År 2007 projekterade Uddeholm Machining AB inför stora investeringar som en del i ett led att öka produktionen. En grupp bestĂ„ende av personal frĂ„n företaget tillsattes för att ta fram förslag pĂ„ en omplacering av maskiner i befintliga lokaler samt förslag pĂ„ utbyggnader, dĂ„ begrĂ€nsningen i lokalyta krĂ€vde en förĂ€ndring för att möjliggöra att fĂ„ in fler och större maskiner i verkstaden. Dock glömdes plats för kontroll och packning/avsĂ€ndning att tas med i ritningarna samt i ansökan om investeringskapital frĂ„n Ă€garna. Syftet med detta examensarbete var att skapa en detaljutformad huvudlayout över verkstaden samt en detaljutformning av arbetsplatserna i samrĂ„d med personalen. MĂ„let var att utforma en huvudlayout och arbetsplatser som Ă€r produktionseffektiva samt skapar en bra och sĂ€ker arbetsmiljö för personalen.

VÄrt syfte med denna studie Àr att belysa förskolebarns kommunikation, samarbete, motivation och deras uppfattning om vad de lÀr sig. Detta har vi undersökt ur ett sociokulturellt perspektiv pÄ vÄr litteraturbakgrund och sedan kopplat till observationer med efterföljande intervjuer. Vi har bearbetat vÄrt insamlade material genom att kategorisera olika sÀtt att interagera. LitteraturgenomgÄngen visar att det Àr en fördel att anvÀnda datorn tillsammans med andra, vilket vi ocksÄ sett i vÄr undersökning. Barnens konstanta sprÄkande för att förklara och beskriva vad de ser pÄ datorskÀrmen stimulerar sprÄkutvecklingen och fÄr dem att reflektera över sitt eget lÀrande..

Ett problem för dagens organisationer Àr hur information sprids och vem som tar del av denna information. Detta informationsöverflöd innebÀr att den information som sprids inom en organisation mÄste ha mening, syfte och vara av relevans för personalen och för att kunna begrÀnsa informationsmÀngden mÄste personalens upplevelse av informationen tas i beaktande. Studien har genomförts med teorier om informationsspridning och kunskapsutbyte. Inriktningen pÄ arbetet har varit mellan ansvarig chef och anstÀllda inom en organisation. Den informationsspridning som sker inom den undersökta organisationen Àr i grupp, individuella trÀffar samt virtuella forum.

Denna utvÀrdering Àmnar svara pÄ om arbetssÀttet Lean har minskat stressen, ökat stödet och ökat effektiviteten hos medarbetarna i en enhet hos FörsÀkringskassan. En webenkÀt har anvÀnts för att samla in den empiri som har analyserats. Slutsatserna visar pÄ att medarbetarna anser att Lean i begrÀnsad utstrÀckning har minskat stressen, delvis ökat stödet i deras arbete och i mindre utstrÀckning ökat deras effektivitet..

I livet sker det en socialisation gÀllande hur mÀn respektive kvinnor ska vara och vilka egenskaper respektive kön bör ha. En organisations kultur samt struktur ser vi som nÄgot som pÄverkar mÀnniskans fortsatta utveckling. Undersökningenhar dÀrmed utgÄttfrÄn socialisationens och organisationens pÄverkan pÄ kvinnliga ledare. Teori menar att de typiska manliga egenskaperna Àr normen för ledarskap, vilket skapar svÄrigheter för kvinnor att nÄ chefspositioner. UtifrÄn detta har vi genomfört en undersökningpÄfem kvinnliga ledare i mansdominerade organisationer, dÀr vi har sett till deras ledaregenskaper samt deras möjligheter till att utnyttja dessa.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur platser försöker attrahera studenter med hjÀlp av olika platsmarknadsföringsstrategier. Metod: Vi har arbetat med kvalitativa intervjuer med representanter för tre stÀder samt delat ut kvantitativa enkÀter till studenter i tre stÀder. Detta har gjorts med vetenskaplig triangulering och fallstudier som bakomliggande tanke Teoretiska perspektiv: Teorier om kreativitet och den kreativa klassen samt olika platsmarknadsföringsstrategier. De delar av platsmarknadsföringen som berörs i uppsatsen Àr varumÀrke, segmentering, positionering och image. Slutsatser: Vi har kommit fram till att samtliga stÀder i undersökningen Àr mÄna om att attrahera studenter.

Företag: LKAB Syfte: Syftet med denna rapport Àr att öka förstÄelsen över hur relationen mellan medarbetare och kvinnliga chefer ser ut i en mansdominerad organisation. Metod: Jag har valt att utföra en fallstudie pÄ företaget LKAB, dÀr jag har intervjuat tre stycken kvinnliga chefer och deras medarbetare för att uppnÄ en djupare förstÄelse för hur relationen ser ut. Jag har Àven utfört en observation vid ett möte som handlade om jÀmstÀlldhet i LKAB dÀr samtliga kvinnliga chefer vid LKAB var inbjudna. Studien Àr av en kvalitativ karaktÀr, dÀr jag har valt att koncentrera mig pÄ att söka djup snarare Àn bredd. Slutsatser: Det jag har kommit fram till Àr att den könsneutrala strategin anvÀnds av bÄde medarbetare och de kvinnliga cheferna.

Uppsatsen har Àmnat bidra till diskussionen om hÄllbar utveckling genom att undersöka hur begreppet anvÀnds inom de regionala strukturfondsprogrammen. UtifrÄn de tre dimensionerna av hÄllbar utveckling, social, ekonomisk och ekologisk, undersöks hur begreppet har behandlats i de tre regionala strukturfondsprogrammen för SkÄne-Blekinge, Stockholm och Mellersta Norrland. DÀrigenom utreds ocksÄ huruvida det förekommer nÄgra regionala skillnader. Uppsatsen utreder vilka faktorer som har pÄverkat programinnehÄllet och stÀller frÄgan om regionernas syn pÄ sig sjÀlva och rummet har haft nÄgon betydelse. Vidare har uppsatsen analyserat vad dessa skillnader eller likheter kan komma att fÄ för betydelse för Sveriges regionala utvecklingsarbete.

The main focus of this essay is to analyze whether strict employment protection legislation has a negative effect on the labour market possibilities for youth in the EU or not. To empirically examine the labour market possibilities for youth, data for unemployment rates and incidence of temporary jobs are used. By doing simple correlations between the different labour market characteristics and OECD?s employment protection legislation index the effect of the latter is tested. The result is that a tendency for youth unemployment and frequency of youth with temporary employment to be higher when employment protection legislation is strict can be seen.

Mitt examensarbete gÄr ut pÄ att undersöka möjligheterna att förenkla de moment inom den traditionella fÀrskvirkestekniken som Àr tidskrÀvande utan att tillföra nÄgot till uttrycket. Syftet för arbetet Àr möjliggöra snabba beslut för att underlÀtta en inspirerande arbetsprocess dÀr formen skapas samtidigt som produkten.Jag har utgÄtt ifrÄn maskinverkstaden pÄ Carl Malmsten Furiture Studies och tillverkat en stÀllbar borrmall dÀr olika vinklar pÄ ett snabbt sÀtt kan stÀllas in och dÀr Àmnet kan spÀnnas fast trots att det Àr assymetriskt. Jag har i samarbete med Ulf Bengtsson, forskningsingenjör pÄ IEI vid Linköpings universitet, utvecklat en frÀsmall till en handöverfrÀs för att tillverka tappar. För att ta fram arbetsmaterial till tester av mallarna har jag för hand kluvit fram och sedan tÀljt trÀÀmnen..

I denna studie har det studerats hur mellanchefer socialiserats in i organisationen. I studien har 11 mellanchefer blivit intervjuade för att se om det fanns nÄgon skillnad beroende pÄ organisation som denne befann sig i. Det vi har kunnat se Àr att socialisering in i organisationen i flera fall har varit bristfÀllig. Vilket Àr nÄgot som vi har reflekterat över. Eftersom att innan vi gick ut och samlade in empirin hade lÀst in oss pÄ teorin som poÀngterade vikten av en bra socialiseringsprocess för de nyanstÀllda.NÀr man kommer till en organisation som mellanchef Àr det vÀldigt viktigt att man blir bra bemött och bra omhÀndertagen.

Problem:proAros har en idébank som Àr framarbetad av utvecklingsenheten för att frÀmja idégenerering och nytÀnkande inom organisationen. Problemet Àr att idébanken inte anvÀnds av de anstÀllda. Hemsidan har blivit marknadsförd, men ÀndÄ verkar ingen anvÀnda sidan för att lÀmna sina idéer. Under studien framkommer det att mÄnga av de anstÀllda inte vet om idébankens existens och att en bristande kommunikation rÄder inom hela organisationen.Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att fÄ svar pÄ frÄgan varför idébanken inte anvÀnds av de anstÀllda inom proAros samt hur man kan lösa de kommunikativa hinder som uppstÄr vid informationsspridning inom organisationen.Metod:De metoder som anvÀnds i denna uppsats Àr dels kvalitativa intervjuer men Àven kvantitativa enkÀtundersökningar bland anstÀllda inom proAros. Blandningen av djupgÄende intervjuer och enkÀter har sedan lett till slutresultatet.

HÄllbar utveckling Àr ett omrÄde som berör oss alla pÄ ett eller annat sÀtt. I denna uppsats har tvÄ delstudier utförts. I den första har syftet varit att undersöka vilka förutsÀttningar blivande lÀrare pÄ LÀrarprogrammet pÄ Campus Norrköping fÄr med sig för att i sin framtida yrkesprofession lyckas med undervisningen i hÄllbar utveckling. Det andra syftet har varit att fÄ en uppfattning om hur lÀrare pÄ en miljöprofilerad grundskola arbetar inom omrÄdet hÄllbar utveckling. Undersökningsmetoden som har anvÀnts Àr ostrukturerade kvalitativa intervjuer.

The purpose of this essay is to analyse how the leadership and the structure of the organization affect the process of changes within a specific department in Lunds kommun socialdepartment, from the director of social work to the co-workers at Utredningsenheten för ungdom och familj. We aim to answer the following questions;How does the structure of organisation affect the process of change?What do the co-workers and the leaders believe is the best way to engage the co-workers in the change?How does the leaders view their own leadership in the process of change?How does the co-workers view the leadership in the process of change?How does the leadership affect the process of change?To develop an organisation and to make it a functional, change is a necessity. The leaders are they who create the change but the co-workers are they who make it happen. In the process of change, leadership and the leaders capacity to create motivation for the co-workers, is therefore a matter that is decisive to its success.This is a study based on a qualitative method, where the interview is the main source of empirical material.

Syftet med studien Àr att belysa hur förskolebarn samarbetar, interagerar och kommunicerar nÀr de arbetar med den interaktiva tavlan pÄ förskolan. Vidare sÀtts detta i relation till tidigare studier gjorda kring barns samarbete vid vanliga datorer. Studiens frÄgestÀllningar: - Hur ser samarbetet vid den interaktiva tavlan ut pÄ förskolan? - PÄ vilka sÀtt interagerar barnen med varandra nÀr de arbetar med den interaktiva tavlan? - Vilka intentioner har pedagogerna med arbetet vid den interaktiva tavlan? - Hur ser pedagogernas roll ut i praktiken? I studien anvÀnde jag mig av kvalitativa, ostrukturerade observationer dÀr jag sjÀlv inte var delaktig i det som hÀnde. Det föll sig naturligt att jag valde kvalitativa observationer dÄ mina frÄgestÀllningar syftar till att fÄ en djupare förstÄelse kring hur barns samarbete, interaktion och kommunikation kan te sig vid arbete med IKT. Vidare genomförde jag Àven en kvalitativ intervju med en av de förskollÀrare som arbetar pÄ den aktuella avdelningen för att fÄ med pedagogernas tankar. Den interaktiva tavlan kan endast styras av en person Ät gÄngen, den som har pennan i sin hand.