Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r bolag under fo?rutsa?ttning att minst tva? av fo?ljande kriterier a?r uppfyllda tva? ra?kenskapsa?r i rad:En omsa?ttning som inte o?verstiger 3 miljoner kronorTillga?ngar som inte o?verstiger 1,5 miljoner kronorMax tre ansta?llda i medeltalAnledningen till revisionspliktens avskaffande var bland annat att sma? bolag ska ha mo?jlighet att la?gga pengar pa? verksamhetens a?ndama?l och intresse ista?llet fo?r att la?gga denna summa pa? revision. Trots detta va?ljer a?nda? en del sma? bolag att anva?nda sig av en revisor.Denna uppsats syftar till att ge en fo?rklaring till varfo?r sma? bolag va?ljer att anva?nda sig av en revisor trots att detta inte a?r na?got de beho?ver ha. Skillnader mellan bolag startade fo?re revisionspliktens avskaffande den 1 november 2010 och bolag startade efter detta datum kommer ocksa? att belysas.

La?nder och sta?der la?gger allt mer fokus pa? att arbeta med det egna varuma?rket och har da?rmed fa?tt ett mer fo?retagsliknande seende med medborgarna som konsumenter. Samtidigt anva?nder de sig i allt sto?rre utstra?ckning av evenemang som ett marknadsfo?ringsmedel. Evenemang av olika slag har pa? sa? viss blivit ett kraftfullt kommunikationsverktyg.

Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka likheter och skillnader det gÄr att finna i den svenska och finska kursplanen i geografi, detta för att fÄ en indikation pÄ om skillnader i kursplanerna kan vara orsaken till Finlands framgÄng i globala tester medan den svenska skolan gÄr betydligt sÀmre. Samt att se om det finns indikationer pÄ vilka krafter som kan ha pÄverkat kursplanernas utformning.För att kunna finna svaren till syftet sÄ anvÀnds en textanalys av de bÀgge kursplanerna och dessa stÀlls emot varandra för att finna hur de tvÄ kursplanerna skiljer sig frÄn varandra och vilka likheter de har. Denna studie visar pÄ att de tvÄ kursplanerna har vÀldigt stora likheter och knappt nÄgra skillnader utöver ordval. Studien visar ocksÄ pÄ att det inte tycks vara de globala testerna sÄ som PISA som har inverkan pÄ kursplanerna i geografi utan att de mÄste pÄverkas av andra krafter..

Kan extrema partier med helt olika ideologier samarbeta kring politiska frÄgor? Det Àr huvudfrÄgan i denna studie som har studerat tvÄ svenska extrema partier, Nationaldemokraterna och Kommunistiska partiet (f.d. KPML). Studien grundar sig pÄ den sovjetiska dissendenten Andrej Amalriks tes att extrema partier tenderar att nÀrma sig varandra ideologiskt ju extremare de blir. Amalrik presenterar en modell dÀr han visar hur olika ideologier Àr sammanflÀtade med varandra, Amalriks ideologihjul.

Svenska Fotbollfo?rbundet vill att idrottsfo?reningarna i fotboll ska fungera va?l och fa? fler samt ra?tt utbildade ledare. Fo?r att idrottaren ska fortsa?tta tra?na och beha?lla motivationen a?r det viktigt att ledaren lyssnar till idrottarens behov, kunskap och fo?rva?ntningar. Det a?r ocksa? viktigt fo?r tra?naren att vara medveten om vad idrottaren o?nskar fo?r ledarskapsbeteende fo?r att skapa tillfredsta?llande upplevelser och optimera spelarnas prestationer.

Problem: TV4 har idag inte full kÀnnedom om hur deras kunder ser pÄ relationen mellan sig och kanalens sÀljare. Det bidrar till att TV4 fÄr det svÄrare att utveckla relationen ytterligare, vilken de vill förbÀttra.Syfte: Att undersöka vilka ?mötesaktiviteter? som pÄverkar och förbÀttrar förhÄllandet mellan sÀljare och befintliga reklamtidsköpande kunder pÄ TV4.Metod: De mötesaktiviteter som har valts att studera nÀrmare Àr följande; större event, enskilda aktiviteter, sÀljmötet samt kringliggande aktiviteter runt sÀljmötet. Nio av TV4:s kunder har intervjuats. Dessa Àr belÀgna i MÀlardalen och Stockholms-omrÄdet.Teori: Modellen ?Effekterna av vÀrdeskapande strategier i en lÄng relation? av A.

LÀsförstÄelse Àr ett aktuellt Àmne i skolan. Det finns mÄnga olika teorier kring lÀsförstÄelse och hur det skall individanpassas efter varje elevs förutsÀttningar och behov. Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi arbetat med metoden En lÀsande klass vilket har vÀckt vÄr nyfikenhet och dÀrför har vi valt att fördjupa vÄra kunskaper kring metoden i vÄrt examensarbete. Syftet med vÄrt arbete Àr skapa en djupare förstÄelse för hur pedagoger inom SamhÀllsorienterade Àmnen kan arbeta med metoden: En lÀsande klass. VÄra frÄgestÀllningar Àr: ? PÄ vilket sÀtt kan pedagoger lÀra ut olika begrepp inom de SamhÀllsorienterade Àmnena genom metoden En lÀsande klass? ? Hur fungerar En lÀsande klass utifrÄn teoretiska begrepp som flerstÀmmigt klassrum och sociokulturellt lÀrande? Den sociokulturella teorin genomlyste alla tre nivÄgrupperingar.

I uppsatsen analyseras grundskoll?rares befogenheter att ingripa fysiskt mot elever som p?verkar skolmilj?n negativt genom ordningsst?rande beteende. Utg?ngspunkten ?r den befogenhetsgivande best?mmelsen i 5 kap. 6 ? skollagen (2010:800).

Sverigedemokraterna a?r ett radikalt ho?gerpopulistiskt parti som fortsa?tter att o?ka sedan valet a?r 2010. Vid en opinionsunderso?kning i april 2012 skulle partiet fa? 8 procent av medborgarnas ro?ster. Syftet med va?r uppsats a?r att fo?rsta? och fo?rklara vilka orsaker som ligger till grund fo?r att allt fler medborgare ro?star pa? Sverigedemokraterna.

Den hÀr rapporten behandlar ett examensarbete dÀr mÄlet var att programmera en projektdatabas och projektöversikt Ät Milton Medicinteknik KB. Syftet var att dess projektgrupper ska kunna komma Ät att granska sina filer samt se filernas relationer med varandra, genom inloggning pÄ en hemsida. SprÄken som anvÀndes var MySQL för att hantera databasen, PHP för att kommunicera mellan hemsidan och webbservern, HTML för att formatera webbsidorna och ActionScript 3 som Àr Flash programmeringssprÄk för att programmera projektöversikten. I huvuddelen av rapporten Àr det beskrivet hur projektöversikten och projektdatabasen fungerar. FrÄn hemsidan kan man ladda upp filer som hanteras av projektgrupper och anvÀndare med rÀtt rÀttigheter. Det finns tre typer av behörighet som anvÀndarna kan ha: Administratör som kan skapa anvÀndare och projektgrupper, projektledare som ansvarar för sin egen projektgrupp samt vanliga anvÀndare som endast kan ladda upp och lÀnka filer i sin egen projektgrupp.

Enligt socialkonstruktivister Àr samhÀllet konstruerat av mÀnniskor i inter­aktion med varandra. Med hjÀlp av ett teoretiskt ramverk med socialkonstruktivistiska teorier söker vi i denna uppsats förstÄ och analysera hur manliga sistaÄrselever talar om kvinnor och kvinnlighet i interaktion med varandra. Ett exempel pÄ en social konstruktion Àr den form som bestÀmmer samtal mellan mÀnniskor; ordval, uttryck och idéer bakom det som sÀgs, men ocksÄ den konstruerande egenskap samtalet har, vars innehÄll formar, omformar, skapar och förkastar förestÀllningar och idéer i det sociala rummet. DÀrför anser socialkonstruktivister att könsskillnader Àr sociala konstruktioner. Samtalet och dess innehÄll Àr dÀrför viktigt i konstruerandet av skillnader mellan kvinnligt och manligt beteende.

År 1994 invaderade Ryssland Tjetjenien. Det politiska och ekonomiska lĂ€get var i Ryssland, som i Tjetjenien, kaotiskt. Detta arbete har fokuserat sig pĂ„ varför Ryssland valde att ta till det yttersta vĂ„ldet för att förhindra Tjetjenien att bryta sig ur federationen. MĂ„nga teorier har lagts fram om detta Ă€mne och jag har valt att studera nationalismen som teori i denna studie. Kriget har i dagslĂ€get (dec.2006) pĂ„gĂ„tt i över 12 Ă„r, officiellt tog redan slut 1996 men dagligen utkĂ€mpas stridigheter mellan ryska sĂ€kerhetsstyrkor och tjetjenska separatister.

Bakgrund till denna studie a?r att jag la?nge varit nyfiken pa? var la?rare och elev mo?ts i det arbetssa?tt som bena?mns formativ bedo?mning, men ocksa? var de kanske inte mo?ts. Vidare har jag velat ge ett elevperspektiv pa? formativ bedo?mning, en infallsvinkel jag tycker mig sakna i forskning och debatt. Studiens syfte har varit att underso?ka eventuella skillnader i elevers respektive la?rares uppfattning och upplevelse av formativ bedo?mning och om elever uppfattar den formati- va bedo?mningen pa? det sa?tt la?raren har fo?r avsikt. Studien riktar in sig pa? elever och la?rare i yrkesutbildning fo?r vuxna da?r ba?da grupper genom svar pa? fra?geenka?ter, men a?ven uppfo?ljande intervjuer, fa?tt ge sin bild av hur de sja?lva upplever bedo?mningsarbetet ? men ocksa? hur la?rarna tror eleverna upplever for- mativ bedo?mning. Ba?da grupperna ger uttryck fo?r en ova?ntat samsta?mmig bild av formativ bedo?mning, bilden a?r dessutom o?verva?gande positiv. Vidare ra?der stor samsta?mmighet a?ven mellan grupperna i synen pa? va?rdet av formativ bedo?mning. Det enskilda omra?de da?r tydlig diskrepans ra?der a?r na?r det ga?ller la?rares uppfattning av hur elever ser pa? formativ bedo?mning.

Syftet med den ha?r uppsatsen har varit att genom ett genusperspektiv underso?ka hur dagspress framsta?ller makthavare, det vill sa?ga beslutsfattande kvinnor och ma?n pa? ho?ga positioner inom na?ringsliv och politik. Underso?kningen har fokuserat pa? om gestaltningarna sker utifra?n ko?nsstereotyper och hur det i sa?dana fall ser ut.Materialet har varit Dagens Nyheter, DN och Svenska Dagbladet, SvD under perioden 2011-10-01 till 2012-04-01. Underso?kningen har gjorts genom kvalitativ inneha?llsanalys av artiklar som inneha?ller personintervjuer, da?r makthavaren fa?r komma till tals genom citat och i lo?pande text.