Syftet med denna studie var att undersöka hur perennplanteringar kan byggas upp för att fÄ ett estetiskt vÀrde och vara lÄnglivade, samt att undersöka hur planteringar kan byggas upp beroende pÄ hur de ska upplevas och betraktas. Genom litteraturstudier och intervjuer sammanstÀlldes olika faktorer som Àr bra att tÀnka pÄ och ta hÀnsyn till för att fÄ en lyckad vÀxtkomposition och egenskaper hos perenner som Àr bra att ha kÀnnedom om nÀr man skapar rabatter. Resultatet av denna datainsamling visar bland annat att det gÀller att begrÀnsa antalet vÀxter för att fÄ en rabatt att se estetisk och harmonisk ut. Det Àr först i masseffekt som de flesta perenner kommer till sin rÀtt. Stommen i en rabatt kan vara perenner som hÄller formen under lÄng tid och gör den tilltalande Àven om det inte Àr sÄ mycket blommor.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om förÀldrarna uppfattar att deras samspelsförmÄga med barnen och varandra förÀndrats efter genomförd förÀldrautbildning, sett utifrÄn ett förÀldraperspektiv. FrÄgestÀllningarna Àr följande: (i) anser förÀldrarna att de fÄtt verktyg att hantera sina barn pÄ ett annorlunda sÀtt efter genomförd förÀldrautbildning, (ii) uppfattar förÀldrarna att de samspelar med barnen pÄ ett annat sÀtt efter genomförd förÀldrautbildning, (iii) uppfattar förÀldrarna att de samspelar med varandra pÄ ett annat sÀtt efter genomförd förÀldrautbildning. Metodvalet Àr kvalitativt och datainsamlingen har skett med hjÀlp av ostrukturerade intervjuer. Undersökningspopulationen var sex förÀldrar, tre kvinnor och tre mÀn. Urvalskriterierna var att förÀldrarna skulle ha genomfört förÀldrautbildningen COPE riktade till förÀldrar med barn i Äldersgruppen 3-12 Är.

Den hÀr uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i att social sammanhÄllning Àr mycket viktigt för militÀra förband för att de ska kunna fungera i den varierande arbetsmiljö de Àr tvungna att arbeta i. undersökningen syftar till att studera de praktiska metoder och strukturer som Förvarsmakten anvÀnder sig av för att skapa starka arbetslag och öka den sociala sammanhÄllningen. Som teoretiskt ramverk anvÀnds Durkheims religionsbegrep det heliga och de profana, totem och ritualer. Totem Àr de symboler som grupper av mÀnniskor anvÀnder för att visualisera det de anser Àr heligt samtidigt som dessa symboler identifierar individen som bÀr dem till gruppen. Ritualer har den egenskapen att de för mÀnniskor nÀrmare varandra och sÀtter oss i rörelse.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att utforska och f?rst? hur kvinnor med utomeuropeisk bakgrund upplever inkludering och exkludering inom arbetsgemenskapen p? sitt arbete inom IT-branschen. F?r att n? denna f?rst?else unders?ks vilka normer kring k?n och etnicitet kvinnor med utomeuropeisk bakgrund upplever finns inom arbetsgemenskapen samt hur de f?rh?ller sig till dem. Fr?gest?llningar: Vilka normer kring k?n och etnicitet upplever kvinnor med utomeuropeisk bakgrund existerar inom arbetsgemenskapen p? deras arbetsplats inom IT-branschen? P? vilka s?tt upplever kvinnor med utomeuropeisk bakgrund att de exkluderas och inkluderas i arbetsgemenskapen p? sin arbetsplats inom IT-branschen? Vilka olika handlingsstrategier har kvinnor med utomeuropeisk bakgrund f?r att f?rh?lla sig till inkludering respektive exkludering p? sin arbetsplats inom IT-branschen? Teori: F?r att besvara fr?gest?llningarna har vi anv?nt oss av teorier om interaktionsritualer, emotionell energi, etablerade och outsiders samt begreppen intersektionalitet och assimilering. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomf?rts f?r att samla in data. Datan har sedan kategoriserats i relevanta teman och underteman f?r att vidare analyseras med hj?lp av teori.

I föreliggande C-uppsats behandlar vi Àmnet sociala band och dess beskaffenhet i en verksamhet i södra Sverige. Vi undersöker Àven huruvida dessa band Àr en pÄverkande faktor för emotionell energi och hur detta i sin tur pÄverkar motivationen i arbetet. Intresset har ocksÄ varit att titta pÄ om det existerar en skillnad i dessa processer, beroende pÄ om respondenterna i verksamheten befinner sig i nÀra anslutning till varandra eller ej. Dessa frÄgor har vi undersökt genom kvalitativ metod samt hermeneutisk ansats, vilket innebÀr att vi inte Àr ute efter absolut sanning eller fakta utan det vi kommer fram till Àr en tolkning av respondenternas egna upplevelser. Materialinsamlingen har skett genom nio semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats utifrÄn fyra teorier ? Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas J.

Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka rollen som hjÀlpfröken i förskolan utifrÄn pedagogers perspektiv. Litteratur och forskning visar att detta Àr en roll som flickor i förskolan ofta fÄr pÄ medveten eller omedveten uppmaning frÄn pedagogerna omkring dem. För att synliggöra rollen ur ett helhetsperspektiv Àr det viktigt att se till det sociala livet pÄ förskolan för alla barn. Det vill sÀga, barnens interaktioner med andra barn och vuxna pÄ förskolan. Hur de talar till och med varandra samt hur de agerar gentemot varandra.

Studiens inneh?ll redog?r hur f?rskoll?rare arbetar f?r att bem?ta barn i behov av s?rskilt st?d utifr?n deras individuella f?ruts?ttningar med avstamp i specialpedagogiken som teoretisk utg?ngspunkt. De fr?gest?llningar som vi har valt att utg? fr?n f?r att besvara syftet fokuserar p? hur f?rskoll?rare arbetar f?r att s?kerst?lla en likv?rdig utveckling f?r barn som ?r i behov av extra st?d, vilka f?rh?llningss?tt som f?rskoll?rare anv?nder sig av i m?tet med barn i behov av s?rskilt st?d samt hur arbetet med inkludering lyfts fram som gynnsamma f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d. Studien har utg?tt fr?n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som k?lla f?r insamling av empiri.

I vÄr kommande lÀrarprofession kommer vi att samverka med andra lÀrare och dÀrför tycker vi att det Àr viktigt att fÄ en djupare förstÄelse av samverkan och hur det frÀmjar elevens lÀrande. Syftet med vÄr studie Àr att beskriva och analysera hur förskollÀrare och grundskollÀrare upplever samverkan mellan varandra sÄ att elevernas lÀrande frÀmjas. VÄrt arbete utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: varför samverkar lÀrarna med varandra och vad Àr det i deras samverkan som gör att elevers lÀrande frÀmjas? Vi har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua lÀrare, för att fÄ fram deras upplevelse kring detta begrepp. I LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet för förskoleklassen och fritidshemmet, ingÄr begreppen samarbete och samverkan för att frÀmja elevers lÀrande.

Detta Ă€r en empirisk studie som handlar om relationen mellan arbetsliv och privatliv. Det som beskrivs i studien Ă€r innebörden av att ha ett serviceyrke samt att arbeta pĂ„ obekvĂ€ma tider. Är de tvĂ„ sfĂ€rerna, arbetssfĂ€ren och familjesfĂ€ren, relaterade till varandra eller Ă€r de tvĂ„ helt skilda sfĂ€rer? Kan det uppstĂ„ konflikter mellan arbetsrollen och familjerollen?Syftet Ă€r att undersöka hur relationen mellan arbetsliv och privatliv fungerar för flygpersonal och butiksbitrĂ€den. Olika teoretiska perspektiv presenteras pĂ„ aspekterna av samspelet av arbete och familj.

Flera politiska teorier har under 1900-talet talat om hur moderna demokratiska partier riskerar bli mer lika varandra. Denna undersöknings syfte Àr att undersöka om detta förefaller vara fallet i Sverige mellan Ären 1994 och 2014. De teoretiska utgÄngspunkterna bestÄr av tvÄ sÀtt att betrakta demokratisk politisk representation, samt de tre ideologierna liberalism, konservatism och socialism som anvÀnds för att kategorisera partierna. Program, valmanifest och hemsidor frÄn partierna har studerats med metoden etnografisk innehÄllsanalys. Resultaten tyder pÄ att partierna var relativt ideologiskt utspridda Är 1994 men har 2014 kommit att bli övervÀgande liberala.

Denna uppsats Àr en intervjustudie med religiöst praktiserande kristna och muslimska kvinnor dÀr jag har Àmnat undersöka relationen mellan en feministisk ansats och religiös övertygelse. Syftet med uppsatsen Àr att utreda om en feministisk strÀvan kan vara förenligt med en religiös praktik och i vilken utstrÀckning dessa olika förhÄllningssÀtt ocksÄ har gemensamma nÀmnare. Jag diskuterar vidare om och hur en hegemonisk, feministisk vetenskapssyn har kommit att exkludera andra typer av kamp för kvinnors rÀttigheter och emancipation.Jag menar att denna uppsats framförallt Àr intressant i samhÀllen dÀr olika grupper pÄverkar och samspelar med varandra i vardagen sÄ vÀl som i politiska diskussioner. För en ökad förstÄelse av varandras utgÄngspunkter och övertygelser mÄste vi ocksÄ kunna diskutera och respektera varandra övertygelser, trots att vi inte alltid delar dessa uppfattningar. För en feministisk teori ser jag det som högst relevant att förmedla andra bilder av kvinnor Àn de stereotypa representationer som annars kan vara resultatet av alltför stort fokus pÄ en ensidig mÄlgrupp..

Syftet med studien var att testa om det fanns Ă„ldersgruppsskillnader, könsskillnader, samt om Ă„lder och kön hade interaktionseffekter nĂ€r det gĂ€ller emotionell intelligens  och autobiografiskt minne mellan manliga (n=106) och kvinnliga (n=231)studenter pĂ„ Örebro Universitet Ă€r frĂ„n 18 till 45 Ă„r(n=299). Data samlades via emotionell intelligensens enkĂ€tformulĂ€r Andrew m.fl. (2010) och Waldfogel (1948) autobiografiska minnens test. Det fanns inga könsskillnader och Ă„ldersgruppsskillnader i total emotionell intelligens, men det fanns interaktion mellan kön och Ă„lder det vill sĂ€ga att Ă„lder och kön hade effekter pĂ„ varandra. Det fanns könsskillnader i totala autobiografiska minnen dĂ„ flera kvinnor rapporterade autobiografiska minnen Ă€n mĂ€n, men det fanns inga Ă„ldersgruppsskillnader.

Denna studie syftar till att undersöka hur ett samarbete mellan inriktningarna Idrott och hÀlsa med friluftsprofil vid LuleÄ tekniska universitet och Friluftsgymnasiet i LuleÄ skulle kunna se ut. En kvalitativ metod anvÀndes dÀr rektorer, inriktningsansvariga, studenter och elever intervjuades för att söka perspektiv pÄ hur ett samarbete mellan inriktningarna kan utformas. Vidare analyserades intervjuerna och olika teman skapades som vi ansÄg relevanta för undersökningen. Resultatet visar att de vi intervjuade har en likartad syn pÄ samarbete och dess former. De menade att genom ett samarbete kan kunskap byggas.

Vi redogör för psykologiska förklaringar till hur identiteter pÄverkar gruppers benÀgenhet att sluta sig samman under yttre hot. Vad vi intresserar oss för Àr vad detta har fÄtt för resultat i vÀpnade konflikter. MÄnga bedömare menar att de vÀpnade konflikterna efter det kalla krigets slut uppvisar en aldrig tidigare grymhet mÀnniskor emellan. Hur Àr denna möjlig?Med resonemangen om gruppidentiteter som utgÄngspunkt söker vi utreda vad forskningsvÀrlden sÀger om möjligheterna till försoning mellan tidigare fiendegrupperingar.