Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida det finns ett samband mellanolika aspekter av skolans psykosociala arbetsmiljö och 15-Äriga ungdomars subjektivtskattade livskvalitet. I fokus stÄr skolarbetets organisering med svenska niondeklassaresupplevelse av krav i skolarbetet, kontroll över dess planering och innehÄll samt tillgÄng tillstöd och praktisk hjÀlp frÄn sina lÀrare. Bakgrunden Àr den ökade rapporteringen av psykiskohÀlsa för denna Äldersgrupp och de senaste Ärens relativt omfattande hÀlsoforskning omskolans psykosociala miljö och förekomsten av psykiska och psykosomatiska hÀlsobesvÀr.Som ett komplement till detta har hÀr istÀllet elevers subjektivt skattade livskvalitetanalyserats, vilket kan betraktas som en relativt bred hÀlsoindikator som delvis Àr kopplattill psykiska och psykosomatiska hÀlsobesvÀr men som ocksÄ kan spegla vÀlbefinnande iett vidare perspektiv. Den centrala frÄgan Àr om dessa aspekter av skolan har en sÄ vidinverkan att de Àven pÄverkar hur eleverna betraktar sin livskvalitet i stort?Studien bygger pÄ data frÄn FolkhÀlsoinstitutets enkÀtundersökning ? SkolbarnshÀlsovanor? som utgör en del av ett internationellt samarbete samordnat av WHO.

To achieve a working collaboration in a big, complex organization where there are vast requirements on both quality and profitability is not always an easy task. An example of this is the organization that was created in the Swedish railway industry following a series of deregulations during the past 25 years. A partial market in this organization is the railway maintenance. In order to achieve a working collaboration between actors in this organization the so-called Purchaser-provider model (PPM) is presently used for the procurement of rail maintenance projects. Previous research has shown that this market-based instrument has clear positive effects regarding the cost-efficiency but hinders the collaboration.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pa? vilka samha?lleliga faktorer som initierade det egyptiska upproret. Enva?ldsha?rskaren Mubarak hade styrt landet i 30 a?r fram till revolten 2011. Egypten hade sedan la?ng tid lidit under sva?ra ekonomiska och sociala fo?rha?llanden, da?r medborgarna saknade politiska ra?ttig- heter.

Den 22 juli 2011 utförde Anders Behring Breivik det vÀrsta terrorattentatet i Norge i modern tid. Svenska medier valde att lÀgga alla sina resurser pÄ att bevaka katastrofen i grannlandet. I denna uppsats undersöker vi hur SVT, SR och TV4 arbetade med bevakningen. Studien som behandlar nyhetsbevakningens första dygn, gÄr in pÄ vilka etiska, praktiska och kÀllkritiska problem som respektive kanals nyhetsredaktioner stÀlldes inför (inklusive webben). Vi tar Àven upp hur arbetet och bemanningen organiserades.

Bakgrund: Forskning visar att det i Sverige blir allt fler Ă€ldre mĂ€nniskor; samtidigt Ă€r dagens sjukvĂ„rd inte organiserad för att möta deras behov. Äldre har ofta ett stort behov av omvĂ„rdnad och det Ă€r viktigt att sjuksköterskan arbetar personfokuserat relaterat till detta. Det sker idag en Ă„ldersdiskriminering av Ă€ldre och sjuksköterskans personliga egenskaper, sĂ„som hennes attityd och bemötande, kan pĂ„verka vĂ„rdens kvalitet och hur den Ă€ldre upplever sin hĂ€lsa. DĂ€r av tydliggörs vikten av en god vĂ„rdrelation, med respekt för individens autonomi, integritet och vĂ€rdighet.Syfte: Syftet Ă€r att beskriva vilka faktorer som kan ha betydelse för sjuksköterskans bemötande av Ă€ldre.Metod: Litteraturstudie baserad pĂ„ tio vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen genomfördes under mars och april mĂ„nad, Ă„r 2011, i de elektroniska databaserna CINAHL, Medline och Pubmed.

Syftet med studien var att studera grundskolors organisation av undervisningen för elever med ADHD diagnos. DÄ detta Àr en mindre studie drar vi inga generella slutsatser av studien.I denna kvalitativa studie deltar sex intervjupersoner som Àr yrkesverksamma specialpedagoger med ett övergripande ansvar över flera klasser. Studien undersöker hur sex olika grundskolor i ett storstadsomrÄde organiserar undervisning runt elever som fÄtt diagnosen ADHD. Studien undersöker Àven om specialpedagogerna anser att kunskapen om ADHD diagnosen Àr tillrÀcklig pÄ skolorna.Resultatet av undersökningen visar att det finns elever med ADHD diagnos pÄ samtliga skolor. Hur man organiserar undervisningen skiljer sig frÄn skola till skola samt frÄn elev till elev.

The aim of this study is to examine the significance of having a music department at the public library in Enköping, and how the organization of the phonograms is handled. The different areas examined are the reason of the reintroduction of a music department, its budget, its users, the work with selection, the marketing, statistical data concerning loans, the work with classification, indexing, and organization of the phonograms and the future of the music department. The empirical material consists of qualitative interviews with staff connected to the music department at the public library in Enköping. For the theoretical frame, Sanna Taljas discourse analysis of music libraries in Finland is used. Talja presents three discourses which all show different views on what kind of material a music library should contain.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ett företag kan hantera sin valutarisk- och exponering. Vi kommer att genomföra undersökningen genom att kartlÀgga ett fallföretags nuvarande situation, för att dÀrefter försöka finna ett effektivt sÀtt för det att hantera densamma. Som metod för att uppnÄ syftet har en kvalitativ fallstudie genomförts. Denna har gett oss möjlighet att studera vÄrt problemomrÄde ur flera dimensioner, att gÄ pÄ djupet med desamma samt göra efterforskningar pÄ ett grundligt sÀtt. Vidare har vi gjort en deskriptiv undersökning av det studerade med utgÄngspunkt dels i sekundÀrdata för att bredda och fördjupa vÄra kunskaper inom omrÄdet, dels i primÀrdata för att komma nÀrmare vÄrt undersökningsobjekt och pÄ grund av att omrÄdet kontinuerligt förÀndras.

Vi har undersökt hur studie- och yrkesvÀgledningen organiseras pÄ fristÄende grundskolor i en vÀstsvensk storstad. Vi har tittat nÀrmare pÄ om skolorna har tillgÄng till studie- och yrkesvÀgledning samt hur studie- och yrkesvÀgledningen utformas och regleras. VÄra huvudsakliga kÀllor Àr hÀmtade frÄn friskolornas riksförbund, Skolverket, skollag, lÀroplan och regeringens hemsida. I kunskapsbakgrunden berÀttar vi om hur fristÄende skolor och studie- och yrkesvÀgledningens utveckling har sett ut genom historien och fram till idag. Vi lyfter debatten om konkurrensen mellan fristÄende skolor och kommunala skolor.

Dimensionerna av hÄllbar utveckling (ekologisk, ekonomisk och social) Àr inbördes beroende av varandra och arbetet kring dessa bör ske pÄ alla nivÄer i samhÀllet. DÄ oklarhet kring begreppet social hÄllbarhet rÄder inom byggsektorn samtidigt som begreppet Àr en viktig del i strÀvandet mot ett hÄllbart byggande, syftar detta examensarbete till att utreda sambanden mellan social hÄllbarhet och byggnadsarkitektur Ät SkellefteÄ kommun och projektet TrÀstad 2012. Examensarbetet öppnar Àven upp för en fortsatt diskussion kring vad social hÄllbarhet pÄ en byggnadsnivÄ kan innebÀra och konkretiserar den sociala dimensionens inverkan pÄ byggnadsarkitektur genom utformning av en planerad förskolebyggnad i SkellefteÄ. Arbetet bygger med litteraturstudier upp en teoretisk grund kring begreppen, vilken sedan Àr utgÄngspunkten för konkretiserandet. Kopplingen mellan social hÄllbarhet och byggnadsarkitektur hÀrleds frÄn begreppens förenande i att tillfredstÀlla mÀnskliga behov.

Under 70-talet förÀndrades det hawaiianska folkets etniska identitet, dÄ en frihetsrörelse uppstod. Det finns anledning att begrunda om identitet och samhÀllsförÀndringar har en ömsesidig relation, dÀr förstÀrkning respektive försvagning av identitet Àr beroende av samhÀllsutveckling. Frihetsrörelsens framvÀxt reflekterar den problematik som hawaiianerna har stött pÄ. Rörelsens mÄl Àr att utveckla en stark etnisk identitet bland det hawaiianska folket, genom olika projekt som knyter dem med en utveckling av kulturen. Det utfaller sig relevant att analysera samhÀllsutveckling visavi identitetens förÀndring.

Inledning: Det har blivit allt vanligare att företag driver sin verksamhet i projektform. Projektarbetet har fÄtt större betydelse och Àr vanligt förekommande inom industri och förvaltning. Studiens fallföretag Àr Södra Cell Mörrum som Àr verksamt inom processindustrin. Inom företaget bedrivs projekt pÄ daglig basis med varierande storlek. Södra Cell Mörrum har stött pÄ problem i deras projektstyrning gÀllande sÀkerstÀllandet av kunskapsöverföring mellan projekt.

Syftet med min studie var att undersöka elevers upplevelse av inkludering i sÀrskild undervisningsgrupp. Fokus lÄg pÄ elever med en autismspektrumstörning i sin diagnos. Elevernas upplevelser av inkludering studerades utifrÄn Vernerssons (2007) fyra omrÄden. Dessa Àr lÀraren och undervisningen, social gemenskap, sjÀlvuppfattning och sjÀlvförtroende samt skolans ansvar och organisering. DÀrmed blev det ocksÄ intressant att undersöka ifall eleverna kunde sÀgas vara inkluderade utifrÄn dessa fyra omrÄden.Den metod som anvÀndes i studien var en kvalitativ forskningsintervju.

Syftet med denna studie Àr att undersöka styrningen av unga vuxna inom ett av Sveriges ledande försÀkringsbolag. Den problematik som legat till grund för studiens Àmnesval Àr den uppmÀrksamhet svensk och internationell media pÄ senare tid skapat kring dagens nyintrÀdda arbetskraft. Den unga arbetskraften beskrivs som individer som stÀller betydande krav pÄ sitt arbete i form av sjÀlvstÀndighet och flexibilitet. Samtidigt som tidigare studier visar pÄ att traditionell, byrÄkratisk organisering finns kvar inom dagens organisationer. Resultat som motsÀtter sig den unga arbetskraftens krav om sjÀlvstÀndighet och flexibilitet.

Verksamheten som fotbollsföreningar bedriver pÄ landsbygden runtom i Sverige har stor betydelse för det sociala livet och sammanhÄllningen inom mÄnga bygder och dÀrmed en viktig roll för utvecklingen av landsbygden runtom i landet. Svenska Fotbollförbundets vision ?En förening i varje by ? Fotboll för alla? syftar till att alla ska kunna spela fotboll, var man Àn bor i Sverige. Svenska Fotbollförbundets landsbygdsutvecklingsprogram som tar avstamp i visionen vill i sin tur göra sÄvÀl föreningar och bygder som fotbollen i sig mer attraktiv. Den hÀr uppsatsen Àr skriven för att utgöra en mindre del av den övergripande utvÀrderingen av Svenska Fotbollförbundets landsbygdsutvecklingsprogram för Ären 2006-2011 som skrivs under 2012. Det huvudsakliga syftet med studien Àr att utvÀrdera programmet genom att undersöka hur fotbollsföreningarna upplevt förbundets arbete.