I avloppsreningen på Hallsta pappersbruk i Hallstavik reduceras dagligen tonvis med organiskt material innan avloppsvattnet släpps ut i den intilliggande Edeboviken. Bruket är ett så kallat integrerat pappersbruk vilket innebär att man tillverkar både pappersmassan och pappret på plats. Det är främst vid framställningen av massa som det organiska materialet löses ut ur veden och hamnar i processvattnet som så småningom når brukets avloppsreningsverk. På bruket tillverkas papper i olika ljusheter, vilket kräver olika stora insatser i form av blekkemikalier så som väteperoxid och hydrosulfit (även känt som ditionit). Blekningen varierar över tid i produktionscykler och det är sedan tidigare känt att en ökad blekning av massan löser ut mer organiska föreningar.

The goal of this master thesis project was to develop computer models of some plausiblepretreatment techniques and to assess the potential benefits/costs of using pretreatment andanaerobic digestion for waste management of organic waste from a system perspective. Forthis purpose a computer program called ORWARE has been used. ORWARE (organic wasteresearch) is a program for making life cycle assessments of waste management. As the mainpart of the project work the ORWARE system has been provided with three new models ofpretreatment techniques. The additions consist of: One model of pretreatment with ultrasound,one model of thermal hydrolysis and one model of a screw press.

The collection of hazardous waste from the household around Swedish municipalities varies. 1% of the households waste is hazardous waste. It has hazardous features that can give bad consequences for the nature and human health if we don?t collect it and treat it. Therefore the law controls it, the municipalities have responsibility for the household waste.

Syftet med detta arbete var att utvärdera möjligheten för Gruvbergets hematit (HGB) att nyttjas i Malmbergets anrikningskrets. För att besvara frågan om det är möjligt eller inte att anrika HGB på samma sätt som hematit från Malmberget (HMB), gjordes två parallella anrikningsförsök i laboratorieskala på respektive material under identiska förhållanden. Efter att laboratorieförsöken var slutförda och analysresultat erhållna, kunde följande slutsatser läggas fram. Den största skillnaden mellan HMB:s och HGB:s malmer är deras textur. HGB har en finkornig tätt struktur med ej distinkta korngränser.

Vatten som har förorenats genom att det passerat genom en deponi kallas för lakvatten. Detta vatten behöver tas omhand för att undvika negativ påverkan på miljön. Lakvattnets karaktär beror till stor del på vilken typ av avfall som har deponerats.Deponin Tippa ska ta fram ett förslag på lokalt omhändertagande av sitt lakvatten. Tippas lakvatten har karaktäriserats utifrån 11 provtagningar tagna år 2009. Analysresultaten visar att de föroreningar som överskrider satta riktvärden är; organiskt material i form av BOD och COD, kväve i form av ammonium och totalkväve samt metallerna järn och koppar.För att kunna utforma en reningsprocess som skulle kunna hantera dessa föroreningar har en litteraturstudie utförts som ska ligga till grund för bedömning av vilken/vilka tekniker som lämpar sig för Tippas förutsättningar.

Efterfrågan på kycklingkött ökar i världen och det leder till en ökad produktion. Sojamjöl som är det vanligaste proteinfodermedlet till bland annat fjäderfä har blivit dyrare de senaste åren och även ifrågasatts ur ett miljöperspektiv på grund av regnskogsavverkningen i Amazonas. Alternativa proteinfodermedel efterfrågas därför. Denna litteraturstudie har samlat publicerade artiklar om larver som ett alternativt högvärdigt proteinfodermedel. Husflugans larver har i torkad form en proteinhalt på 50-60 % och bättre aminosyrasammansättning än sojamjöl.

ITT Water & Wastewater (före detta ITT Flygt) tittar på att eventuellt genomföra en förbättring av ytbehandlingen av deras pumpar för att eliminera de rostangrepp pumparna utsätts för idag. Examensarbetets uppgift är här att analysera och beskriva miljöeffekterna av de nya ytbehandlingsmetoderna som företaget undersöker.Målet med studien är att få fram ett underlag och en rekommendation om vilken ytbehandlingsmetod företaget bör välja ur miljösynpunkt.De olika metoder som studerats är:? Järnfosfatering + ED-lackering? Zinkmanganfosfatering + ED-lackering? Oxsilan + ED-lackeringDessa metoder har jämförts med nollalternativet, vilket innebär att samma metod som tillämpas idag fortsätter att användas.Miljöeffekterna som studerats för de olika metoderna är:? utsläpp till luft och vatten? avfall? energiAv de tre nya metoderna samt nollalternativet är Oxsilan följt av ED-lackering det alternativ som ger minst påverkan på miljön. Metoden har inga utsläpp av flyktiga organiska ämnen till luft, inget farligt avfall bildas och det avfall som ändå bildas är litet. Metoden har även lägre energiåtgång än de andra studerade metoderna.2008:Nr 2 Teknik.

För att minska avfallsmängderna och öka källsorteringen har flera länder samt kommuner i Sverige valt att övergå från volymbaserad avfallstaxa till viktbaserad avfallstaxa. Göteborgs stad har successivt infört vikttaxa under åren 2010-2013. Tidigare utvärderingar i Sverige hävdar att införandet av taxan har minskat restavfall med ca 20-31 procent. För att se om införandet har gett önskat resultat i Göteborg har vi kontrollerat för trender och andra faktorer som kan tänkas påverka avfallsmängden. På grund av att taxan införts vid olika tidpunkter för Göteborgs stadsdelar kan vi använda oss av paneldata och en ekonometrisk regression där vi använder fixed effects.

De idag mest använda alternativen för sluthantering av slam är deponering, spridning på jordbruksmark, och olika former av annan användning som markbyggnad och jordtillverkning. Mycket händer idag inom ?slamhanteringsområdet? och till följd av nya lagar och mål kommer de tillgängliga alternativen för sluthantering se annorlunda uti framtiden. För att kunna föra en diskussion om hur sluthanteringen kommer att se ut i framtiden behövs dels en överblick över vad som kommer att gälla i framtiden, dels en överblick över hur hanteringen ser ut idag. Syftet är att kartlägga sluthanteringen av slam från avloppsreningsverken idag, att ge en sammanfattning av mål och regleringar, samt diskutera hur sluthanteringen av slam kan tänkas se ut i framtiden.

Det här examensarbetet har utförts på uppdrag av Stockholm Vatten AB och har bedrivits vid Norsborgs vattenverk i Botkyrka kommun utanför Stockholm. Syftet med arbetet har varit att ge underlag för minskning av organiskt material i dricksvattnet. Följande frågor besvaras:? Påverkar aktiverad kiselsyra reduktionen av organiskt material? Påverkar beredningen av den aktiverade kiselsyran reduktionen av organiskt material? Kan den aktiverade kiselsyran ersättas med aluminiumsulfat? Vilka effekter innebär en ersättning av aktiverad kiselsyra med aluminiumsulfatNorsborgs vattenverk tar råvatten från Mälaren och reningsprocessen innefattar mekanisk, kemisk och biologisk rening. I den kemiska reningen används aluminiumsulfat och aktiverad kiselsyra.

Detta arbete handlar om barns tankar om skräp i sin närmiljö. Vi ville ta reda på vad barn tänker om skräp i närmiljön, eftersom vi under våra VFT perioder upptäckt hur mycket skräp som ligger på skolgårdarna där barnen vistas och leker. Förskolan och skolan har en betydelsefull roll för att utveckla barns handlingskompetens för en hållbar utveckling. Vi har intervjuat barn i en mångkulturell förskoleklass för att ta reda på deras tankar om varför skräpet hamnar på marken och vart det tar vägen om det får ligga kvar. Vi har även intervjuat förskolläraren barnen hade i förskolan för att se om de fått med sig någon kunskap om ämnet från förskolan till förskoleklassen.

Vid en nyproduktion på en byggarbetsplats uppgår avfallet till 5-15 % av byggnadsmaterialet. Det finns system att minska byggavfall men ett stort problem är bristen på motivation att införa dem eftersom byggföretagen inte kan se någon kortsiktig förtjänst. Ett steg för att öka motivationen är då att ge personalen utbildning i avfallsminskningsåtgärder och de förtjänster det kan leda till. Syftet är att kortfattat beskriva hur miljöutbildningar kan se ut. Även hur arbetsledning och hantverkare anser att utbildning påverkar deras motivation till källsortering och minsking av avfall under byggprocessen och vad de kan se för hinder till detta. Studien genomfördes som en enkätundersökning och delades ut till ca 60 personer fördelat över fem arbetsplatser. Både ledning och hantverkare har ingått.

Fjärrvärmebranschen i Sverige har sedan mitten av 1990-talet varit i en stagnationsfas, där mängden producerad och förbrukad energi i stort sett varit konstant, trots stora investeringar i fjärrvärmenätet. Samtidigt har den höga andelen återvinning gjort att det råder brist på avfallsbränsle till energiåtervinning i Sverige. I kombination med hög konkurrens om avfallsbränslet har detta medfört att aktörerna på marknaden tvingats se sig om efter nya vägar att tillfredsställa behovet av bränsle, vilket lett till att det idag importeras stora mängder avfall för energiåtervinning från utlandet. Vid Vattenfalls fjärrvärmeverk i Uppsala har det mellan åren 2006-2013 återvunnits i snitt drygt 360 000 ton avfall per år. En stor del av detta hämtas in från lokala kunder, både kommuner och privata aktörer, men man har på senare tid även behövt börja importera avfall för att tillfredsställa energibehovet.

Varje år försvinner enorma mängder odlingsbar mark som direkt följd av erosion, försaltning, kompaktering, försurning och kemisk förorening av jorden. Att tillsätta organiskt material, t.ex. i form av kompost, är ett sätt att motverka denna utveckling. Kompostering är också en viktig metod för att ta tillvara vårt ökande matavfall. I den här uppsatsen beskrivs mekanismerna bakom den biologiska nedbrytningen som sker i en kompost.

En nyckelfunktion vid beredning av dricksvatten är att avskilja det organiska materialet som finns i råvattnet då det har stor inverkan på vattenkvalitén, då det bidrar till ett flertal hygieniska och estetiska vattenkvalitetsproblem. Halten organiskt material i de nordiska vattendragen har ökat och det beror mest troligt på klimatförändringar, där nederbördsmängden varit en viktig faktor. Ökad nederbörd ger ett mer färgat vatten innehållande mer humus. Löfgren et al. (2002) uppskattade att humushalten i svenska ytvatten kan komma att öka med 26 % i framtiden och enligt en modell skattad av Larsen et.