Balanserat styrkort inom hälso- och sjukvården?
Ännu ett styrmedel?
BakgrundUnder 90-talet har den svenska hälso- och sjukvården upplevt stora tekniska framsteg samtidigt som den ekonomiska utvecklingen inte har varit lika ljus. För att förbättra situationen infördes organisatoriska reformer samt modeller med det övergripande syftet att öka effektiviteten. Vår studie behandlar en annan av dessa modeller, balanserat styrkort. Att använda balanserat styrkort som är en metod från den privata sektorn inom hälso- och sjukvården innebär svårigheter vad gäller det övergripande resultatmålet och definition av vem som är kund. Till dessa kommer det allmänna problemet med hälso- och sjukvårdens komplexa karaktäristik där verksamheten utförs av professionella och styrs övergripande av politiker.SyfteVårt syfte är att undersöka hur balanserat styrkort används inom hälso- och sjukvården samt specificera och utvärdera vad som krävs för att kunna styra effektivt med styrkortet inom hälso- och sjukvården.MetodFör att uppnå uppsatsens syfte har en fallstudie med två undersökningsobjekt inom den svenska hälso- och sjukvården använts. Datainsamlingen utfördes genom en litteraturstudie och intervjuer med sammanlagt tio personer.ResultatDen svenska hälso- och sjukvården har anpassat den balanserade styrkortsmodellen genom att förändra flera av grundtankarna i modellen. Styrkortet har hittills framförallt använts som ett mätsystem och ett underlag för diskussion där styrkortets effekter går att hänföra till ökad tydlighet och förändrad inställning men där kvantifierbara resultat fortfarande lyser med sin frånvaro. För att hälso- och sjukvården ska kunna använda styrkortet på ett effektivt sätt krävs en väl utbyggd styrmiljö där styrkortet är en del av en större helhet. Vidare krävs det även att ledningens engagemang är tydligt och att styrkortet är förankrat i organisationen genom bland annat utbildning.