Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera styrningen av det offentliga kulturstödet samt hur detta pÄverkar organiseringen och verksamheten hos fria kulturorganisationer. En teoretisk utgÄngspunkt tas i de förÀndringar av den offentliga verksamhetens styrning och kontroll, som pÄgÄtt sedan 1980-talet och som av forskarvÀrlden samlas under begreppet New Public Management. Studien Àr avgrÀnsad till Stockholms stads kulturstöd; verksamhetsstödet, projektstödet och den Är 2008 införda sÄ kallade incitamentsstrukturen. Studien, som Àr en flerfallsstudie, Àr ocksÄ avgrÀnsad till fyra fria kulturorganisationer. Med fria kulturorganisationer menar vi organisationer som Àr sin egen huvudman och vars verksamhet inte syftar till att generera vinst.

Höstterminen 2011 infördes Introduktionsprogrammen (IM) i den svenska gymnasieskolan och ersatte dÄ Individuella programmet som var till för de elever som under sin grundskoletid inte nÄtt behörighet att söka till ett nationellt program. IM bestÄr av fem inriktningar och kan lÀggas upp pÄ olika sÀtt nÀr det kommer till teoretiska Àmnen, praktik och studier pÄ de nat-ionella programmens kurser. Syftet i denna studie Àr att beskriva hur en gymnasieskola orga-niserar undervisningen och hur stöd och sÀrskilt stöd utformas pÄ IM. Den teoretiska utgÄngspunkten frÄn vilket materialet belyses Àr Perssons (1998) modell dÀr den specialpedagogiska verksamheten analyseras utifrÄn ett kategoriskt och ett relationellt perspektiv. Modellen visar vilka konsekvenser olika pedagogiska och specialpedagogiska synsÀtt och stÀllningstaganden fÄr pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd.Uppsatsen Àr en fallstudie gjord pÄ en medelstor gymnasieskola.

Under senare tid har fackföreningarna tappat allt fler medlemmar, en företeelse som inte bara skett i Sverige, utan Àven internationellt. Med anledning av förÀndringar pÄ arbetsmarknaden i form av ökad global konkurrens, har företagen hittat nya lösningar för organisering av arbetskraften och nya anstÀllningsvillkor tenderar att splittra den förut mer homogena arbetsskaran. Förhandlingar sker idag allt mer pÄ företagsnivÄ, och de anstÀllda knyts nÀrmare företaget. DÄ arbetslivet tenderar att bli mer individualistiskt stÀlls frÄgan om kollektivet har nÄgon betydelse idag. Med följande bakgrund Àr ett sjunkande medlemsantal inom facket nÄgot som mÄste ses i en vidare kontext.

Staden, en miljö dÀr mÀnniskan över decennier har satt sina spÄr. De förÀndringar vi har tvingat pÄ stÀderna har gjort att klimatet dÀr kan variera kraftigt inom ett litet geografiskt omrÄde. Ofta finns det flera artificiella faktorer som t.ex. varmluftsutslÀpp och gatubelysning som inte kan Äterfinnas i en naturlig miljö. Detta pÄverkar stÄndortsförutsÀttningarna i en rabatt och bidrar till att det i mÄnga fall skapas vÀldigt extrema miljöer.

Syfte: Syftet Àr att studera vilka organisatoriska och kommunikativa strategier som skolan och pedagogerna i tvÄ sÀrskilda undervisningsgrupper anvÀnder sig av för att underlÀtta för samspel och lÀrande i mötet med eleverna. Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, vilket innebÀr att mÀnniskans lÀrande sker hela tiden och överallt i samspel med andra. Kommunikation Àr en förutsÀttning för lÀrande och utveckling och handlar om vilka olika verktyg vi anvÀnder oss av i interaktionen. Det salutogena förhÄllningssÀttet och att arbeta lösningsinriktat gör att synen pÄ mÀnniskan Àr att se till det friska och positiva, och stödja det som Àr bra och fungerande. SkolsvÄrigheter tolkas och beskrivs pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilket specialpedagogiskt perspektiv man utgÄr frÄn.

I framtiden stÄr vi inför stora utmaningar i frÄga om hÄllbar utveckling, fortsatt vÀlfÀrd och god folkhÀlsa. FolkhÀlsan pÄverkas sÀrskilt av samhÀllsförÀndringar och politiska beslut, i synnerhet av beslut tagna pÄ regional och kommunal nivÄ, eftersom de faststÀllda besluten berör mÀnniskors dagliga förutsÀttningar. Framtidens organisering av vÀlfÀrden kan samtidigt inte enbart lösas genom enskilda organisationsförÀndringar utan det behövs ett lÄngsiktigt arbete med attitydförÀndringar och metoder som stödjer samverkan och nya förhÄllningssÀtt. Politikers intresse och kunskaper Àr dÀrför betydelsefulla för att folkhÀlsofrÄgor ska prioriteras, vilket vanligtvis sker genom samverkan. Syftet med studien Àr följaktligen att skildra samverkan i relation till det lokala folkhÀlsoarbetet hos ledande kommunalpolitiker och om deras upplevda erfarenheter och uppfattningar av denna samverkan.

Traditionellt har HR-arbetet frÀmst varit fokuserat pÄ administrativa uppgifter och inte ansetts vara tillrÀckligt effektivt och vÀrdeskapande. För att HR-arbetet ska bli mer strategiskt behöver funktionen organiseras sÄ att den tillgodoser dessa behov (Boglind et al, 2013). Vi menar att HR-funktionens relation till ledare och linjechefer Àr avgörande för hur framgÄngsrikt deras arbete blir. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att undersöka hur chefer uppfattar HR-funktionens förÀndrade roll och vilken typ av stöd de förvÀntar sig av den. Vi vill ocksÄ undersöka om uppfattningen av HR-funktionen skiljer sig Ät beroende pÄ hur den Àr organiserad.

Bakgrund: Den svenska arbetsmarknaden Àr uppbyggd kring vÀlorganiserade arbetstagare och arbetsgivare. Idag Àr det allt fler arbetstagare som vÀljer att stÄ utanför facklig organisering. Detta kan i framtiden bli ett hot mot den rÄdande svenska arbetsmarknadsmodellen. Idén till uppsatsen vÀcktes ur förestÀllningen om att det finns ett behov av att förstÄ varför medlemmar vÀljer att gÄ ur facket innan man börjar rekrytera nya. Detta för att stoppa tappet sÄ att inte de nyrekryterade snart gÄr ut ur facket igen.

UtgÄngspunkten för detta examensarbete vilar pÄ den nuvarande lÀroplanen (Lpo 94) och de texter som skrevs i samband med att denna konstruerades. I dessa texter framgÄr det att skolans urval nÀr det gÀller innehÄll och organisering bÄde inom och mellan skolformerna ska utgÄ frÄn ett progressionstÀnkande. Samma tÀnkande ska Àven skolans undervisning utgÄ frÄn. Studiens problemomrÄde behandlar vilken roll lÀrarna fÄr i Ästadkommandet av progression och vad som ligger bakom progressionen i lÀrarnas undervisning. Med detta som grund har syftet varit att undersöka hur sex grundskollÀrare i historia och matematik ser pÄ progression i sin undervisning med elever. Arbetets teoretiska bakgrund inleds med att belysa skolans förÀndrade kunskapssyn, frÄn behaviorism till kognitivism, vidare mot en utvidgning av kunskapssynen.

Denna uppsats handlar om mobilitet inom hÄllbar stadsutveckling. Anledningen till valet av Àmne Àr de utmaningar som stadsutveckling och transportplanering i synnerhet, stÄr inför idag. Resurs- och miljöproblem stÀller krav pÄ en ny rumslig organisering av samhÀlleliga och sociala relationer för att en hÄllbar utveckling ska kunna Ästadkommas i framtiden. I dagens samhÀllsplanering Àr det dÀrför viktigt att planera för stÀder med en blandstadskaraktÀr, dÀr nya stadsdelar innefattar flera funktioner. Detta dels för att öka den sociala hÄllbarheten och dels för att underlÀtta för ett minskat resande i vardagen.

Traditionellt har HR-arbetet frÀmst varit fokuserat pÄ administrativa uppgifter och inte ansetts vara tillrÀckligt effektivt och vÀrdeskapande. För att HR-arbetet ska bli mer strategiskt behöver funktionen organiseras sÄ att den tillgodoser dessa behov (Boglind et al, 2013). Vi menar att HR-funktionens relation till ledare och linjechefer Àr avgörande för hur framgÄngsrikt deras arbete blir. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att undersöka hur chefer uppfattar HR-funktionens förÀndrade roll och vilken typ av stöd de förvÀntar sig av den. Vi vill ocksÄ undersöka om uppfattningen av HR-funktionen skiljer sig Ät beroende pÄ hur den Àr organiserad.

Syfte: De ökade intresset för fastighetssektorn under de senaste Ären har medfört högre priser och en ökad konkurrens. Den ökade konkurrensen leder till att allt fler allmÀnnyttiga bostadsbolag vÀljer att lÀgga ut delar eller hela verksamheten pÄ entreprenad. Att kunna stÄ emot konkurrens frÄn andra företag pÄ marknaden anses vara nyckeln till överlevnad och fortsatt utveckling för företag i dagens samhÀlle. I denna uppsats fokuserar vi pÄ hur arbetet med kundrelationer kan utgöra en betydande del i denna verksamhet. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur en bra kundrelation skapas, utvecklas, bevaras och avvecklas samt att analysera om och hur arbetet med kundrelationer skiljer sig mellan olika fastighetsföretag.

Medarbetarskapet har pÄ senare tid blivit mer och mer aktuellt i bÄde den privata och offentligasektorn. Organisationer och företag har börjat se sina medarbetare som de centrala aktörerna isina verksamheter, istÀllet för att enbart se till cheferna och deras ledarskap. I stort handlarmedarbetarskapet om hur medarbetarna pÄ en arbetsplats hanterar sin relation till sinarbetsgivare, till det egna arbetet och till sina arbetskollegor. Det medarbetarskap som rÄder pÄ en arbetsplats kan, enligt litteraturen, beskrivas i termer av öppenhet och förtroende, engagemangoch meningsfullhet, gemenskap och samarbete samt ansvarstagande och initiativtagande.VÄrt syfte med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka det medarbetarskap som existerar i tvÄav Lilla Edets kommuns Àldreomsorgsverksamheter. Genom enkÀter och intervjuer har vi undersökt medarbetarnas och chefernas uppfattning om det rÄdande medarbetarskapet, och deras vilja till delaktighet gÀllande förbÀttring och utveckling av deras medarbetarskap.

Vid industriell produktion sÄ uppstÄr vÀrme vilken inte till fullo kan utnyttjas varför en viss mÀngd vÀrme blir kvar som restvÀrme. Företagen inom industrin strÀvar efter att minska eller ytterligare utnyttja restvÀrmen och den energin som denna innehÄller. Idag Àr det vanligaste anvÀndningsomrÄdet i Sverige för restvÀrme frÄn industrin att denna anvÀnds i nÀrliggande fjÀrrvÀrmenÀt. Ibland finns inte denna möjlighet eller Àr begrÀnsad i sin omfattning. Ett alternativ för svensk industri skulle kunna vara att producera elektricitet av denna restvÀrme.Denna rapport Àr ett examensarbete för KTH i samarbete med företaget Climeon.

Reformeringen av offentlig sektor har medfört en debatt om huruvida demokrativÀrden fÄtt stÄ tillbaka till fördel för effektivitetsvÀrden inom Sveriges kommuner. Till denna debatt kan Àven tillÀggas att ökad tillgÀnglighet har efterfrÄgats av bÄde politiker och medborgare vilket lett till införandet av kundtjÀnst i den aktuella kommunen som hÀr studeras. Masteruppsatsen har en sociologisk utgÄngspunkt med ett Human Resource Management (HRM) perspektiv och syftar till att beskriva och analysera kommunens inledande process inför införandet av en kundtjÀnstfunktion. BÄde bakomliggande orsaker till varför kundtjÀnstfunktionen ska inrÀttas samt hur en organisationsförÀndring kan organiseras nÀr kommuner vÀljer att starta en kundtjÀnst lyfts fram i relation till begreppen demokrati och governance.Studien utfördes genom kvalitativ metod dÀr informanter frÄn ledning, chef och medarbetarnivÄ berÀttade om sina upplevelser av organisationsförÀndringen samt sina tankar om vad som kommer framöver. En hermeneutisk infallsvinkel med tolkningar lÄg till grund för analysmetoden.Teorier om demokrati, governance och organisationsförÀndringar anvÀnds för att undersöka och analysera införandet av kundtjÀnst inom kommunen.