Diabetes Àr en av de största folksjukdomarna i vÀrlden. I Sverige Àr ca 300 000 individer drabbade. För att dessa patienter skall kunna leva ett sÄ bra liv som möjligt sÄ krÀvs preventiva behandlingsformer för att förhindra komplikationer som leder till ökat lidande för individen. Syftet med studien Àr att beskriva effekter av utbildning avseende egenvÄrd för patienter med typ 2 diabetes. Metoden Àr en litteraturstudie och artiklar söktes i olika databaser.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 ?r en globalt v?xande kronisk sjukdom som orsakar omfattande komplikationer och f?rtida d?d. Den utvecklas gradvis genom insulinresistens och minskad insulinproduktion och ofta kopplat till livsstilsfaktorer som ?vervikt och fysisk inaktivitet. Behandlingen bygger p? l?ngsiktiga f?r?ndringar av levnadsvanor d?r egenv?rd och st?d fr?n v?rden ?r avg?rande f?r att stabilisera blodsockret och f?rebygga f?ljdsjukdomar.

Med denna uppsats har forskaren haft som avsikt att presentera hur det fungerar nÀr ett vÀxande företag bedriver interna relationer, intern marknadsföring och samarbete mellan tvÄ utvalda avdelningar. Speciellt dÄ dessa tvÄ avdelningar har ett litet beroende till varandra. Hur löser avdelningar emellan exempelvis eventuella problem som uppstÄr internt samt hur sÀkerstÀller man att avdelningarna Àr servicestödjande, motiverade och hjÀlpsamma gentemot varandra för att lyckas göra ett bra externt arbete.Det har visat sig att medarbetarna pÄ det vÀxande företaget Projectplace vÀrnar om varandra. De personliga relationerna anses vara goda precis som de arbetsrelaterade relationerna. Flera teorier som forskaren valt ut för denna uppsats har visat sig överens stÀmma med det empiriska resultatet, vilket ytterligare stÀrker studiens reliabilitet.

Bakgrund: Under senare Är har mÄnga företag valt mer processorienterad inriktning pÄverksamheten, framförallt i syfte för att förbÀttra kundvÀrdet. MÄnga företag har enmer hierarkisk struktur i utgÄngslÀget, vilket innebÀr att vertikal och horisontellstruktur kombineras. Ett vanligt misstag Àr dÄ att nya processorienterade styrmedelinförs, utan att existerande vertikalt orienterade styrmedel tas bort. Detta leder tillatt företagets styrmedel sÀnder ut motstridiga styrsignaler. För att öka företagetsmöjlighet att uppnÄ uppsatta mÄl, sÄ krÀvs det att dess styrmedel Àr kompatibla.I sÀmre tider Àr det vanligt att företag formulerar mÄl med Net Working Capital somgrund.

Min studie handlar om hur kvinnor samarbetade för att förbÀttra sina levnadsvillkor, genom att anvÀnda sig av och engagera sig i politik. Som mödrar och hustrur fick de klarar sig ekonomiskt pÄ mannens arbetslön av vilka de flesta arbetade pÄ Skrombergaverken i Ekeby. Genom att analysera Skromberga Kvinnoklubbs mötesprotokoll ifrÄn Ären mellan 1930 och 1940 var det min avsikt att titta nÀrmare pÄ vilka sorters frÄgor de intresserade sig för, samt titta pÄ hur de anvÀnde sig av sitt nÀtverk. Genom att kartlÀgga kvinnornas frÄgestÀllningar har jag fÄtt en inblick i deras drivkraft och vilka resultat de lyckades nÄ. Deras frÄgor har jag analyserat temavis under denna tioÄrsperiod.

Denna studie behandlar kommentarerna till ett antal svenska nÀttidningars ledarartiklar. Syftet Àr att se vad kommentarerna behandlar, hur diskussionerna gÄr och om de kan ses som en delav sÄ kallade deliberativa demokratiska samtal. Med den kvantitativa innehÄllsanalysen som verktyg har vi undersökt 1730 kommentarer till 38 olika ledare fördelat pÄ 6 olika nÀttidningar, Aftonbladet.se, Dn.se, Nt.se, Op.se, Sydsvenskan.se och Arbetarbladet.se. Det Àr en ledare per tidning som undersökts varje dag frÄn den 28 mars till den 3 april 2011. Totalt har varje kommentar undersökts med 24 olika variabler för att fÄ en bild av hur diskussionerna gÄr, vad som behandlas och om kommentarfÀlten Àren eventuell arena för deliberativa samtal.

Uppsatsen bestÄr av en jÀmförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. Àrkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur gudsrelationen gör sig pÄmind i deras liv sÄvÀl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nÄ uppsatsens syfte har jag anvÀnt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sÀtt att resonera kring Gud.

Konkurrensen i tillverkningsfo?retag o?kar sta?ndigt och detta medfo?r att det sta?lls ha?rda krav pa? produktkvalitet och fo?rma?gan att leverera produkter i tid. Fo?r att fo?retag ska kunna na? upp till dessa ma?l kra?vs utveckling och sta?ndiga fo?rba?ttringar i takt med den va?xande marknaden. Detta uppna?s pa? olika sa?tt men ett vanligt sa?tt a?r att arbeta med fo?rba?ttringsmetodiker.

Denna fallstudie sÀtter fokus pÄ hur pedagoger i skolans vÀrld och kulturensvÀrld upplever samarbetet dem emellan. Den empiriska undersökningenbestÄr av intervjuer genomförda med pedagoger frÄn de bÄda grupperna. VadgÀller skolan har vi riktat in oss pÄ pedagoger som arbetar med de Àldstabarnen i förskolan, och upp till mellanstadiet. Museipedagogerna arbetar iverksamheter med inriktning mot lokalhistoria och konst.Vid intervjuerna framkom att samarbetet ser vÀldigt olika ut och att det ofta Àrupp till pedagogerna sjÀlva i vilken grad de samarbetar och drar nytta avvarandra.Museipedagogiken har gÄtt frÄn att till största delen handla om förmedlandeav kunskap till att alltmer fokusera individernas deltagande. Ett deltagandedÀr upplevelsen och det aktiva handlandet sÀtts i fokus.

Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.

Uppsatsen bestÄr av en jÀmförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. Àrkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur gudsrelationen gör sig pÄmind i deras liv sÄvÀl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nÄ uppsatsens syfte har jag anvÀnt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sÀtt att resonera kring Gud.

Befolkningen i Sverige blir alltmer mÄngkulturell. Detta bidrar till att hÀlso- och sjukvÄrdspersonal möter fler patienter med en annan kulturell bakgrund. Kommunikationen Àr ett viktigt hjÀlpmedel för sjuksköterskan i omvÄrdnadsarbetet och det kan dÀrför leda till allvarliga konsekvenser nÀr sjuksköterska och patient inte förstÄr varandra. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av kommunikation med patienter med olika kulturella bakgrunder i hÀlso- och sjukvÄrden. 12 kvalitativa artiklar ligger till grund för denna litteraturstudie.

Bakgrund: Uterustransplantationer utg?r en ny behandlingsmetod som ?nnu inte ?r etablerad inom h?lso- och sjukv?rden. Syftet med ingreppet ?r att ?ka livskvaliteten f?r kvinnor med livmoderfaktorsinfertilitet. Kvinnor som lider av ofrivillig barnl?shet upplever ofta sorg, psykisk stress och nedsatt sj?lvk?nsla relaterat till sin infertilitet.

Bakgrund och problemformulering: Det finns en komplexitet vid anvÀndandet av olika styrmodeller och dÀrför Àr det av vikt att kritiskt granska vilka styrmedel som implementeras i organisationen. Det Àr Àven viktigt att se till att styrmodellerna samverkar och vÀlja den rÀtta kombinationen av dem. Problematiken handlar om att organisationer anvÀnder sig av styrmodeller som inte Àr kompatibla med varandra. Styrmodeller som bygger pÄ olika styrlogiker riskerar att motverka varandra vilket kan leda till obalanser och negativa effekter.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att, via enkÀtstudie, beskriva om mellanchefer upplever balans mellan ekonomistyrningsmodellerna; mÄl- och resultatstyrning samt detaljstyrning och förklara om skillnaden i Àgandet kan vara en förklaringsfaktor till eventuella obalanser. Vi vill Àven veta hur det tar sig i uttryck.

Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med studien var att unders?ka hur personer med egen erfarenhet av indirekt eller direkt sj?lvskadebeteende som engagerar sig inom frivillighetsorganisationer kan anv?nda sina erfarenheter i syfte att hj?lpa andra med liknande erfarenheter. Syftet var ocks? att unders?ka hur ?verg?ngen fr?n att vara hj?lps?kande till att tr?da in i en mer hj?lpande roll har sett ut. Fr?gest?llningarna har fokuserat p? att unders?ka hur intervjupersonerna beskriver och f?rst?r ?verg?ngen fr?n att ha varit hj?lps?kande till att engagera sig och vilka sv?righeter och utmaningar de beskriver i samband med den nya rollen, vilka funktioner de beskriver att engagemanget fyller f?r dem, hur de anv?nder sina erfarenheter f?r att hj?lpa och st?dja andra som g?r igenom liknande sv?righeter samt hur de skapar en hj?lpande roll.