AbstractFörfattare: David StigsonTitel: Kunskapens kÀlla ? Hur kunskap konstrueras i det vardagliga arbetet inom en organisation.Uppsatsarbete i sociologi: SO5313 61-90 hp, ht-08Handledare: Per DannefjordExaminator: Eva FasthAntal sidor totalt: 42VÀxjö universitet, Institutionen för samhÀllsvetenskapOsÀkerhet kring omvÀrldens beskaffenhet och samhÀllets utveckling Àr nÄgot som sÄvÀl individen som grupper i samhÀllet upplever. Företag och andra organisationer anvÀnder omvÀrldsanalys som ett redskap för minskad osÀkerhet kring hur deras omvÀrld ser ut. Inom den undersökta organisationen bidra de olika funktionerna med sin kunskap till den analys som utgör hela organisationens omvÀrldsanalys.Syftet med studien Àr att undersöka vilka kunskaper som informanterna anser viktiga, i vilka sociala sammanhang kunskapen konstrueras, samt om det pÄverkar vad de anser vara prioriterad kunskap. Kvalitativ metod ligger till grund för de 6 informanterna som utgör empiriskt material.

Dynamiskt, flexibelt och snabbförÀnderligt, sÄ framstÀlls dagens samhÀlle och arbetsliv. Det Àr nÄgot som organisationer och företag mÄste kunna möta. Ett sÀtt att effektivt hantera snabba förÀndringar Àr enligt moderna teorier att organisera sig som team, dÀr teamen strÀvar efter att vara sjÀlvstyrande. En frÄga som uppstÄr Àr: Hur ser ledarskapet ut som ska leda sjÀlvstyrande team? Eller som Svedberg (2012) uttrycker det: Hur leder man de som ska leda sig sjÀlva? I det hÀr avseendet Àr det intressant att studera vad fenomenet tillit innebÀr i ledarskapet för en teambaserad organisation.  Syftet med studien Àr att beskriva förutsÀttningar för tillit mellan ledning och medarbetare i en team- baserad organisation med agil arbetsmetodik.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att fördjupa kunskaper om vilka strategier lÀrare och rektorer arbetandes i fyra mÄngkulturella skolor anvÀnder för att inte diskriminera elever som tillerkÀnner sig religionen islam. Vi har arbetat utifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur ser lÀrare och rektorer pÄ simundervisningens betydelse i skolan? Hur arbetar skolorna med elever som inte uppnÄr mÄlet i momentet simning i idrott och hÀlsa? Hur upplever lÀrarna och rektorerna elevers och förÀldrarnas instÀllning till Àmnet simning? Svaren har analyserats utifrÄn ett kultursociologiskt perspektiv med sÀrskilt fokus pÄ hur majoritetskulturens normer möter minoritetsnormer, i synnerhet nÀr det gÀller trosfrÄgor.MetodTill denna studie valdes en kvalitativ ansats som metod. I studien har fem lÀrare och tre rektorer frÄn fyra skolor i Stockholmstrakten intervjuats. Urvalet kom att bli strategiskt dÄ respondenterna som valdes ut arbetade pÄ mÄngkulturella skolor.  Pierre Bourdieus kultursociologiska perspektiv och hans teoretiska begrepp habitus, kapital och fÀlt har anvÀnts vid analys av datainsamlingen.ResultatDe viktigaste resultaten som framkom i studien Àr att bÄde lÀrare och rektorer tillerkÀnner simförmÄgan ett stort vÀrde och att simmomentet Àr en sjÀlvklarhet i kunskapskraven.

Uppsatsen handlar om kvinnors organisering i sociala rörelser i Argentina under tvÄ olika perio-der: diktaturen 1976 -83 och den ekonomiska krisen 2001/2002. Syftet har varit att undersöka utifrÄn vilka syften och med vilka strategier kvinnor har organiserat sig under dessa perioder, samt att se om det finns likheter eller skillnader mellan dessa.De rörelser som undersökts har varit: Las Madres de Plaza de Mayo, olika grannskapsorgani-sationer och hemmafrurörelser, samt piqueteros, clubes de trueque, fåbricas/empresas recupera-das och asambleas vecinales.Rörelserna har huvudsakligen analyserats utifrÄn feministiska och genusvetenskapliga teorier. Framförallt har jag utgÄtt frÄn en diskussion inom feminismen som handlar om skillnaden mellan kvinnoorganisationers strategiska och praktiska intressen. MÄnga kvinnorörelser i Argentina, liksom i Latinamerika i stort, har organiserat sig utifrÄn en identifiering med en traditionell kvinnlig genuskonstruktion, det vill sÀga med moderskapet och med sysslor i hemmet. UtifrÄn det stÀllningstagandet har kvinnorna i rörelserna ocksÄ ofta tagit avstÄnd ifrÄn politik och politis-ka strukturer.

Dagens konkurrensutsatta miljö gör det nödvÀndigt för företag och andra organisationer att nyttja de resurser som finns tillgÀngliga inom organisationen pÄ bÀsta sÀtt. En viktig aspekt i arbetet med att finna konkurrensfördelar Àr att ta till vara och samordna den samlade kunskapen hos personalen. Ett begrepp som man allt oftare trÀffar pÄ inom organiserandet av kunskap Àr Centre of Excellence, eller kompetenscentrum. Det finns dock ingen entydig innebörd av detta begrepp, och det förekommer i flera olika sammanhang, pÄ skilda nivÄer - som delar av stora företagskoncerner - som arbetsform i samarbete mellan myndighet, högskola och industri ? som statusgaranti för individ- eller gruppbaserad kompetens.

Syftet med studien var att förstÄ och beskriva vad som befrÀmjar respektive motverkar samverkan mot sexualiserat vÄld. DÀrtill var syftet att förstÄ och föra en diskussion om samverkans möjligheter till förÀndring ur ett genusperspektiv.De centrala frÄgestÀllningarna var; Vad anser deltagarna Àr motiven, förutsÀttningarna och hindren med samverkan? Vad har deltagarna för definition och perspektiv pÄ sexualiserat vÄld? I vilken utstrÀckning kan samverkan tolkas som ett hinder eller en möjlighet till förÀndring?Studien Àr en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Metodpluralistiska tillvÀgagÄngssÀtt har anvÀnts, dels i datainsamlingsmetoden och dels i analysmetoden. Fyra enkÀtundersökningar har genomförts, en i Storbritannien och tre stycken i Sverige.

Författare:Lars JennforsTitel:Sport Managers, Vad gör de? - En studie kring de arbetsuppgifter som innehas och de kvalifikationer som krÀvs för att arbeta som sport managerInnehÄll:Sport Management Àr ett förhÄllandevis outforskat omrÄde i Sverige. DÀrmed Àr det inte alldeles sjÀlvklart vilka personer som har ett arbete som kan kallas sport manager. Definitionerna som dÀrmed blir av central roll i studien Àr idrottssektorn, idrottsorganisationer och sport manager. Att ta del av dessa definitioner Àr viktigt för att kunna ta till sig av det resultat som framkommit.Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vilka kvalifikationer som krÀvs pÄ idrottens arbetsmarknad inom yrket sport manager, samt vad en sport manager har för arbetsuppgifter.

Syftet med uppsatsen Àr att göra en deskriptiv studie av drivkrafter bakom Debasers uppkomst och utveckling pÄ Stockholms livemusikscen samt försöka identifiera dominerande idéer pÄ fÀltet som kan ha pÄverkat Debaser och livemusikscenens utveckling. Med fÀlt syftar vi pÄ fÀltet för musikbranschen. Inom fÀltet ryms bland andra olika aktörer pÄ livemusikscenen, boknings- och skivbolag, musiker och kulturpolitiker.Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som till stor del baseras pÄ primÀrdata frÄn intervjuer med Debasers grundare och med personer inom fÀltet för musikbranschen. Vid intervjuerna har vi utgÄtt ifrÄn en semistrukturerad intervjuguide som tar upp vissa teman och förslag pÄ specifika frÄgor baserade pÄ syftet och den givna referensramen för studien. Referensramen bestÄr av teorier inom det institutionella perspektivet, organisationsidentitet, entreprenörskap och tillvÀxt.De slutsatser som vi kommit fram till Àr bland annat att Debasers uppkomst till stor del möjliggjordes av tre dominerande idéer inom fÀltet som kommit att pÄverka Stockholms livemusikscen.

Inledning: Uppsatsen handlar om intern styrning inom hÀlso- och sjukvÄrden, nÀrmare bestÀmt av vÄrdcentraler med olika huvudmannaskap. Det Àr viktigt att undersöka hur styrningen och organisering Àr uppbyggd eftersom resurserna som finns tillgÀngliga bör anvÀndas pÄ bÀsta sÀtt för att kunna ge en effektiv och kvalitativ vÄrd för alla patienter. Detta dÄ kostnadsökningar sker vilket leder till att effektiviseringar krÀvs.FrÄgestÀllning: 1. Hur anvÀnds finansiell och icke-finansiell information för intern styrning av offentligt och privat Àgda vÄrdcentraler i Landsting Kronoberg?2.

Innovationer Àr grunden för hÄllbar tillvÀxt och i en ökande konkurrens Àr det alltmer viktigt för företag att skapa innovativa produkter. Innovationsprocessen definieras som den organisatoriska processen som omvandlar en idé till en innovation. Startpunkten för innovationsprocessen kan betecknas med termen fuzzy front end och pÄ grund av att fuzzy front end Àr början pÄ innovationsprocessen Àr fasen avgörande för innovationernas inriktning. Fuzzy front end definieras som idégenerering, produktdefinition och projektutvÀrdering. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och ge rekommendationer till hur en effektiv fuzzy front end kan organiseras.

Efter att en kvinna i PiteÄ dödats av sin före detta sambo, bildades ett manligt nÀtverk i staden med syfte att verka för kvinnofrid. NÀtverket brukar Àven kallas för PiteÄuppropet. Syftet med denna uppsats Àr att genom en kritisk fallstudie studera ett exempel pÄ en lyckad organisering. Min hypotes Àr att de mÀn som tog initiativ till det första mötet hade en hög nivÄ av social kapital. För att testa denna har jag stÀllt upp tre frÄgestÀllningar.

 Problem: Uppsatsens problemformulering bygger pÄ internrevisionens position idag, internrevisionens betydelse för företagen i Sverige samt internrevisionens betydelse för företag i Sverige i framtidenSyftet: Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av information frÄn respondenter, forskare samt litterÀra verk hitta intressanta aspekter som likheter samt olikheter gÀllande dagens och den framtida internrevisionen. Metod: Vi vÀljer kvalitativa metoder i vÄra undersökningar. Den kvalitativa metoden omfattar intervjuer med fyra svenska företag. Vi i denna uppsats försöker klarlÀgga om internrevisionens framtida utveckling och betydelse hos Svenska företag. Denna belysning sker med hjÀlp av faktorer som internrevisionens utveckling, tidigare forskningar om internrevision, organisering av internrevision, olika incitament som pÄverkar internrevisionen samt kommunikationskanalerna mellan internrevisorer, externrevisorer och styrelsen.  Teori: Svenska Koden för bolagsstyrning Àr en reglering som liknar den amerikanska modellen Sarbanes Oxley Act (SOX) som uppstod efter de omfattande skandaler och företagskonkurser i USA. Denna reglering tillÀmpades Är 2005 för svenska börsnoterade företag i Sverige vars syfte Àr att skapa mervÀrde för företagen.

SammanfattningAsa-konflikten utspelades i SmÄland under Ären 1934 och 1935. Den ansÄgs vara en betydelsefull milstolpe i arbetarrörelsens historia i Kronobergs lÀn men verkar nu vara relativt bortglömd. Det var en lÄngdragen facklig och juridisk strid om föreningsrÀtten och rÀtten att verka som en fackförening mellan lantarbetarna, företrÀdda av Svenska Lantarbetareförbundet, och de tyska Àgarna ? Stinnes, företrÀdd av svensken (och nazisten) Söderström som var gift med en av finansmagnaten Hugo Stinnes döttrar. Det var Àven en kamp som utspelades i det offentliga rummet med rapportering och opinionsbildning i pressen bland annat frÄn den Är 1934 nystartade socialdemokratiska tidningen Kronobergaren. Asa-konflikten utkÀmpades mellan de anstÀllda lantarbetarna pÄ Asa herrgÄrd, som ligger 4 mil norr om VÀxjö, och gÄrdens Àgare och förvaltare.

Denna studie syftar till att undersöka hur projektgrupper anvÀnder en formativ utvÀrdering. Fokus riktas mot huruvida utvÀrderingsformen frÀmjar lÀrande i ett projekt och vidare pÄ vilket sÀtt en formativ utvÀrdering leder till praktisk förÀndring. DÄ samverkan utgör en viktig hörnsten i teori om lÀrande utvÀrdering har fokus Àven riktats mot samverkan mellan utvÀrderare och pro- jektgrupp, och dess betydelse för anvÀndandet av ett utvÀrderingsresultat.Studien Àr kvalitativ och intervjuer har anvÀnts som metod. Urvalet bestÄr av tre inter- vjuer; tvÄ projektledare och en projektmedlem. De representerade projekten Àr finansierade av ESF och anvÀnder formativa utvÀrderingar.

SAMMANFATTNING Den hÀr uppsatsens intresserar sig för hur ungdomar som definierar sig sjÀlv som homo- eller bisexuell, transperson eller queer (hbtq) har det i skolan. DÀrför har jag genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex unga vuxna som Àr mellan sexton och tjugoett Är och tillsammans med deltagarna skapat berÀttelser om hur de har upplevt sin skoltid. Syftet har varit att bidra med ny kunskap genom att synliggöra deras erfarenheter av att inte uppfylla de förvÀntningar som heteronormativt stÀlls pÄ en pojke eller flicka i skolan med den övergripande forskningsfrÄgan - ?Hur framtrÀder skolan som heteronormativt sammanhang i de unga vuxnas berÀttelser om skoltiden? Uppsatsen tar till utgÄngspunkt att skolan Àr ett heteronormativt sammanhang och mot den bakgrunden stÀlls intervjudeltagarnas berÀttelser. BerÀttelserna analyseras med hjÀlp av begrepp ur symbolisk interaktionism och knyter an till och tolkas med utgÄngspunkt i tidigare forskning om relationer, pojkar och flickor, skapandet av femininiteter och maskuliniteter samt synliggörandet av sexualiteter - i skolan.