This study aims to examine attitudes and conceptions of staff who work with mentally disabled persons, concerning normalization and gender. Six qualitative interviews with such professionals were performed and subsequently analyzed. Since the method of this study is qualitative, no claim of generalizability is made. The interview material has been categorized into themes by means of coding. The result of the study is presented according to those themes.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns någon skillnad mellan hur medarbetarna uppfattar sin chefs ledarskap och hur chefen uppfattar sitt ledarskap. Studien undersöker även Organisationsklimatet på arbetsplatsen för att eventuellt kunna dra paralleller mellan Organisationsklimatet och ledarskapet. Mätinstrumenten som använts vid mätningen av ledarskapsstil är Multifactor Leadership Questionnaire, utvecklat av Bass (1985) och vid mätning av Organisationsklimatet användes GEFA formulär, utvecklat av Ekvall (1986). Deltagarna var medarbetare på Hiltis kundtjänstavdelning samt kundtjänstchefen. 17 av 22 medarbetare medverkade.

Syftet med denna studie var att undersöka hur chefer i organisationer arbetar för att utveckla samt tillvarata sin egen och de anställdas kreativitet i organisationerna. Fyra intervjuer genomfördes med chefer i fyra organisationer. Två av organisationerna var företag inom reklam och marknadsföringsbranschen som tjänar pengar på att vara just kreativa. De andra organisationerna var en hotellkedja samt en idéburen organisation som man vid första anblicken inte förknippar med kreativitet. Resultatet som kom fram var att samtliga chefer ansåg att kreativitet var något viktigt som de försökte utveckla inom sin organisation.

Från att ha varit ett land med relativt homogen befolkning är Sverige idag ett mångkulturellt samhälle. Diskussioner om hur kommunerna och deras socialtjänster ska kunna tillgodose det allt mer mångkulturella samhället och dess kommuninvånare är ett hett debattämne. Inom ordinärt boende har organisationen och arbetsledaren för hemtjänstgruppen ett stort ansvar i att kunna erbjuda och ge den vård som brukarna är berättigade. I samband med arbetet mot etnisk mångfald i arbetsorganisationer beskrivs chefs- och ledarskapsarbetet som centralt och ett Organisationsklimat som erkänner och värderar varje människas speciella egenskaper. Syfte med vår undersökning är att analysera och försöka tolka hur sektionschefer definierar kulturkompetens och etnisk mångfald i medarbetarfrågor och deras syn på hur organisationen hanterar och värderar kulturkompetens och etnisk mångfald inom ordinärt boende i den kommunala äldreomsorgen.

Problemdiskussion: Mångtalet forskare har argumenterat för behovet av kreativitet i dagens problematiska Organisationsklimat och med detta som grund har forskningen om kreativitet fått stor uppmärksamhet och utvecklats i nära alla tänkbara riktningar. Trots detta finns det ett område som fortfarande är mycket outforskat, nämligen det om kreativitet och styrelser. Då samband påvisats mellan styrelser och, de till kreativitet nära besläktade områdena, innovation samt intraprenörskap uppskattar vi emellertid att styrelsen har en betydelsefull roll också i skapandet av kreativitet.Syfte: Vårt syfte är att skapa förståelse för styrelsens roll i skapandet av kreativitet i den enskilda organisationen.Metod: Studien bygger på en flerfallsdesign och är genomförd med en kvalitativ forskningsstrategi och en abduktiv forskningsansats. Som undersökningsmetod användes kvalitativa intervjuer av semi-strukturerad karaktär.Slutsats: För båda fallföretag tolkar vi att styrelsen spelar en betydelsefull och främjande roll i den kreativitetskapande processen i den enskilda organisationen. Den av styrelsens formulerade roller som är av störst vikt i denna process hör vidare till området för strategi..

BakgrundDynamate Industrial Services (DIS) är en organisation som levererar tjänster till produktions- och tillverkningsindustrin. De arbetar inte uttalat med innovation men intresset och vetskapen om dess relevans för organisationens överlevnad i dagens ekonomiska samhälle ligger till grund för det här examensprojektet.ProblemformuleringUtmaningen är att identifiera och visa kopplingar till teorier om innovation och vilka konkurrensfördelar de ger. På så vis kan DIS uttalat utveckla innovationsarbetet och stå sig bättre på marknaden.SyfteHuvudsyftet med examensprojektet är att tydliggöra de interna processerna på DIS som potentiellt faller inom ramen för innovation och eventuellt ge förbättringsförslag kopplade till innovation. Syftet kopplat till lärandemålen är också att få kunskap och förståelse för innovativa processer och hur dessa tar sig uttryck i arbetslivet.MetodDet empiriska materialet i examensprojektet inhämtades genom en kreativ övning samt fem semistrukturerade intervjuer. Den empiriska informationen har därefter vägts mot den teori som selekterats och är av relevans för denna typ av studie.

I vårt arbete har vi analyserat vilka variabler som är mer eller mindre stressande i yrket som fastighetsmäklare. De variabler vi valt att undersöka är faktorer inneboende i arbetet, roll i organisationen, karriärutveckling, relationer på arbetet, organisationsstruktur och klimat samt utomorganisatoriska källor till stress. Sammanlagt medverkade 426 fastighetsmäklare från 8 olika fastighetsmäklarföretag i en enkätundersökning. Resultaten har sedan analyserats med hjälp av ett flertal olika statistiska analyser. Resultatet från undersökningen innebär en revision av de tidigare sex variablerna till fyra nya: Organisationsklimat, ansvar, tid och händelser i livet.

Syftet med denna studie är att undersöka Organisationsklimatet i en frivillig organisation och dess koppling till psykosocial hälsa. En kvalitativ ansats har använts och empirin samlades in med hjälp av personliga intervjuer med tolv medarbetare.Människans möjlighet att utöva kontroll över sin situation är av fundamental betydelse för hälsan, vilket innebär att delaktighet och inflytande på arbetsplatsen är viktiga faktorer för god arbetsmiljö. Samtidigt finns det studier som visar att delaktighet i kombination med lösa strukturer och brister i ansvarfördelningen leder till hög sjukfrånvaro. Uppsatsens teoretiska referensram innebär sammanfattningsvis följande; När delaktighet åtföljs av tydliga strukturer, tydligt ledarskap samt välutvecklad kommunikation innebär det goda förutsättningar för psykosocial hälsa hos medarbetarna.Resultatet i denna uppsats visar att intervjupersonerna upplever att Organisationsklimatet är delaktigt med inslag av otydlighet när det gäller ledarskap och organisationsstruktur. De menar att det är snällt och trivsamt men med en viss konflikträdsla.

The aim of this study was to get knowledge of the communicationprocess between the branch head and the co-worker in communal geriatric care. To narrow it down we focused on how the branch head experience the communicationprocess in conflictsituations between co-workers and what she or he usually do to resolve the conflict. We made qualitative interviews with ten of the branch heads in communal geriatric care, in four communes. The questions we had in mind throughout the study was based on four keywords (communication, leadership, conflict and conflict management) of which we created a narrative story from every interviewing person to get hold of the experience and knowledge behind their interviews. In our analysis as theoretical perspectives we used system theory, communication theory, attribution theory and the philosophy of Dialogue by Martin Buber.

Syftet med denna studie var att samla in information som kunde ge en bild av den organisatoriska situationen i Försvarsmaktens helikopterorganisation i ljuset av de förändringar organisationen genomgått sedan 1998 och de allvarliga haverier som följt efter dessa förändringar. Ett tillämpat syfte var att denna bild skulle ligga till grund för en förståelse och diskussion av flygsäkerhetsläget inom helikopterorganisationen i synnerhet och inom Försvarsmaktens flygverksamhet i allmänhet. Som ett led i processen var syftet att undersöka säkerhetskulturen, Organisationsklimatet och den psykosociala arbetsmiljön genom att jämföra ett helikopterförband och ett stridsflygplansförband inom Försvarsmakten. I studien ingick sådan personal som kom i personlig kontakt med den direkta flygsäkerheten vid respektive förband, såsom flygförare, tekniker, spanare/navigatörer och operatörer/ytbärgare. En enkät delades ut till 125 personer vid de två förbanden.

Intraprenörskap är ett relativt okänt begrepp i jämförelse sin motsvarighet entreprenörskap. Intraprenören kan stå för förnyelse och mervärdesskapande inom en redan etablerad organisation. För att besvara problemformuleringen ?Vilken inverkan samt betydelse kan individen och den organisatoriska kontexten ha för intraprenörskap?? besvarades forskningsfrågornaFinns det några gemensamma egenskaper att identifiera bland intraprenörer som kan kopplas till dess innovativa arbete?Går det att identifiera några särskilda kontextuella förutsättningar som krävs för att intraprenörskap ska uppstå?Vem, vad eller vilka kan vara skapare av den intraprenöriella organisatoriska kontexten?Studien utfördes genom en kvalitativ metod med hermeneutiskt synsätt samt tolkning. Urvalet utgjordes av sex anställda intraprenörer inom olika organisationer, vilka belönats med bemanningsföretaget Talentia ABs pris för intraprenöriellt arbete.

Reklambranschen är en bransch som lägger mycket fokus och stort värde på skapandet av originalitet och nytänkande för att frambringa effektiva lösningar. Reklam handlar om att påverka en individ och skapa reaktioner, vilket kan leda till att personen köper den marknadsförda produkten eller tjänsten. En reklambyrås vardag är att arbeta med flera olika uppdrag i varierade storlekar och projektledaren kan leda runt tjugo projekt samtidigt. Projektgruppen har en ständigt tuff utmaning att överträffa sig själva och kundens önskemål för att slå igenom marknaden samt nå ut till konsumenten. Projektledaren har en viktig roll i denna process genom att både leda sina medarbetare och att motivera dem till att vara kreativa.Denna studie har som syfte att studera samt ge exempel på hur projektledare på en reklambyrå motiverar kreativiteten hos projektdeltagarna.