Genusdebatten Àr i allra högsta grad aktuellt i vÄrt samhÀlle. JÀmstÀlldhet Àr ett modeord och nÄgot de flesta vill skriva under pÄ. Som lÀrare Àr man en viktig del av jÀmstÀlldhetsarbetet dÄ inflytandet pÄ de barn man undervisar Àr stort. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka barns tanker om genus..

UtifrÄn vÄra erfarenheter som sjuksköterskor har vi en gemensam upplevelse av att det finns problem runt lÀkemedel och Àldre. Det finns studier som visar att mellan 10 till 20 procent av Àldre som lÀggs in akut pÄ sjukhus beror pÄ lÀkemedelsrelaterade problem. Biverkningar av lÀkemedel kan för den Àldre ge ett lidande istÀllet för ett lindrande. För att komma vidare tror vi att sjuksköterskor i mötet med den Àldre behöver skapa förutsÀttningar för delaktighet i lÀkemedelsbehandling och dÀrmed kunna uppfatta den Àldres behov sÄvÀl uttalade som outtalade. Vad Àr det som hindrar och möjliggör patientens delaktighet i sin lÀkemedelsbehandling? Syftet med uppsatsen Àr att belysa den Àldres förutsÀttningar för delaktighet i sin lÀkemedelsbehandling.

Enligt vÄr erfarenhet har textilslöjden och matematiken en naturlig koppling till varandra och det vardagliga bruket av matematik. Vi tror att textilslöjden kan bidra till att öka elevers förstÄelse för matematisk problemlösning. Litteraturstudier vi gjort visar att teoretiskt och praktiskt arbete gynnar varandra och genom ett Àmnesövergripande arbete med den teoretiska matematiken och den praktiska textilslöjden skulle elevers lÀrande kunna frÀmjas. I en kvalitativ undersökning har 14 personer verksamma i skolan intervjuats, i syfte att öka förstÄelsen hur Äsikter och erfarenheter pÄverkar förutsÀttningar för Àmnesövergripande arbete i textilslöjd och matematik. Resultatet redovisas i bÄde kvalitativ och kvantitativ form.

Vi mÀnniskor ingÄr i ett flertal olika grupper i vÄrt vardagliga liv dÄ exempelvis vÄra arbetskamrater utgör en grupp och vÄra familjer utgör en annan. Med hjÀlp av Internet och teknikens framsteg har nya mötesplatser framkommit i form av virtuella vÀrldar dÀr nya typer av grupper skapas. HÀr möts gruppmedlemmarna inte ansikte mot ansikte utan har i mÄnga fall endast textbaserad kommunikation som hjÀlpmedel vid interaktionen med andra personer. PÄ dessa mötesplatser umgÄs mÀnniskor frÄn hela vÀrlden med varandra, löser uppgifter tillsammans eller bara pratar med varandra. Denna interagering förekommer ofta dagligen men det Àr vÀldigt sÀllan dessa mÀnniskor trÀffas i fysisk mening.

Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.

Konkurrensen i tillverkningsfo?retag o?kar sta?ndigt och detta medfo?r att det sta?lls ha?rda krav pa? produktkvalitet och fo?rma?gan att leverera produkter i tid. Fo?r att fo?retag ska kunna na? upp till dessa ma?l kra?vs utveckling och sta?ndiga fo?rba?ttringar i takt med den va?xande marknaden. Detta uppna?s pa? olika sa?tt men ett vanligt sa?tt a?r att arbeta med fo?rba?ttringsmetodiker.

Diabetes Àr en av de största folksjukdomarna i vÀrlden. I Sverige Àr ca 300 000 individer drabbade. För att dessa patienter skall kunna leva ett sÄ bra liv som möjligt sÄ krÀvs preventiva behandlingsformer för att förhindra komplikationer som leder till ökat lidande för individen. Syftet med studien Àr att beskriva effekter av utbildning avseende egenvÄrd för patienter med typ 2 diabetes. Metoden Àr en litteraturstudie och artiklar söktes i olika databaser.

Med denna uppsats har forskaren haft som avsikt att presentera hur det fungerar nÀr ett vÀxande företag bedriver interna relationer, intern marknadsföring och samarbete mellan tvÄ utvalda avdelningar. Speciellt dÄ dessa tvÄ avdelningar har ett litet beroende till varandra. Hur löser avdelningar emellan exempelvis eventuella problem som uppstÄr internt samt hur sÀkerstÀller man att avdelningarna Àr servicestödjande, motiverade och hjÀlpsamma gentemot varandra för att lyckas göra ett bra externt arbete.Det har visat sig att medarbetarna pÄ det vÀxande företaget Projectplace vÀrnar om varandra. De personliga relationerna anses vara goda precis som de arbetsrelaterade relationerna. Flera teorier som forskaren valt ut för denna uppsats har visat sig överens stÀmma med det empiriska resultatet, vilket ytterligare stÀrker studiens reliabilitet.

Bakgrund: Uterustransplantationer utg?r en ny behandlingsmetod som ?nnu inte ?r etablerad inom h?lso- och sjukv?rden. Syftet med ingreppet ?r att ?ka livskvaliteten f?r kvinnor med livmoderfaktorsinfertilitet. Kvinnor som lider av ofrivillig barnl?shet upplever ofta sorg, psykisk stress och nedsatt sj?lvk?nsla relaterat till sin infertilitet.

Bakgrund: Under senare Är har mÄnga företag valt mer processorienterad inriktning pÄverksamheten, framförallt i syfte för att förbÀttra kundvÀrdet. MÄnga företag har enmer hierarkisk struktur i utgÄngslÀget, vilket innebÀr att vertikal och horisontellstruktur kombineras. Ett vanligt misstag Àr dÄ att nya processorienterade styrmedelinförs, utan att existerande vertikalt orienterade styrmedel tas bort. Detta leder tillatt företagets styrmedel sÀnder ut motstridiga styrsignaler. För att öka företagetsmöjlighet att uppnÄ uppsatta mÄl, sÄ krÀvs det att dess styrmedel Àr kompatibla.I sÀmre tider Àr det vanligt att företag formulerar mÄl med Net Working Capital somgrund.

Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med studien var att unders?ka hur personer med egen erfarenhet av indirekt eller direkt sj?lvskadebeteende som engagerar sig inom frivillighetsorganisationer kan anv?nda sina erfarenheter i syfte att hj?lpa andra med liknande erfarenheter. Syftet var ocks? att unders?ka hur ?verg?ngen fr?n att vara hj?lps?kande till att tr?da in i en mer hj?lpande roll har sett ut. Fr?gest?llningarna har fokuserat p? att unders?ka hur intervjupersonerna beskriver och f?rst?r ?verg?ngen fr?n att ha varit hj?lps?kande till att engagera sig och vilka sv?righeter och utmaningar de beskriver i samband med den nya rollen, vilka funktioner de beskriver att engagemanget fyller f?r dem, hur de anv?nder sina erfarenheter f?r att hj?lpa och st?dja andra som g?r igenom liknande sv?righeter samt hur de skapar en hj?lpande roll.

Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.

Min studie handlar om hur kvinnor samarbetade för att förbÀttra sina levnadsvillkor, genom att anvÀnda sig av och engagera sig i politik. Som mödrar och hustrur fick de klarar sig ekonomiskt pÄ mannens arbetslön av vilka de flesta arbetade pÄ Skrombergaverken i Ekeby. Genom att analysera Skromberga Kvinnoklubbs mötesprotokoll ifrÄn Ären mellan 1930 och 1940 var det min avsikt att titta nÀrmare pÄ vilka sorters frÄgor de intresserade sig för, samt titta pÄ hur de anvÀnde sig av sitt nÀtverk. Genom att kartlÀgga kvinnornas frÄgestÀllningar har jag fÄtt en inblick i deras drivkraft och vilka resultat de lyckades nÄ. Deras frÄgor har jag analyserat temavis under denna tioÄrsperiod.

Denna studie behandlar kommentarerna till ett antal svenska nÀttidningars ledarartiklar. Syftet Àr att se vad kommentarerna behandlar, hur diskussionerna gÄr och om de kan ses som en delav sÄ kallade deliberativa demokratiska samtal. Med den kvantitativa innehÄllsanalysen som verktyg har vi undersökt 1730 kommentarer till 38 olika ledare fördelat pÄ 6 olika nÀttidningar, Aftonbladet.se, Dn.se, Nt.se, Op.se, Sydsvenskan.se och Arbetarbladet.se. Det Àr en ledare per tidning som undersökts varje dag frÄn den 28 mars till den 3 april 2011. Totalt har varje kommentar undersökts med 24 olika variabler för att fÄ en bild av hur diskussionerna gÄr, vad som behandlas och om kommentarfÀlten Àren eventuell arena för deliberativa samtal.

Uppsatsen bestÄr av en jÀmförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. Àrkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur gudsrelationen gör sig pÄmind i deras liv sÄvÀl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nÄ uppsatsens syfte har jag anvÀnt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sÀtt att resonera kring Gud.