Människors levnadsvanor har förändrats de senaste 20 åren. Minskad fysisk aktivitet tillsammans med ohälsosamma matvanor leder till både övervikt, hjärtsjukdomar och psykisk ohälsa. Hälso- och sjukvården arbetar med olika metoder i förebyggandet och behandlandet av komplikationer som ohälsosamma levnadsvanorna skapar. Sjuksköterskan har en viktig roll i hälsofrämjande arbete där motiverandet till egenvård ingår. Egenvård innebär att ta hand om sig själv genom goda och hälsosamma livsvanor och kan innebära fysisk aktivitet.

BakgrundUnder 90-talet har den svenska hälso- och sjukvården upplevt stora tekniska framsteg samtidigt som den ekonomiska utvecklingen inte har varit lika ljus. För att förbättra situationen infördes organisatoriska reformer samt modeller med det övergripande syftet att öka effektiviteten. Vår studie behandlar en annan av dessa modeller, balanserat styrkort. Att använda balanserat styrkort som är en metod från den privata sektorn inom hälso- och sjukvården innebär svårigheter vad gäller det övergripande resultatmålet och definition av vem som är kund. Till dessa kommer det allmänna problemet med hälso- och sjukvårdens komplexa karaktäristik där verksamheten utförs av professionella och styrs övergripande av politiker.SyfteVårt syfte är att undersöka hur balanserat styrkort används inom hälso- och sjukvården samt specificera och utvärdera vad som krävs för att kunna styra effektivt med styrkortet inom hälso- och sjukvården.MetodFör att uppnå uppsatsens syfte har en fallstudie med två undersökningsobjekt inom den svenska hälso- och sjukvården använts.

Studien avser att belysa dels ett historiskt perspektiv hos MKB Fastighets AB:s organisationsförändring under Allan Karlssons ledning på 1990-talet, dels avser studien att undersöka hur dagens organisationskultur yttrar sig och dels hur den rådande kulturen förmodas integrera med en leanimplementering. Syftet är att utifrån dessa tre perspektiv skildra den rådande organisationskulturen samt genomföra en tolkning om organisationskulturen är enhetlig eller splittrad med existerande subkulturer. Frågeställningarna berör kulturen på 1990-talet, hur förvaltningsområdena framställs, respondenternas skildring av samhörighet och konsensus i organisationen, hur respondenterna ser på organisationsförändringen samt respondenternas syns på ledningen. Den teoretiska referensramen i studien lyfter fram vikten av att en organisationsförändring påverkar flera organisatoriska dimensioner. Organisationskulturen har makten att påverka organisationsförändringar och skapa inkonsekvenser som utvecklar subkulturer.

Bakgrund: Personer med psykisk oh?lsa l?per ?kad risk att drabbas av somatiska sjukdomar, vilket medf?r ett komplext v?rdbehov och st?ller h?ga krav p? ett holistiskt och integrerat omh?ndertagande. Sjuksk?terskan har ett sj?lvst?ndigt ansvar f?r omv?rdnad och en central roll i att uppm?rksamma och tillgodose b?de fysiska och psykiska behov hos patienter inom psykiatrisk v?rd. Trots detta visar tidigare forskning att den somatiska h?lsan ofta nedprioriteras i det psykiatriska sammanhanget. Syfte: Syftet med denna studie ?r att belysa sjuksk?terskors erfarenheter av att hantera somatiska besv?r inom psykiatrisk v?rd. Metod: Studien ?r en litteratur?versikt av nio kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med hj?lp av tematisk analys. Resultat: Tre huvudteman identifierades: 1) Definiera sin roll som sjuksk?terska, 2) F?rh?lla sig till sjukv?rdens organisation, 3) Samarbeta med andra.

Intresset för entreprenörskap ökar eftersom det ses som viktigt del för samhället med utveckling av nya produkter och tjänster samt skapande av arbetstillfällen. För att företag ska lyckas växa är det inte tillräckligt med att ha tillgänglig arbetskraft utan denna måste också användas på ett effektivt sätt. Därför blir ledarskapet en central del i entreprenörledda företag. Men många entreprenörer är inte vana vid ledarrollen då deras motiv för att starta företag ofta grundar sig på en affärsidé och en vilja att vara självständiga. Jämfört med anställda ledare så når entreprenörer rollen som ledare mest per automatik snarare än att det är ett medvetet karriärval. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur entreprenörer kan bli bättre ledare med fokus på anställdas motivation.

Aim: The challenges that arise from the development of the digitalization are forcing organizations to adjust their activities and operations to meet the needs of the society and organization´s important stakeholders. To be able to keep up with the developments organizations are constantly changing. These changes must be communicated to their stakeholders in a way that makes sense to them and to ensure that mutual understanding is achieved for the change to be succesful throughout the organization. The main purpose of this paper is to study an organizations communication during a change process. The focus lies on organizational communication strategies and the sensemaking processes as organization communicates about the change to its important stakeholders.Contribution:This paper will contribute to the field of organizational communication by filling a gap on empirical studies of internal communication during an organizational change.Method: The main method for this paper is the qualitative interviews.

Polismyndigheten har som organisation genomgått stora förändringar. För att möta dessa förändringar startade Polismyndigheten i Skåne 1997 ett arbetsrotationsprogram, vilket i kombination med andra kompetensutvecklings-åtgärder syftade till att skapa en lärande organisation. Tanken var att deltagarna i programmet skulle få nya kunskaper och att de skulle sprida sin kunskap och kompetens inom organisationen. Syfte med uppsatsen är att genom en målfri effekt-utvärdering studera vilka effekter som Arbetsrotations-programmet har inneburit för individen och för organisationen. För att besvara syftet har vi med en abduktiv ansats genomfört en kvalitativ empirisk undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer.

I takt med en förändrad attityd och medvetenhet i samhället kring mångfaldens betydelse för utveckling och förändring har även branscher som av tradition är starkt dominerade av det ena könet påverkats. En av dessa branscher är byggbranschen som präglas av en stark manlig kultur. Inom byggbranschen har kraven på att bland annat få in fler kvinnor ökat, dock är förändringsarbetet mot mångfald inte helt förenligt med den kultur som lever kvar inom branschen.Med bakgrund i detta är vårt syfte att analysera hur organisatoriska förutsättningar inom NCC Syd kan påverka kvinnliga ingenjörers möjligheter till lärande och utveckling av sin kompetens i arbetet. Vidare vill vi utreda hur NCC Syd kan tillvarata och främja den kompetens som finns i företaget. För att besvara syftet har vi valt att göra en kvalitativ empirisk undersökning, där vi intervjuat åtta kvinnliga ingenjörer som arbetar eller har arbetat inom NCC Syd.

I denna fallstudie skapas förståelse för projektorganisationers organisering. Detta har gjorts genom att inledningsvis beskriva den organisatoriska utvecklingen, där byråkrati och postbyråkrati präglar introduktionen. Problemdiskussionen förstärks genom användning av dikotomi, där grekiska mytologins gudar gestaltar organiserandets utveckling. Syftet med studien är att bidra till en nyanserad bild av hur projektorganisationer organiserar sig och anmanar system. För att möjliggöra syftet angrips fallstudien med en abduktiv forskningsansats.

Idag fo?rso?ker ma?nga regioner att konstruera kluster da? det finns en stark tilltro till att klusterbildning ska lo?sa regionala tillva?xtproblem. Det har dock riktats kritik mot klusterinitiativ da? det tas fo?r givet att interaktion mellan akto?rer leder till innovationssystem och att kluster tycks ha blivit ett sja?lva?ndama?l. Pa? liknande sa?tt som kluster ses som ett verktyg fo?r regional tillva?xt kopplas kultur allt oftare samman med regional utveckling.Region Gotland etablerar inom kort Filmkluster Fa?ro?sund 2014-2016, vilket utgo?r studieobjektet i denna fallstudie.

SyfteSyftet med studien är att undersöka hur tre förskollärare i förskolan beskriver att stödet för barn med autism är utformat och organiserat. För att precisera syftet utgår studien från tre frågeställningar:? Hur beskriver förskollärarna att stödet kring barnet med autism ser ut? ? Hur beskriver förskollärarna det stöd de själva får kring barnet med autism? ? Hur beskriver förskollärarna samarbetet kring barnet med autism?Metod Studien baseras på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare. För att finna svar på frågor angående förskollärarnas beskrivningar av hur stödet för barn med diagnos autism är utformat och organiserat har intervjuerna baserats på processfrågor. ResultatResultatet visar att gruppstorlek, en tydligt strukturerad och visualiserad verksamhet är viktiga delar i hur stödet är organiserat och utformat.

Vi var intresserade av att skriva om ämnesövergripande arbete, eftersom vi har praktik på en gymnasieskola som arbetar med denna arbetsform. Syftet med uppsatsen var att studera biologilärares och svensklärares syn på sitt eget ämne och varandras ämne. Vi ville ta reda på om lärarnas ämnessyn påverkade deras tankar runt ämnesövergripande arbete. Enligt tidigare forskning genomförs ämnesövergripande arbete för att öka känslan av helhet samt motivera eleverna. Det finns dock många möjliga hinder, inklusive organisatoriska problem och tidsbrist.

I debatten om den svenska skolans försämrade resultat lyser forskning och diskussion om rektorers HR-arbete med sin frånvaro. Syftet med denna fallstudie var därför att skapa förståelse för hur rektorer ser på sitt HR-arbete. Detta angreps utifrån tre olika infallsvinklar, rektorernas upplevelse av; vilken plats HR har i det övergripande uppdraget, vilket handlingsutrymme de har i HR-frågor samt den egna HR-kompetensen. Detta undersöktes i två steg: inledningsvis gjordes en kartläggning av rektorernas organisatoriska HR-kontext med hjälp av dokument från kommun och förvaltning och i steg två genomfördes intervjuer med rektorer. Intervjuerna behandlade sju olika HR-områden och analyserades därefter utifrån syftet och frågeställningarna.

I 30 år har kvinnor funnits på militära befattningar i Försvarsmakten. Fram till för fyra år sedan hade nästan inga åtgärder vidtagits för att anpassa den personliga utrustningen till kvinnors behov. Enligt en undersökning från 2005 bidrar detta inte enbart till direkta fysiska begränsningar, utan även till sänkt självförtroende och känslor av kränkning och underordning. Sedan 2006 har Försvarsmakten och FMV arbetat med att ta fram en rad olika persedlar i mindre storlekar, och daglig dräkt har även tagits fram i dammodell. De små storlekarna har visat sig lösa delar av de problem som kvinnor har upplevt.

Bakgrund: Från och med hösten 2011 börjar Sveriges grundskolor att arbeta efter en ny läroplan,Lgr 11, och entreprenörskap nämns för första gången i en svensk läroplan. Forskning visar att entreprenörskap i skolan ofta framställs som ett förhållningssätt i undervisningen där eleverna förväntas utveckla kompetenser såsom ansvar, kreativitet och självförtroende. Tidigare forskning visar att Sveriges skolor alltmer fokuserar på elevens självstyrning; eleven får frihet under ansvar.Syfte: Studien syftar till att undersöka sju rektorers tankar om vad Lgr 11:s ökade betoning på entreprenörskap i grundskolan kommer att innebära för lärare och elever.Metod: Fallstudien bygger på halvstrukturerade intervjuer med rektorer som representerar årskurserna 1-5 och deras tankar har tematiserats och analyserats med inspiration från diskursanalys utifrån Foucaults teori om diskurs, makt och styrning.Resultat: Resultatet visar att rektorerna främst uppfattar entreprenörskap som ett förhållningssätt i undervisningen som ger eleverna vissa kompetenser. Under intervjuerna uttrycker rektorerna attentreprenörskap innebär fokusering på den enskilda individen och att eleverna blir medskapare av undervisningen genom att välja utifrån inre motivation och intresse. Rektorerna menar att det är viktigt att eleven känner lust för att lära och entreprenörskap i skolan ger förutsättning för det.