Den genomförda studien avsÄg att undersöka om det förelÄg likheter eller skillnader i synen pÄ konflikter mellan medarbetare och chefer pÄ ett företag, samt vilka diskurser som kunde utrönas. För det syftet utfördes intervjuer med personer inom bÄda dessa grupper, intervjuerna stÀlldes sedan samman, analyserades och jÀmfördes med varandra. Analysmetoden som anvÀndes var diskursanalys och resultaten av intervjuerna visade att det fanns bÄde likheter och skillnader mellan medarbetare och chefer i uppfattningen av konflikter och konflikthantering. Vissa mönster pÄtrÀffades Àven i uttalandena, dÀr dessa passade ihop och kompletterade varandra utifrÄn diskursanalytisk synvinkel. Konflikter Àr ett bÄde viktigt och intressant omrÄde för ett företags utveckling och vÀlbefinnande.

Syfte: Syftet med studien var att unders?ka och identifiera vilka faktorer som p?verkar matsvinnet inom ?ldreomsorgen utifr?n k?kspersonalens, omsorgspersonalens ochenhetschefers upplevelser och erfarenheter, samt att skapa ?kad f?rst?else f?r arbetss?tt och ?tg?rder som kan bidra till att minska matsvinnet.Metod: Studien genomf?rdes med en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enk?ter, intervjuer och observationer. Enk?terna riktades till k?kspersonal och omsorgspersonal inom ?ldreomsorgen i Varbergs kommun och G?teborgs kommun. Observationer genomf?rdes p? ?ldreboenden under m?ltidssituationer och intervjuergenomf?rdes med tv? enhetschefer som inom k?ksverksamheten.

Hedersmorden p? Pela Atroshi och Fadime Sahindal v?ckte stor uppm?rksamhet p? den sociopolitiska agendan i Sverige i b?rjan av 2000-talet och blev startskottet p? en splittrad hedersdebatt, om huruvida morden kunde f?rklaras kulturellt eller som en del av det universella patriarkatet. Idag ?r de flesta politiker och forskare eniga om att hedersrelaterat v?ld och f?rtryck ?r kulturellt betingat och fenomenet har f?tt ett erk?nnande i det svenska samh?llet. Denna kvalitativa studie unders?ker socialsekreterares f?rst?else och resonemang kring kulturella f?rest?llningar i relation till v?ld och f?rtryck i hederns namn samt hur hedersv?ld utm?rker sig fr?n v?ld i n?ra relation.

Enligt socialkonstruktivister Àr samhÀllet konstruerat av mÀnniskor i inter­aktion med varandra. Med hjÀlp av ett teoretiskt ramverk med socialkonstruktivistiska teorier söker vi i denna uppsats förstÄ och analysera hur manliga sistaÄrselever talar om kvinnor och kvinnlighet i interaktion med varandra. Ett exempel pÄ en social konstruktion Àr den form som bestÀmmer samtal mellan mÀnniskor; ordval, uttryck och idéer bakom det som sÀgs, men ocksÄ den konstruerande egenskap samtalet har, vars innehÄll formar, omformar, skapar och förkastar förestÀllningar och idéer i det sociala rummet. DÀrför anser socialkonstruktivister att könsskillnader Àr sociala konstruktioner. Samtalet och dess innehÄll Àr dÀrför viktigt i konstruerandet av skillnader mellan kvinnligt och manligt beteende.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka ifall det överhuvudtaget Àr rimligt att begÀra att en muslimsk elev ska integreras i den svenska skolan. Min uppsats Àr ur ett frÀmst muslimskt, men ocksÄ ur ett svenskt perspektiv. För att fÄ svar pÄ min frÄga har jag valt följande frÄgestÀllningar:- Hur skiljer sig ett muslimskt samhÀlle och muslimska normer frÄn det svenska samhÀllet?- Vilka ?problemomrÄden? finns för muslimska elever som gÄr i en svensk skola?- Hur ser det ut ute i skolorna? Existerar dessa problem i verkligheten?Min slutsats av min undersökning Àr att det inte Àr rimligt att begÀra att endast muslimska elever ska integreras i den svenska skolan. Det handlar snarare om att skapa större förstÄelse, bland elever överhuvudtaget, för varandra.

Befintlig forskning pa? omra?det har dragit slutsatsen att Knowledge Sharing a?r av stor vikt fo?r ett fo?retags framtida o?verlevnad och att sma? och medelstora fo?retag i ma?nga fall inte tagit de a?tga?rder som beho?vs fo?r att fra?mja en o?kad kunskapsdelning mellan medarbetarna. Studien belyste da?rfo?r Knowledge Sharing inom sma? och medelstora, projektbaserade fo?retag. Syftet med studien var att o?ka fo?rsta?elsen och bidra med kunskap ga?llande hur medarbetarna inom sma? och medelstora fo?retag arbetar med och kan stimulera Knowledge Sharing.

Bakgrund Arbetet och dess psykosociala arbetsmiljo?faktorer a?r av betydelse fo?r va?lbefinnande i arbetslivet. Syftet med detta examensarbete var att underso?ka sambandet mellan arbetsmiljo?faktorer, arbete-livsbalans och arbetsrelaterat va?lbefinnande samt att identifiera fo?rklaringsfaktorer fo?r va?lbefinnande i arbetslivet.Metod En kvantitativ tva?rsnittsstudie genomfo?rdes med insamlad data fra?n ett pa?ga?ende projekt, GodA-projektet. Ansta?llda inom tre kommunalt a?gda bolag i Ga?strikland (n = 303) fick a?r 2013 besvara en enka?t.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra m?ltidsansvariga inom ?ldreomsorgen beskriver sitt arbete med att planera och utveckla m?ltider f?r att m?ta behoven hos en allt mer kulturellt diversifierad grupp ?ldre.Metod: Studien ?r en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sju semistrukturerade intervjuer genomf?rdes digitalt med totalt nio deltagare (kostchefer, m?ltidsutvecklare och en m?ltidsstrateg) fr?n sju kommuner i Sverige. Datainsamlingen skedde via Teams och transkriberades automatiskt med efterf?ljande manuell granskning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ett arbetslags förutsÀttningar och uppfattningar om kollegialt lÀrande och formativ bedömning har pÄverkat deras undervisning efter att ha deltagit i Matematiklyftet. Arbetslaget samt deras rektor har intervjuats och en analys av de texter som behandlar bedömning frÄn tvÄ moduler i Matematiklyftet har genomförts för att svara pÄ syftet. Under fortbildningen har arbetslaget getts tillfÀllen att prova olika metoder för att arbeta med formativ bedömning i sin undervisning, dÀr de fastnat för nÄgra av dem och fortsatt anvÀnda efter Matematiklyftets slut. De har upptÀckt ett samband mellan bedömning och undervisning, att de inte behöver ses som tvÄ skilda delar som krockar med varandra utan att de kan samverka och komplettera varandra. Arbetslaget har Àven fÄtt upp ögonen för vikten av kollegialt lÀrande i planering av undervisning.

Åren mellan 1950-1965 ses som första generationens innovationsprocess genom att allt fler företag ökade sin anvĂ€ndning av innovationsprocesser i samband med den teknologiska utvecklingen i företagen som kĂ€nnetecknas av den hĂ€r perioden. Innovation innebĂ€r i korthet att nĂ„got nytt Ă„stadkoms eller att nĂ„got redan existerande förnyas. Innovationer Ă€r ett mĂ„ste att anvĂ€nda sig av för att företaget ska ha en chans att hĂ„lla sig kvar pĂ„ markanden trots att konkurrensen bara blir starkare och starkare. Det finns flera typer av innovationer, tvĂ„ exempel Ă€r produktinnovation och processinnovation. Dessa tvĂ„ innovationstyper Ă€r ofta vĂ€ldigt nĂ€ra kopplat till varandra och svĂ„ra att skilja pĂ„.

Åren mellan 1950-1965 ses som första generationens innovationsprocess genom att allt fler företag ökade sin anvĂ€ndning av innovationsprocesser i samband med den teknologiska utvecklingen i företagen som kĂ€nnetecknas av den hĂ€r perioden. Innovation innebĂ€r i korthet att nĂ„got nytt Ă„stadkoms eller att nĂ„got redan existerande förnyas. Innovationer Ă€r ett mĂ„ste att anvĂ€nda sig av för att företaget ska ha en chans att hĂ„lla sig kvar pĂ„ markanden trots att konkurrensen bara blir starkare och starkare. Det finns flera typer av innovationer, tvĂ„ exempel Ă€r produktinnovation och processinnovation. Dessa tvĂ„ innovationstyper Ă€r ofta vĂ€ldigt nĂ€ra kopplat till varandra och svĂ„ra att skilja pĂ„.

I den hÀr uppsatsen undersöker jag vad Land Art Àr och hur den yttrar sig idag, samt vilket förhÄllande Land Art och landskapsarkitektur har. Vad skiljer och vad förenar? Jag intresserar mig ochsÄ för om begreppen har nÀrmat sig varandra sedan slutet pÄ sextiotalet..

Syftet med denna studie var att unders?ka n?gra f?rskoll?rares beskrivningar av vilka barn de anser vara i behov av s?rskilt st?d samt hur f?rskoll?rare beskriver att det s?rskilda st?det ska utformas f?r att tillgodose barns varierande behov och f?ruts?ttningar. Dessutom unders?ks hur f?rskoll?rare resonerar kring sitt arbete med att skapa en inkluderande verksamhet. De fr?gest?llningar som studien syftade till att besvara var; Hur beskriver f?rskoll?rarna begreppet barn i behov av s?rskilt st?d? Hur beskriver f?rskoll?rarna deras arbete med att utforma och anpassa l?rmilj?erna f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur resonerar f?rskoll?rarna kring inkludering i f?rskolan? Studien grundar sig i en kvalitativ ansats med intervju som metod f?r att samla in data material.

I fo?ljande arbete underso?ks en partikelbaserad simuleringsmetod som kallas Fluid-partikelmetoden, FPM. FPM a?r designad fo?r att simulera komplexa fluiders beteenden pa? mesoskalan, vilken sammanla?nkar kontinuumskalan med den molekyla?ra skalan. Metoden utvecklades av Pep Espan?ol i slutet av 1990-talet och a?r en vidareutveckling och generallisering av Dissipative Particle Dynamics som togs fram av Hoogerbrugge och Koelman under tidigt 1990-tal.

I denna uppsats undersöker jag hur barn kommunicerar med varandra genom fysisk beröring. Jag undersöker vad beröringen har för betydelse för den som utför beröringen och den som tar emot den. Mina frÄgestÀllningar Àr: - Vilken kroppslig beröring kan observeras i en barngrupp med 1-3 Äringar? - Vilken mening fÄr kroppslig beröring i barnens möten med kamrater? Studien Àr av kvalitativ metod dÀr jag har anvÀnt mig av videoobservationer och fÀltanteckningar som jag sedan har analyserat med hjÀlp av begrepp frÄn livsvÀrldsfenomenologin och begreppet kamratkulturer. I studien analyserar jag nio olika situationer dÀr jag kategoriserar beröringen i knuffar, armdragningar och axelklappar.