Organisation X är en del inom en större global koncern, med kontor belägna runt om ivärlden. Syftet med studien var att skapa en kunskap för anställda inom organisation X:supplevelse av Organisationsklimatets kreativa aspekter. Vidare studerades hur de anställdasupplevelse förhöll sig till tidigare referensvärden för innovativa respektive stagneradeorganisationer, samt i förhållande till organisationens uttalade strategi för kreativitet ochinnovation. Betydelsen av ett kreativt Organisationsklimat ligger till grunden förorganisationers förmåga att lyfta innovativa idéer. Studien visar att medarbetarnas upplevelseav organisationens kreativa Organisationsklimat inte uppnår Ekvalls referensvärden för eninnovativ organisation, resultatet ställs vidare i relation till organisation X:s strategi gällandeinnovation.Slutligen ges förslag på områden att uppmärksamma samt förslag till åtgärder..

Att uppmärksamma och kartlägga en organisations inre liv kan hjälpa till ökad förståelse för medarbetarens tillfredsställelse och öka beredskapen för framtidens förändringar. Denna studie är ett försök till en helhetlig bild av ett företag i förändring genom delarna Organisationsklimat, arbetstillfredsställelse och personalomsättning. Organisationsklimatet kartläggs utifrån en modell där komponenter som ledarskap, personalpolitik, individer m.m. ligger till grund för ett antal intervjuer. Studien visar att klimatet som präglar valda undersökningsrena kategoriseras av snabba beslut och ett på grund av företagets expansion och historia, både personalmässigt och strukturellt haltande.

Tidigare forskning har visat att en god organisationskultur bland annat ger arbetstillfredsställelse, rollklarhet och effektivitet. Organisationsklimat är medarbetarnas sammantagna perceptioner av organisationen och kan ses som en ytlig, mer tillfällig och lättare mätbar aspekt av kulturen. Syftet med detta examensarbete är att undersöka och mäta Organisationsklimatet vid Piteå kommuns avdelning Teknik och gator (TG). Utifrån tio klimatdimensioner mättes Organisationsklimatet i en enkätundersökning i vilken 88 procent av avdelningens medarbetare deltog. Resultatet visar en hög nivå på samtliga dimensioner, vilket indikerar ett kreativt och innovativt klimat.

Bakgrund: Operationssalen är en av de miljöer med störst risk att drabbas av patientskada. Olika arbetsmiljöfaktorer beskrivs påverka hälsa hos personal och kan skapa stress som leder till utbrändhet. Stress och bristfällig kommunikation relaterar till sämre fungerande teamarbete, vilket påverkar patientsäkerheten.Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser av teamarbete samt hur tillfredsställelse med teamarbete i operationsteam relaterar till upplevda krav och kontroll i arbetet, rollförväntningar, Organisationsklimat, självskattad hälsa samt stress (utbrändhet).Metod: En kvantitativ empirisk studie gjordes där data erhölls från en enkät. I urvalet ingick 71 personer som arbetar på en operationsavdelning i södra Sverige, studiens svarsfrekvens var 76%. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera rapporterade faktorer av betydelse för ett väl fungerande teamarbete.Resultat: Resultatet visade samband mellan tillfredsställelse med teamarbete och rollförväntningar, Organisationsklimat samt distansering/minskat engagemang (stress).

Syftet med denna explorativa studie var att utforska säkerhetsklimat, psykosociala förhållanden och Organisationsklimat i Transportflygorganisationen i Försvarsmakten och i företaget Golden Air. Författarna har studerat och jämfört de två flygorganisationerna, som skiljer sig åt i struktur, ledning, resurser, visioner, uppgifter och mål. En enkätundersökning genomfördes med hjälp av instrumenten QPSNordic och Safety Culture. Av sammanlagt 125 utsända enkäter inkom totalt 74 svar (59 % svarsfrekvens), 53 ifrån Förvarsmakten och 21 ifrån Golden Air. Safety Culture visade att piloterna i Golden Air bedömde sin Arbetssituation signifikant mer positivt än flygförarna i Försvarsmakten.

För att säkerställa att Piteå kommuns säkerhetspolicy och riktlinjer för säkerhetsarbetet efterföljs vill Piteå kommun undersöka det rådande säkerhetsklimatet bland de anställda inom kommunen. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur risker uppfattas bland de anställda och huruvida de identifierade riskerna inom verksamheterna kan återkoppla till målen i kommunens handlingsplan gällande säkerhetsarbetet. Följande frågeställningar användes: Vilka riskkällor kan de anställda identifiera inom sin egen verksamhet och är dessa med i kommunens handlingsplan för förebyggande verksamhet till skydd mot olyckor? Vilken uppfattning har de anställda om policys, procedurer samt praktiskt säkerhetsarbete? Kan de anställdas uppfattning om risk och säkerhet påverka kommunens långsiktiga säkerhetsarbete? En enkätundersökning med 79 anställda inom Piteå kommun utfördes med hjälp av ett enkätinstrument utformat av nordiska forskare, Nordic Safety Climate Questionnaire (NOSACQ-50), samt tilläggsfrågor. Resultaten visar att Piteå kommun hade ett starkt säkerhetsklimat med ett NOSACQ-50 värde >3,30.

Vårt syfte med denna fallstudie är att undersöka, beskriva och förklara hur man kan skapa och främja ett kreativt klimat i tillverkande organisationer för att på så sätt skapa innovationer som kan ge organisationen försprång i konkurrensen på den marknad de agerar på. Vi har i vår fallstudie funnit att företag idag, för att kunna försvara sin plats på en konkurrensutsatt marknad, behöver vara innovativa och nytänkande. Vi har kommit fram till att kommunikation och inre motivation är viktiga komponenter för att skapa ett klimat som främjar innovationer. Genom att ge medarbetare rätt verktyg blir samtliga länkar i organisationen viktiga i detta arbete..

Dagens ledare har en avgörande roll i att främja kreativitet bland sina medarbetare för organisatorisk konkurrenskraft och framgång, i och med omvärldens höga förändringstakt. Det kreativitetsfrämjande ledarskapet är ännu ett outforskat område och kräver ytterligare forskning för att få en utökad förståelse för dess innebörd. Syftet med denna studie var att identifiera vilka ledarskapsfaktorer som är avgörande för att främja kreativitet i förbättringsarbeten inom tillverkande leanorganisationer. För att besvara syftet genomfördes en fallstudie med både kvantitativ och kvalitativ metod. En egen enkät utformades utifrån den tidigare forskningen om hur ledare kan skapa ett kreativt Organisationsklimat.

The aim of this study is to examine if the leadership style in Faiveley Transport Nordic Ltd has an impact on the psychosocial climate in the workplace. Henceforth, we have checked if the psychosocial climate influences the feeling of satisfaction that exists in the organization and if this in turn influences the degree of extra effort the employee chooses to impose on his or her task. In order to measure the leadership in the organization we have used the Multifactor Leadership Questionnaire (MLQ). The climate, in turn, has been measured through Ekvalls GEFA. All 125 employees in Faiveley Transport Nordic Ltd got the possibility to attend the survey, 58 participated.

The main aim of the study was to examine the importance of organizational climate for affective job-related wellbeing. A further aim was to investigate potential differences in employee level in the experience of organizational climate and wellbeing. Another purpose was to see if there was agreement in the view of the organizational climate among the employees. Questionnaires were collected from 44 employees at a chain store. Results showed that Integration, Involvement, Supervisory Support, Training, Welfare, Innovation and Flexibility, Goal Clarity, Efficiency, Effort, Performance Feedback, Pressure to Produce and Quality had a great influence on Enthusiasm but only Pressure to Produce and Welfare correlated with Anxiety.

Då den globala konkurrensen ökar ställs idag allt högre krav på organisationer att skapa innovationer, därmed måste organisationerna kunna tillvarata och främja medarbetarnas kreativitet. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur medarbetare i en global organisation, inom högteknologisk utveckling och produktion, upplever Organisationsklimatet samt hur det upplevda Organisationsklimatet kan påverka förutsättningarna för kreativitet. Studien baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetare på olika positioner, avdelningar och nivåer i organisationen.Studien tyder på att det delvis råder goda förutsättningar för kreativitet i den närmsta arbetsgruppen där klimatet är tryggt och medarbetarna är motiverade. Dessa förutsättningar tycks många gånger hämmas av en otydlig och inkonsekvent ledning som ger svagt idéstöd och genom bristande tillit skapar otrygga och passiva medarbetare genom hela organisationen. Studien tyder därmed på att den högsta ledningen har ett stort ansvar över om förutsättningar för kreativitet ska vara ett reellt värde i organisationen..

Då den globala konkurrensen ökar ställs idag allt högre krav på organisationeratt skapa innovationer, därmed måste organisationerna kunna tillvarata och främja medarbetarnas kreativitet. Syftet med denna studie har varit att undersökahur medarbetare i en global organisation, inom högteknologisk utveckling och produktion, upplever Organisationsklimatet samt hur det upplevda Organisationsklimatet kan påverka förutsättningarna för kreativitet. Studien baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetare på olika positioner, avdelningar och nivåer i organisationen.Studien tyder på att det delvis råder goda förutsättningar för kreativitet i den närmsta arbetsgruppen där klimatet är tryggt och medarbetarna är motiverade. Dessa förutsättningar tycks många gånger hämmas av en otydlig och inkonsekvent ledning som ger svagt idéstöd och genom bristande tillit skapar otrygga och passiva medarbetare genom hela organisationen. Studien tyder därmed på att den högsta ledningen har ett stort ansvar över om förutsättningar för kreativitet ska vara ett reellt värde i organisationen..

I dagens samhälle krävs det allt snabbare förändring i organisationer för att hålla jämn takt med omvärlden. Detta har den svenska regeringen uppfattat och därför tagit fram en innovationsstrategi för år 2020, som vi till stor del har utgått från i detta arbete. Med den som grund ville vi ta fram ett verktyg för att introducera innovation för individer och organisationer för att starta en process för ett kontinuerligt lärande och arbete med innovation. För att testa detta verktyg gjordes en studie som bekräftade vår hypotes, och utifrån detta har vi tagit fram en stor, övergripande modell för hur vi ser att innovationsarbete kan fungera i organisationer utifrån vårt verktyg, samt en modell för hur individen och Organisationsklimatet tillsammans kan fungera för att bidra till att höja innovationsförmågan i en organisation. Utöver vår hypotes hade vi även två forskningsfrågor som vi svarade på, där den andra är vårt innovationsbidrag..

Reklambranschen är en bransch som lägger mycket fokus och stort värde på skapandet av originalitet och nytänkande för att frambringa effektiva lösningar. Reklam handlar om att påverka en individ och skapa reaktioner, vilket kan leda till att personen köper den marknadsförda produkten eller tjänsten. En reklambyrås vardag är att arbeta med flera olika uppdrag i varierade storlekar och projektledaren kan leda runt tjugo projekt samtidigt. Projektgruppen har en ständigt tuff utmaning att överträffa sig själva och kundens önskemål för att slå igenom marknaden samt nå ut till konsumenten. Projektledaren har en viktig roll i denna process genom att både leda sina medarbetare och att motivera dem till att vara kreativa.Denna studie har som syfte att studera samt ge exempel på hur projektledare på en reklambyrå motiverar kreativiteten hos projektdeltagarna.

För att mångfalden av människor i arbetslivet ska kunna tillvaratas, uppskattas och erkännas krävs ett Organisationsklimat ochettledarskap som möjliggör detta. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett meningsskapande kring mångfald kommer tilluttryck inom Sveriges Television, då produkten ska nå en mångfaldig publik.Sveriges Television är ett public service-företag vars uppdrag är att nå ut till tv-tittare i hela Sverige, vilket förutsätter en mångfaldig produkt. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med anställda på Sveriges Television. Intervjuerna har transkriberats och resultatet hartolkats utifrån Piagets konstruktivistiska lärandeteori och Mezirows teori om transformativt lärande. Våra viktigaste resultat visar att det som upplevs som meningsskapande kommer till uttryck i relationen mellan det som anses värdefullt och det lärande som de anställda får ta del av.