I denna fallstudie skapas förstÄelse för projektorganisationers organisering. Detta har gjorts genom att inledningsvis beskriva den organisatoriska utvecklingen, dÀr byrÄkrati och postbyrÄkrati prÀglar introduktionen. Problemdiskussionen förstÀrks genom anvÀndning av dikotomi, dÀr grekiska mytologins gudar gestaltar organiserandets utveckling. Syftet med studien Àr att bidra till en nyanserad bild av hur projektorganisationer organiserar sig och anmanar system. För att möjliggöra syftet angrips fallstudien med en abduktiv forskningsansats.

SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur tre förskollÀrare i förskolan beskriver att stödet för barn med autism Àr utformat och organiserat. För att precisera syftet utgÄr studien frÄn tre frÄgestÀllningar:? Hur beskriver förskollÀrarna att stödet kring barnet med autism ser ut? ? Hur beskriver förskollÀrarna det stöd de sjÀlva fÄr kring barnet med autism? ? Hur beskriver förskollÀrarna samarbetet kring barnet med autism?Metod Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare. För att finna svar pÄ frÄgor angÄende förskollÀrarnas beskrivningar av hur stödet för barn med diagnos autism Àr utformat och organiserat har intervjuerna baserats pÄ processfrÄgor. ResultatResultatet visar att gruppstorlek, en tydligt strukturerad och visualiserad verksamhet Àr viktiga delar i hur stödet Àr organiserat och utformat.

Vi var intresserade av att skriva om Àmnesövergripande arbete, eftersom vi har praktik pÄ en gymnasieskola som arbetar med denna arbetsform. Syftet med uppsatsen var att studera biologilÀrares och svensklÀrares syn pÄ sitt eget Àmne och varandras Àmne. Vi ville ta reda pÄ om lÀrarnas Àmnessyn pÄverkade deras tankar runt Àmnesövergripande arbete. Enligt tidigare forskning genomförs Àmnesövergripande arbete för att öka kÀnslan av helhet samt motivera eleverna. Det finns dock mÄnga möjliga hinder, inklusive organisatoriska problem och tidsbrist.

I debatten om den svenska skolans försÀmrade resultat lyser forskning och diskussion om rektorers HR-arbete med sin frÄnvaro. Syftet med denna fallstudie var dÀrför att skapa förstÄelse för hur rektorer ser pÄ sitt HR-arbete. Detta angreps utifrÄn tre olika infallsvinklar, rektorernas upplevelse av; vilken plats HR har i det övergripande uppdraget, vilket handlingsutrymme de har i HR-frÄgor samt den egna HR-kompetensen. Detta undersöktes i tvÄ steg: inledningsvis gjordes en kartlÀggning av rektorernas organisatoriska HR-kontext med hjÀlp av dokument frÄn kommun och förvaltning och i steg tvÄ genomfördes intervjuer med rektorer. Intervjuerna behandlade sju olika HR-omrÄden och analyserades dÀrefter utifrÄn syftet och frÄgestÀllningarna.

I 30 Är har kvinnor funnits pÄ militÀra befattningar i Försvarsmakten. Fram till för fyra Är sedan hade nÀstan inga ÄtgÀrder vidtagits för att anpassa den personliga utrustningen till kvinnors behov. Enligt en undersökning frÄn 2005 bidrar detta inte enbart till direkta fysiska begrÀnsningar, utan Àven till sÀnkt sjÀlvförtroende och kÀnslor av krÀnkning och underordning. Sedan 2006 har Försvarsmakten och FMV arbetat med att ta fram en rad olika persedlar i mindre storlekar, och daglig drÀkt har Àven tagits fram i dammodell. De smÄ storlekarna har visat sig lösa delar av de problem som kvinnor har upplevt.

Bakgrund: FrÄn och med hösten 2011 börjar Sveriges grundskolor att arbeta efter en ny lÀroplan,Lgr 11, och entreprenörskap nÀmns för första gÄngen i en svensk lÀroplan. Forskning visar att entreprenörskap i skolan ofta framstÀlls som ett förhÄllningssÀtt i undervisningen dÀr eleverna förvÀntas utveckla kompetenser sÄsom ansvar, kreativitet och sjÀlvförtroende. Tidigare forskning visar att Sveriges skolor alltmer fokuserar pÄ elevens sjÀlvstyrning; eleven fÄr frihet under ansvar.Syfte: Studien syftar till att undersöka sju rektorers tankar om vad Lgr 11:s ökade betoning pÄ entreprenörskap i grundskolan kommer att innebÀra för lÀrare och elever.Metod: Fallstudien bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med rektorer som representerar Ärskurserna 1-5 och deras tankar har tematiserats och analyserats med inspiration frÄn diskursanalys utifrÄn Foucaults teori om diskurs, makt och styrning.Resultat: Resultatet visar att rektorerna frÀmst uppfattar entreprenörskap som ett förhÄllningssÀtt i undervisningen som ger eleverna vissa kompetenser. Under intervjuerna uttrycker rektorerna attentreprenörskap innebÀr fokusering pÄ den enskilda individen och att eleverna blir medskapare av undervisningen genom att vÀlja utifrÄn inre motivation och intresse. Rektorerna menar att det Àr viktigt att eleven kÀnner lust för att lÀra och entreprenörskap i skolan ger förutsÀttning för det.

Höstterminen 2008 Äterinfördes speciallÀrarutbildningen, men nu med olika specialiseringar och ett vidare arbetsuppdrag. I dagens skolkontext ska yrkesrollen etableras för speciallÀrarna i matematik och frÄgan Àr hur denna yrkesroll gestaltar sig, dÄ tidigare forskning pÄvisat svÄrigheter att förÀndra de specialpedagogiska yrkesfunktionerna. Vidare har rektor det yttersta ansvaret för att leda och utveckla det pedagogiska arbetet vid en skolenhet och dÀrigenom mandat att ocksÄ pÄverka speciallÀrarens yrkesroll. Med utgÄngspunkt i detta var studiens syfte att, utifrÄn speciallÀrares och rektorers perspektiv, beskriva arbetsuppdraget som speciallÀrare i matematik. Syftet var ocksÄ att tolka, beskriva och analysera hur mÄlen för speciallÀrarutbildningen kommer till sin rÀtt i den praktiska verksamheten.

Performance Management Àr en process som syftar till att sÀkerstÀlla att alla inom en organisation arbetar i samma riktning. Detta uppnÄs genom att öka tydligheten kring organisationens strategiska mÄl samt koppla dessa till medarbetarens individuella mÄl. Vidare Àr det viktigt att kommunicera vad som förvÀntas av medarbetarna i termer av arbetsprestationer samt hur detta skall uppnÄs för att lyckas med uppdraget att minska gapet mellan medarbetares arbetsprestationer och ledningens ambitioner (Armstrong & Baron, 2005).Uppsatsens övergripande syfte Àr att undersöka vilka erfarenheter ledare inom det multinationella telekom- och IT-företaget Logica har av att arbeta med Performance Management samt vilka delar av implementeringen som har varit lÀtta respektive svÄra att genomföra. Vidare vill jag undersöka hur organisationen ytterligare kan förstÀrka arbetet med Performance Management-processen baserat pÄ ovanstÄende.Den empiriska undersökningen har genomförts med kvalitativ metod i form av tre stycken fokusgruppintervjuer med ansatsen Experiential Focus Group. Som komplement till fokusgruppintervjuerna har analys av interna dokument som beskriver Performance Management-processen inom Logica, genomförts.Resultatet av undersökningen visar att ledarnas upplevelser av Performance Management-processen varierar beroende pÄ vilken typ av arbetsgrupp man Àr ledare för.

Begreppet employer branding handlar om en arbetsgivares attraktivitet utifrÄn olika faktorer sÄ som lön, förmÄner, utveckling, arbetsmiljö etc. Begreppet har under de senaste 10 Ären utvecklat ett starkt fÀste i organisationers strategiska prioriteringar.Norrbottens lÀns landsting stÄr inför en av deras största utmaningar för att sÀkra den framtida kompetensförsörjningen. Landstinget stÄr inför ett stort generationsskifte med mÄnga pensionsavgÄngar och mÄste lyckas attrahera nya medarbetare att söka sig till organisationen. Ett starkt arbetsgivarmÀrke kan vara avgörande för hur levande en organisation blir, mÀnniskan Àr en av de frÀmsta resurserna i en organisation och medarbetarna Àr en viktig ambassadör.I Norrbottens lÀns landstings medarbetarundersökning frÄn 2014 signalerar medarbetarna ett missnöje gentemot arbetsgivaren. Denna studie, som Àr en master uppsats i Human Resource Management med utgÄngspunkt i Sociologin, avser att genom kvalitativa intervjuer med anstÀllda inom hÀlso- och sjukvÄrden undersöka medarbetarnas upplevelser av arbetsgivaren för att identifiera vad missnöjet kan bero pÄ.Resultatet visar att medarbetarna Àr nöjda med sin arbetsplats, med sina arbetsuppgifter och med sina kollegor.

MÄlet med uppsatsen Àr att hjÀlpa reklambyrÄers Àgare och ledning att förstÄ vilka delar av organisationen som bör utvecklas för att förbÀttra dess konkurrenskraft och pÄ sÄ sÀtt överleva pÄ den hÄrt konkurrensutsatta marknaden. En reklambyrÄs vÀrde bestÄr av de personer som arbetar dÀr och det Àr sÄledes genom dem som en utveckling kan ske. I uppsatsen har dÀrför den interna organisationen fÄtt stÄ i fokus nÀr konkurrensstrategier har studerats.Genom fallstudier pÄ tre Stockholmsbaserade reklambyrÄer har författarna Àmnat analysera och utvÀrdera byrÄernas konkurrensstrategier med hÀnsyn till deras organisationsstrukturer. Intervjuer har dÀrför genomförts med anstÀllda pÄ byrÄerna för att fÄ en bild av hur de upplever sina arbetssituationer. Dessa interna förutsÀttningar för att skapa vÀrden har sedan stÀllts emot en undersökning av vad de tillfrÄgade reklaminköpande företagen vÀrdesÀtter hos sin leverantör, för att se om reklambyrÄerna arbetar för att tillgodose kundernas behov.De faktorer som enligt studien har visat sig vara viktiga för att reklambyrÄer ska lyckas förbÀttra sin konkurrenskraft Àr flera.

Varje Är drabbas 30 000 svenskar av stroke, vilket innebÀr stora personliga omstÀllningar och stora kostnader för samhÀllet. Den mest effektiva behandlingen, trombolys, mÄste ges sÄ snart som möjligt för att ha god effekt.  Samtidigt som det Àr av största vikt att ta reda pÄ om patienten har nÄgra differentialdiagnoser som gör behandlingen riskfylld.Den hÀr studien undersöker hur strokekedjan gÄr till och vilka faktorer som pÄverkar beslutsfattandet. Studien Àr baserad pÄ etnografiska fÀltstudier pÄ fyra svenska sjukhus och materialet Àr analyserat med metoder frÄn sammansatta kognitiva system och mÄlorienterad design. Resultaten visar att trots olika organiserade strokekedjor pÄ de olika sjukhusen Àr processerna desamma och direkt kommunikation Àr mest framgÄngsrik för att effektivt sprida information mellan dem. Neurologjouren Àr viktig roll som, liksom resten av aktörerna i strokekedjan, stÀndigt balanserar sitt beslutsfattande mellan effektivitet och grundlighet.

Detta arbete handlar om organisationskultur och förÀndring pÄ SJ. SJ Àr en organisation som har varit med om bÄde stora och smÄ förÀndringar under dess lÄnga levnadstid. Det som belyses i detta arbete Àr de anstÀlldas roll och ledarskapets betydelse för att organisationskulturen inte skall utgöra ett hinder i utveckling och förÀndring. Arbetet handlar Àven om produktionens pÄverkan pÄ organisationskulturen. Syftet var att titta pÄ vilka kulturella faktorer som det Àr viktigt att beakta för att Ästadkomma ett lyckat utvecklingsarbete.

Sammanfattning: Intern Kommunikation - En studie av den interna kommunikationen pĂ„ Consulting AB inför, under och efter en organisatorisk förĂ€ndringDatum: 2013-05-29NivĂ„: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hpInstitution: Akademin för ekonomi, samhĂ€lle och teknik (EST), MĂ€lardalens Högskola, VĂ€sterĂ„sFörfattare: Frida KĂ€llgren, Johan Olsson och Markus WallströmTitel: Intern Kommunikation - En studie av den interna kommunikationen pĂ„ Consulting AB inför, under och efter en organisatorisk förĂ€ndringHandledare: Birgitta SchwartzSidor: 38Bilagor: 2Nyckelord: Kommunikation, Intern kommunikation, FörĂ€ndringsprocess, organisatorisk förĂ€ndring, Ledarskap, KommunikationskanalerProblemformulering: Hur kommunicerade Consulting AB internt inför och under förĂ€ndringen till kontorslandskap? Hur har den interna kommunikationen pĂ„ Consulting AB förĂ€ndrats till följd av den organisatoriska förĂ€ndringen? Hur skulle den interna kommunikationen inför och under förĂ€ndringsprocessen kunnat göras bĂ€ttre?Syfte: Syftet Ă€r att undersöka den interna kommunikationen pĂ„ Consulting AB inför och under deras förĂ€ndring till kontorslandskap, huruvida den interna kommunikationen förĂ€ndrats till följd av förĂ€ndringen samt om den hade kunnat genomföras pĂ„ ett bĂ€ttre sĂ€tt.Metod: Uppsatsen Ă€r en kvalitativ studie med abduktiv ansats. IntervjufrĂ„gorna var semistrukturerade och intervjuerna gjordes med sammanlagt sju personer.Slutsats: Bra ledarskap och kommunikation under förĂ€ndringsprocessen. Genom hĂ„rt arbete och noggranna val av kommunikationskanaler har ledarskap och kommunikation uppfattats som vĂ€l fungerade under denna period.Öppnare kommunikation. Kommunikationen har i och med förĂ€ndringen till kontorslandskap blivit öppnare och det pĂ„ grund av fler konversationer mellan en eller flera medarbetare snarare Ă€n att anvĂ€nda mejl.Vissa förbĂ€ttringsmöjligheter inför framtida projekt har upptĂ€ckts och dem Ă€r förberedelse inför arbete i kontorslandskap, tydligare information kring eventuella förĂ€ndringar, skapa en större delaktighet bland personalen, inte stirra sig blind pĂ„ avdelningsplacering i kontorslandskapet och uppföljning av förĂ€ndringen..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka i vilken utstrÀckning de ledare som ingÄr i min undersökning arbetar med ökat medarbetarinflytande. Jag vill Àven kunna identifiera faktorer som kan stÄ i vÀgen för detta arbete. Uppsatsens teoretiska avsnitt beskriver teorier kring medarbetarskap och ledarskap. Avsnittet mynnar ut i en presentation av modellen för Krav, kontroll och socialt stöd samt en modell för att analysera medarbetarskap i relation till kontextuella faktorer. Teorin aktualiseras i avsnittet för "Operationalisering av modellen" dÀr jag för samman begrepp frÄn modellen för krav, kontroll och stöd med teorier om ledarskap.

The economic situation in the Swedish agricultural industry is currently experiencing a development towards larger units. This progress occurs simultaneously as farmers in cooperation more frequently make investments to decrease risk exposure and to improve the financial result. The purpose with this thesis is to study which advantages and problems a group of farmers experience after a common investment in a small-scale seed production. The aim with this investment is to increase the level of vertical integration in their respective agricultural firms and the results will be analyzed from an economic point of view. At present, the farmers are all seed producers with considerable cultivation areas.