olika styrlogiker riskerar att motverka varandra vilket kan leda till obalanser och negativa effekter.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att, via enkÀtstudie, beskriva om mellanchefer upplever balans mellan ekonomistyrningsmodellerna; mÄl- och resultatstyrning samt detaljstyrning och förklara om skillnaden i Àgandet kan vara en förklaringsfaktor till eventuella obalanser. Vi vill Àven veta hur det tar sig i uttryck.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera den kompetensutveckling som erbjuds till studievÀgledare pÄ ett universitet. Genom detta analyseras Àven vilka möjligheter till att lÀra av varandra som studievÀgledarna fÄr genom denna kompetensutveckling. För att undersöka detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi genomfört sex semistrukturerade intervjuer med studievÀgledare. Dessa ingÄr i en grupp som arbetar med att planera kompetensutveckling för sin yrkesgrupp. Intervjuerna genomfördes pÄ respondenternas respektive arbetsplats. För att analysera vÄrt empiriska material har vi anvÀnt oss av i huvudsak professor Roger SÀljös sociokulturella teori.

Den hÀr systematiska litteraturstudien inriktar sig pÄ ett vÀxande problem inom mobbning, nÀmligen e-mobbning. E-mobbning Àr en ny form av mobbning som har vÀxt fram med den stora framfarten inom internet under de senaste Ären. Traditionell skolmobbning har funnits i flera Är bakÄt, men med dagens teknik kan skolmobbningen Àven nÄ hemmet över nÀtet genom till exempel sociala medier. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur eleverna pÄverkas av e-mobbningen, ur ett sociokulturellt perspektiv. Det undersöks ocksÄ nÀrmare om de pÄverkas likadant av e-mobbning som av den traditionella mobbningen.

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Åsby hem och trĂ€dgĂ„rd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrĂ„dena och sevĂ€rdheterna ligger vĂ€ldigt nĂ€ra varandra, frĂ„n Skantzö bad och camping till centrum Ă€r det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nĂ€ra varandra, Ă€r en styrka som kommunens destinationsutveckling har jĂ€mfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gĂ„ framĂ„t kan kommuner utgĂ„ frĂ„n bl.a.

Revisioner anvÀnds för att avgöra om verksamheter och deras resultatutfall överensstÀmmer med planerade ÄtgÀrder, om ÄtgÀrderna har genomförts pÄ ett effektivt sÀtt och om de Àr anvÀndbara för att uppnÄ mÄlen. För att undersöka om företaget uppfyller dessa punkter krÀvs det att en revisor utför en revision och bland annat intervjuar nyckelpersoner pÄ företaget om deras arbetsomrÄden. Den hÀr studien fokuserar pÄ revisionsintervjuer pÄ ett livsmedelsföretag frÄn revisorns synvinkel. Syftet var att undersöka hur en revisor kan underlÀtta kommunikationen med anstÀllda, och ett andra syfte var att författarna skulle utföra en internrevision Ät livsmedelsföretaget Osterlén AB i Vellinge. Det utfördes tvÄ kvalitativa intervjuer med livsmedelsinspektörer för att fÄ en uppfattning om hur de bemöter och hur de bemöts av personal pÄ livsmedelsföretag som revideras.

Arbetet redovisar möjligheten att parametrisera 2D-ritningar hos Solyvent FlÀkt AB. Flertalet koncept har utvecklats och det mest lÀmpade konceptet har valts ut genom en konceptjÀmförelse dÀr konceptens för- och nackdelar har vÀgts mot varandra. KonceptjÀmförelsen har slutligen presenterats för företaget..

Regional sÀkerhetskomplex-teori Àr en central del av Köpenhamnsskolan, och den beskriver sÀkerhet som nÄgot som sker framför allt pÄ en regional analysnivÄ. Teorin kan beskrivas som en blandning mellan neorealism och konstruktivism, sett ur ett regionalistiskt perspektiv. I den hÀr uppsatsen försöker jag ta reda pÄ vad den hÀr teorin tillför till förstÄelsen av sÀkerhetspolitik, utöver vad vi lÀr oss av konventionell neorealistisk eller liberal teori. Detta gör jag genom tvÄ fallstudier dÀr de olika teorierna jÀmförs med varandra och deras förklaringskraft studeras. Min ena fallstudie handlar om Europa, den andra om den post-sovjetiska sfÀren med fokus pÄ Ryssland. Jag drar slutsatsen att regional sÀkerhetskomplex-teori har bÄde för- och nackdelar jÀmfört med dominerande teorier.

I denna studie anvÀnds en kvantitativ metod i form av enkÀtstudie som Àr till för att ta reda pÄ karaktÀrsÀmneslÀrares och kÀrnÀmneslÀrares undervisningsmetoder. Studien har genomförts pÄ gymnasieskolan dÀr författarna arbetar. För att fÄ ut mer av enkÀtmetoden sÄ ges de responderade möjlighet till att kommentera kring sina tankar pÄ varje frÄga. Syftet med studien var att ta reda pÄ eventuella skillnader och likheter mellan karaktÀrsÀmneslÀrarna och kÀrnÀmneslÀrarna pÄ skolan. I litteraturgenomgÄngen redovisas centrala begrepp, tidigare forskning, förhÄllanden som styr inlÀrningen och olika undervisningsmetoder.

Skolan har genom Ären anvÀnt arbetsformen gruppbaserat arbete (grupparbete). Denna arbetsform har varit populÀr i olika omfattning, men har hela tiden funnits med i undervisningen. LÀroplanen beskriver i sina strÀvandemÄl att eleverna ska fostras i grundlÀggande demokratiska vÀrderingar, visa varandra respekt och lÀra sig av varandra. I detta sammanhang kommer sÄledes grupparbetet vÀl till pass. Syftet med denna undersökning Àr sÄledes att studera elever och lÀrares syn pÄ gruppbaserat arbete.

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.

LĂ€robokens roll i geografiundervisningen Ă€r av betydande karaktĂ€r och styrdokumenten menar att kunskap ska förmedlas utefter en variation av teorier. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur instuderingsuppgifterna i tvĂ„ lĂ€roböcker i geografi pĂ„ gymnasiet förhĂ„ller sig till de tre lĂ€rodimensionerna, behaviorism, kognitivism och konstruktivism. Problempreciseringarna för uppsatsen Ă€r:- Hur förhĂ„ller sig de tvĂ„ lĂ€roböckernas instuderingsuppgifter till behaviorism, kognitivism och konstruktivism?- Hur förhĂ„ller sig uppgifterna i de tvĂ„ lĂ€roböckerna till varandra vid en jĂ€mförelse i anvĂ€ndningen av teorierna?LĂ€roböckerna vilka granskas Ă€r de tvĂ„ lĂ€romedelsserier vilka finns tillhanda dags datum för gymnasiet i geografi. LĂ€roböckerna Ă€r Geo-guiden av Torsten Persson, Tord Porsne, Göran Andersson och Bo Andersson frĂ„n Ă„r 2000 och Geografi- mĂ€nniskan, resurserna och miljön av Peter Östman, Olof Barrefors och Kalju Luksepp frĂ„n 2002.