Biogas är en förnyelsebar energikälla som tillverkas genom att organiskt material som matavfall bryts ner av mikroorganismer under anaeroba (syrefria) förhållanden. Regeringen har satt upp mål för en högre matavfallsutsortering vilket leder till ökad mängd tillgängligt substrat till biogasproduktion.Matavfallet som samlas in börjar brytas ner under tiden det transporteras och lagras. Syftet med studien var att undersöka hur länge matavfall lagras, ta fram ett representativt recept på ett genomsnittligt matavfall i Sverige och utvärdera hur mycket metanpotential som försvinner från matavfall med avseende på lagringstid, insamlingssystem (papper- och plastpåse) och lagringstemperatur (22°C och 6°C) genom laboratorieförsök.Den genomsnittliga lagringstiden för matavfall från villor och flerbostadshus i undersökningen var sex dagar. Ett recept för matavfall har tagits fram med hjälp av litteratursökning och modifiering av recept i Avfall Sveriges rapport U2010:10. Laboratorieförsöken visade att skillnaden i metanpotential mellan plast och papper var tydlig vid 22°C, då metanpotentialen sjunker, men obefintlig vid 6°C.För att uppnå maximal metangasproduktion från matavfall under den varma delen av året så är plastpåsar bättre då de har en mer konserverande effekt på matavfallet än papperspåsar.

In the coming years, organic food waste will be collected in the region of Gästrikland, Sweden. The collection is planned to cover the entire region by the end of year 2007. To start with, smaller amounts are being collected and transported to a central composting plant in Sala. However, a central composting plant in the region of Gästrikland is projected.The objective of this thesis is to evaluate a number of possible methods for composting of organic food wastes regarding their environmental impacts and localization.There are four scenarios for future composting of organic waste that have been evaluated. There are two that consist of membrane composting, either in Sala or in the region of Gästrikland.

The purpose of this study has been to make an inventory of combustible waste in the region around Norrköping and to investigate the composition of domestic waste, industrial waste and two different types of sludge. The work was performed at the request of Norrköping Miljö & Energi, due to the planning of an incineration plant. The inventory of the waste was performed through inspection of environmental impact reports, from waste disposal plants in a number of local government areas in the region. The quantities were also compared to another inventory, carried out in a different way. The characterisation of the wastes was compared to the fuel specification determined by Norrköping Miljö & Energi.

I såväl Brasilien som runt om i världen finns stora mängder Organiskt avfall som skulle kunna utnyttjas på ett bättre sätt. Många potentiella substrat för biogasproduktion deponeras, eldas upp eller komposteras utan att den energi som skulle kunna utvinnas vid denna process tas tillvara. Detta examensarbete inriktade sig på att i laboratorium undersöka potentialen för biogasproduktion från några av dessa avfallsprodukter. Från biodieselproduktion, vilket är en snabbt växande industri i Brasilien, fås exempelvis 1 kg av restprodukten råglycerol per 9 kg producerad biodiesel. Detta är en restprodukt som man i dagsläget letar efter fler tillämpningar för och biogasproduktion har visat sig vara en möjlighet.

Syftet med denna studie var att försöka datera en sedimentstratigrafi genom att undersöka möjligheten till korrelation med resultaten från en tidigare studie via tefrokronologiska metoder. Tefrokronologi är studierna och metoderna där man identifierar och daterar tefra (vulkanaska) i lagerföljder för att användas som ett synkroniseringsverktyg mellan olika sedimentstratigrafier. I denna studie genomfördes analys av organiskt kol, XRF-scanning, extrahering och mikroskopering av tefra samt försök till kemisk analys genom elektronmikroskopering av en borrkärna från Fågelmossen i södra Sverige. Tefra hittades i botten av borrkärnan och med hjälp detta fynd i kombination med främst analys av organiskt kol kunde borrkärnans stratigrafi korreleras med resultaten från den tidigare studien..

Under en längre tid har Norrköpings Kommun haft problem med sin avfallshantering. En ny avfallsplan upprättades 2004, med nya riktlinjer som kommunen nu vill anpassa sin verksamhet efter.Särskilt hanteringen av biologiskt avfall har eftersatts, idag går mycket hushållsavfall till förbränning, trots att det till stor del skulle kunna användas till utvinning av energi genom olika metoder som är bättre ur miljösynpunkt. Min uppgift var att ta reda på vilka regler som gäller, och hitta ett sätt att få avfallet sålt till de intressenter som finns. Ett problem var att det saknades kunskap och rutiner för att kunna kvalitetsmärka avfallet.I rapporten inkluderas utdrag från de regler och föreskrifter som är relevanta. De förordningar som främst reglerar detta område är Miljöbalken och Avfallsförordningen.

Elektriskt och elektroniskt avfall (WEEE) är den snabbast växande avfallskategorin inom EU, samtidigt som det är en av de mest skadliga formerna av avfall för människors hälsa och miljön om det inte samlas in och tas om hand på rätt sätt. Sverige påbörjade insamlingen av el-avfall 2001 och samlar idag in 16,27 kg el-avfall perperson vilket är av de högsta insamlingsnivåerna inom EU, men trots det slängs fortfarande smått el-avfall så som hushållsprodukter, mobiltelefoner och lågenergilampor i andra avfallsfraktioner. För att lösa detta problem talar man om behovet av ökad tillgänglighet på insamlingsplatser och information, men undersökningar av hushållsavfallets sammansättning visar att innehållet av el-avfall i stort sett är oförändrat, trots ökad tillgänglighet och information. De studier som ligger till grund för dagens förbättringsåtgärder har antingen tittat på insamlingssystemets brister utifrån ett nationellt perspektiv eller på effektiviteten av alternativa lokala insamlingssystem. Utifrån dessa har slutsatser dragits om allmänna brister och potentiella förbättringsåtgärder.

Ringdansens bostadsområde som är del av Hyresbostäder i Norrköping miljöanpassades under slutet av 1990-talet. Sopstationer med fraktioner för olika avfall infördes. För många hushåll har detta system inneburit problem. Hyresbostäder vill försöka åtgärdaproblemen genom att göra bättre och tydligare information i soprummen.Genom intervjustudier undersöks hushållens önskemål och klagomål på det nuvarande systemet, den egna hanteringen av sopor samt motivationen bakom deras handlande. Resultaten visar atthushållen efterfrågar bättre och tydligare information.

Thisbachelorthesisdealswithhealthcare.Whichisacurrentandurgentsubject.ItconcernsspecificallySkaraborg´sHospital,oneoutoffourhospitalgroupswithintheVästragötaland´sRegion.ThishospitalgroupinturnconsistsofthehospitalsinFalköping,inLidköping,inMariestadandinSkövde.Skaraborg´sHospitalisafterarecentreorganizationofanextensivedegree,dividedintofourdifferentmainareas(divisions)withatotalofapproximately4200employees.Thefourmainareas(divisions)are(1)Surgery(K),(2)MedicineandPsychiatry(M),(3)ResearchandEducationalDevelopment(FoUU),and(4)StabincludingHumanRelations(HR)andEconomy.TherearetodaysomespecificdifficultiestoinadequatewaysmonitorandunderstandthedifferentactivitieswithinSkaraborg´sHospital.Suchrelationshipsnaturallycreatesobstaclesforexampletocarryoutorganizationalandoccupationalwork.Onesuchexampleisthelackofopportunitytolinkmainareas(i.e.divisions),sub-­?divisionsandorganizationalunitswiththesurfacesandpremisesthattheseusestoday.Theaimofthebachelorthesisis(fortheseandotherreasons)toconnectthedifferentorganizationalunits,etc.withinSkaraborg´sHospitaltothesurfacesandpremisesthattheyuse,andtothusmakeitpossibletodescribethemainareas(divisions),sub-­?divisionsandorganizationalunitswithmoreaccurateandpracticaldenotations,sothattheycanbeunderstoodbybusinessrepresentatives(patients)andemployees.DuetothefactthatSkaraborg´sHospitalisalargeandcomplexorganization,Ihaveenclosedthethesisbyprimarilystudyonlyonemedicalsubdivision,whichisM.3andconsistsofseventeenorganizationalunitsprovidingcarebymeansofmainlythreemedicalspecialties,namelycardiology,skininfectionandrenalmedicin.SubdivisionofM.3waschosenforthisentireactivityislocatedinthesamelocality,whichisinSkövde.Butalsoduetothefactthatthiswasoneofthemorecomplexorganizationalunitscontributedtothischoice.Thebachelorthesiscontainssevenappendices,inwhichthethesisso-­?calledmethodstepsaredetailedfurther,whichalsoincludestheappropriatesub-­?results.Therebyaretheresultscomprisedintheseappendixes.Observe,thatsomeofwhatarepresentedarecontributionsfromotherauthors,i.e.resultsfromaprogressiveresearchprojectwithinSkaraborg?sHospital.Theseappendicesarecalled(1)?Skaraborg´sHospitalashortdescription?,(2)?TheworkwiththefourExceldocuments?,(3)?BuildingswithinSkövdehospitalillustratedwithcurrentbuildingdrawingsfromVästfastigheter,incombinationwithadevelopedschemetoshowsuchbuildings?,(4)?ResultsfromthephysicalinventoriesofthesurfacesandpremiseswithinthesubdivisionM.3?,(5)?Suggestionsformoreaccurateandpracticaldenotationsonareas(divisions),sub-­?divisionandorganisationalunits?,(6)?ExampleofasurveyproposedtobesenttounitmanagerswithinthesubdivisionM.3toensuretheresultsofthephysicalinventory?and(7)?Commentsonsomeresultsobtainedfromasemi-­?structuredinterviewwithoneofthemanagers(i.e.adoctorresponsibleforsomeoftheactivitieswhithinResearchandEducationalDevelopmentFoUU).ThethesisisbasedonanumberofExcel-­?documentsobtainedfromSkaraborg´sHospitalanddrawingsofthepremisesobtainedfromVästfastigheter.ItisalsobasedonavarietyoffieldtripswhereIhavebeenabletovisitandtherebycarryoutthephysicalinventoriesofthesurfacesandpremisesoftheselectedorganizationalunitsandinterviewsofanumberofkeyemployees.Thetheoreticalframeworkforthisthesisispartlybasedonorganizationandorganizationalmanagement,organizationalcultureandworkofchangewithinanorganizationandtheworkingenvironmentandsafetyresponsibilities.Thethesisisalsobasedontheoriesandstudiesthathavebeendoneonhealthcareorganizationsandhealthcaremanagement.ThethesisworkhashelpedtoidentifyallsurfacesandpremisesthatorganizationalunitswithinthesubdivisionM.3exploits,andtoprovidesuggestionsformoreaccurateandfunctionaldenotationsfortheseorganizationalunits.ThisthesisalsoprovidesabetterfoundationforvariousongoingandfutureinitiativestoimproveefficienciesaswellasworkandworkconditionswithinSkaraborg´sHospital.Anexampleoftheresultstherebygained,isthatthemethodusedtoidentifyboththesurfacesandpremisessubdivisionM.3uses,whichcanbeusedforalloftheothersubdivisionsandorganizationalunitsthanthosethathavebeenstudiedinthisthesisframes..

Arbetet har skrivits på uppdrag av Exploateringskontoret i Stockholm och innefattar sexbyggnadsentreprenörer som alla bygger i området Hammarby Sjöstad där studiengenomförts. Tillsammans bygger de totalt 1126 stycken lägenheter, samt fem styckenbutiker, sex lokaler och ett dagis. Utöver detta tillkommer även två garage vars avfall ärinräknat i statistiken.Arbetet har gått ut på att undersöka hur mycket byggavfall som bildas per nyproduceradlägenhet, varför det skapas samt när i byggskedet detta sker. Kostnaderna för detta skaäven beräknas och hänsyn ska tas till inköpskostnader av det material som blir till avfallsamt avfallsentreprenörernas efterhanteringsersättning. Grunden till frågeställningen ovanbottnar i indikationer som getts från diverse byggnadsentreprenörer som menat att detbildas cirka två ton avfall per nyproducerad lägenhet.Syftet är att detta ska ge underlag för att på sikt skapa bättre rutiner för projektering ochproduktion av byggnader som möjliggör en reducering av byggavfallet, samt även för attbidra till en större medvetenhet kring avfallssorteringen hos byggarbetare ochbyggnadsentreprenörer.

Många kommuner arbetar för att minska avfallsmängderna. För skapa ett ekonomiskt incitament för detta har 26 av landets 290 kommuner valt att införa viktbaserad avfallstaxa för insamling av hushållens avfall. Om den viktbaserade taxan haft den effekt på avfallsflödet som önskats är i dagsläget inte utrett. Detta examensarbete har som syfte att sammanställa erfarenheter och inställningar till taxan i utvalda kommuner samt besvara följande frågor: - Innebär införandet av viktbaserad taxa förändrat avfallsflöde? - Om flödet förändrats, vilka vägar har det då tagit? Bjuv, Umeå och Linköping valdes ut för att studera taxans effekter.

Avfall som inte sorteras av privatpersoner eller företag levereras till avfallsanläggningar där det sorteras för att öka värdet och skapa avsättning för avfallet. Idag sker sorteringen av blandat avfall på Ragn Sells manuellt med grävmaskin vilket är kostsamt. Kostsam sortering leder dessutom till låg sorteringsgrad. Det här arbetet syftar till att undersöka hur sorteringen kan ske på ett mer effektivt sätt för att möjliggöra en lönsammare sortering och högre sorteringsgrad. Detta kan ske genom att effektivisera dagens metoder men arbetet undersöker också vilken ny teknik som kan användas samt hur väl den lämpar sig för ändamålet. Arbetet behandlar effektivisering i tre tidsperspektiv: vad som skulle kunna förbättras redan imorgon, vad som skulle kunna ske inom ett par månaders tid samt vad som kan komma att vara aktuellt om ett par år.

Vid tillverkningsprocesser av nya komponenter omvandlas material till antingen en produkt eller restprodukt, varpå restprodukterna hanteras som antingen biprodukt eller avfall. Oavsett karaktärisering är den genererade beståndsdelen föremål för någon form av fortsatt behandling. Vid frågan om restprodukt kan det handla om en åtgärd för avfallshantering, då substanserna saknar funktionella egenskaper för fortsatt användning. Det kan också vara så att avfallet besitter ett kommersiellt värde och kan återanvändas som en råvara i andra anläggnings- och tillverkningsprocesser eller i form av bränsle. Oavsett tillämpad åtgärd krävs tydlig lagstiftning som främjar en gynnsam utveckling och förhindrar uppkomsten av skadliga föroreningar.

Syftet med studien har varit att undersöka möjligheten att skapa en enkel modell att undersöka optimal hantering av avfall i Sverige. Den modellen skulle i så fall ingå som en del i ett regerings uppdrag om det är möjligt att sätta upp ett nationellt miljömål mot ökat effektivt användande av resursen som avfall utgör. Studien har utförts på uppdrag av Naturvårdsverket inom ramen för examensarbete inom civilingenjörsprogrammet i kemiteknik på KTH.Inledande genomfördes ett antal intervjuer för att skapa en god bild av hur avfalls Sverige ser ut och inom vilka områden det finns potential för optimering. Sedan studerades artiklar, böcker och rapporter samt en stor mängd statistik som tillhandahölls från Naturvårdsverket samt RVF undersöktes. En bild av hur modellen skulle behöva se ut togs fram.

Målet för detta examensarbete är att bygga en geografisk databas över de platser inom Kiruna stad som tar emot och samlar in återvinningsbart avfall. Arbetet har bestått av de följande momenten: 1. Samla in infomation. 2. Sammanställa den insamlade informationen.